Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glimåkra - Glinder - Glinka, 1. Fjodor Nikolajevitj - Glinka, 2. Michail Ivanovitj - Glinka, Konstantin Dimitrievitj - Gliński, Michal - Glint - Gliocladium - Gliom - Gliotoxin - Glipping, Erik - Glires - Glis (vildpersilja) - Glis (zoologi) - Glissad - Glissando, glissato - Glissé - Glisson, Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLINDER
därav l,ei land; 973 inv. (1949). Samhället, som
uppvuxit i anslutning till kyrkbyn och stationen,
är en industri- och handelsort, som har glasbruk,
tillhörande Glimma glasbruks ab., bildat 1918
(aktiekapital 125,000 kr, c:a 100 arb.), mekaniska
verkstäder, möbelfabriker och sågverk.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet 3,103,600
kr, till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst
1,811,490 kr (1948). P.
Glinder, i vissa trakter benämning på av
glänsande metall förfärdigad agnfisk, som användes
vid metning, särsk. under is; även benämning på
drag*.
Glinka. 1) F j o d o r Nikola jevitj G., rysk
författare (1786—1880), framträdde 1808 med ”En
rysk officers brev”; som poet gjorde han sig mest
känd som förf, till den schwungfulla dikten
”Troj-ka” m.fl. G:s största insats torde dock ligga inom
hans hittills föga beaktade kontemplativa religiösa
poesi, som utmärker sig för mystisk innerlighet
och stark originalitet. Hans verk ha utgivits i 3
bd (1869—72).
2) M i c h a i 1 I v an o vi t j G., den föreg:s
brorson, tonsättare (1804—57). G. studerade först
språk i Petersburg men därjämte även violin,
piano och musikteori
för bl.a. Böhm och
Field; levde senare av
hälsoskäl 4 år, intill
1834, i Italien,
samtidigt komponerande
och idkande studier
för italienska mästare.
Av sin nye
komposi-tionslärare S. Dehn i
Berlin uppmuntrades
han nu att skriva
”rysk” musik och slog
1836 helt igenom med
operan ”Livet för
tsaren”, där han genom
avstående från de italienska och tyska stilmönstren
och lycklig anknytning till rysk folkton gav fart
åt den nya nationellt-romantiska strömningen i
hemlandets tonkonst. I samma anda och med
uppslag från Pusjkins dikt ”Ruslan och Ludmilla”
skrev G. sin andra opera (uppförd 1842), vilken
blev en ny seger och tillvann honom bl.a. Liszts
beundran. Ett par års vistelse i Spanien, ånyo av
hälsoskäl, avspeglas i uvertyrerna ”Jota
arago-nese” och ”Souvenirs d’une nuit d’été å Madrid”.
Därjämte skapade G. kammarmusik, verk för
piano, kyrkomusik m.m. Hans memoarer utgåvos
1887 och hans brev av N. Findeisen 1907 ff. —
Litt.: D. Calvocoressi, ”G.” (1911); B. Asafjev,
”G.” (på ry.; 1947). N.
Glinka, Konstantin Dimitrievitj, rysk
geolog och markforskare (1867—1927), 1900 prof,
i marklära vid lantbrukshögsk. i Novaja
Alexand-ria i Polen. G:s arbeten inriktades företrädesvis
på frågan om jordmånens (se Jordarter) samband
med klimatförhållandena. På talrika resor inom
och utom Ryssland, och särsk. efter 1908 i
asiatiska Ryssland, där han ledde undersökningsarbetena,
utförde han viktiga undersökningar härom. På
möten och kongresser hävdade han den ryska
forskningsriktningens resultat, att jordmånen
inga
lunda är ett rent geologiskt begrepp utan lika
mycket ett klimatologiskt. K.A.G.
Glihski [gljFniskii], Michal, furste, polsk
parti-gängare (d. 1534), hovmarskalk 1499, ståthållare i
Bielsko 1505. Begåvad, bildad och duglig stod G. i
hög gunst hos konung Alexander (1501—06) men
föll i onåd hos Sigismund I, trädde 1508 i tsar
Vasi-lij Ivanovitjs tjänst, ledde ryska krigsföretag mot
Polen-Litauen och intog 1514 Smolensk. Bedragen
på utlovad belöning sökte han närma sig
Sigismund men avslöjades och förvisades till inre
Ryssland. Benådad 1526 efter brordottern Helenas
giftermål med tsaren, var han 1533—34 led. av
förmyndarrådet men blev efter brytning med
Helena fängslad och sannolikt mördad. S.Bsn.
Glint, geol., geogr., en av E. Suess upptagen,
urspr. rysk-baltisk benämning för en tvärt
avskuren brant av sedimentära bildningar, vare sig den
bildar en kustlinje el. en gräns mellan två
landytor av olika nivå. Urspr. användes namnet för
silurbranten vid Finska vikens s. strand (se bilder
vid Estland).
Gliocla’dium, bot., svampsläkte av ordn.
Hypho-myceta’les inom Fungi imperfec’ti, ansluter nära
till släktet PeniciWium, penselmögel, men skiljer
sig från detta genom att konidierna äro inhöljda
i slem. Se Gliotoxin.
Gliom [-å’m], en svulst (jfr Cystom), som utgår
från nervsystemets gliavävnad el. från ögats
näthinna och som i sin byggnad mer el. mindre
överensstämmer med gliavävnadens. G. i hjärnan äro
dels elakartade, snabbt växande, mot omgivningen
ej skarpt avgränsade (i stora hjärnan hos män i
50-års åldern), dels mera godartade, långsamt
växande, ofta cystvandlade (i stora hjärnan hos
vuxna, i lilla hjärnan hos barn). Ett g. i ögat
förstör snart detta, och ett g. i centrala nervsystemet
för till rubbningar, som ej sällan inom ganska kort
tid föra till döden. G. äro föga tillgängliga för
behandling. T.Hn.
Gliotoxi’n, antibioticum, som produceras av
Gliocla’dium fibria’tum och några arter av
Tricho-dePma och som finnes tills, med fumigatin i
kulturer av Aspergill’us fumiga’tus. Det är verksamt
mot såväl grampositiva som gramnegativa
bakterier och är mycket toxiskt.
Glipping, Erik, konung, se Erik, Danmark 5).
Glires, zool., se Gnagare.
Glis, se Vildpersilja.
Glis, zool., se Sjusovare.
Glissa’d (fra. glissade el. pas glissé), danssteg,
bestående av 2 glidande stegrörelser, av vilka den
senare oftast accentueras. G. utfördes vanl. rakt åt
sidan och förekommer bl.a. i gavott och menuett.
Glissan’do, g 1 i s s a’t o (ital., glidande), på
stråkinstrument det jämna, accentlösa utförandet
av passager, på pianot det snabba utförandet av
skalpassager, i sht på enbart de nedre tangenterna,
genom att stryka med en fingers nagelsida över
klaviaturen. Även på harpa förekommer g.
(ac-kordglissando). I jazzmusiken kallas biåsarnas
glidande från en ton till nästa g. Jfr
Porta-mento.
Glissé, se Glissad.
Glisson [glisn], F r a n c i s, engelsk läkare (1597
—1677), prof, i anatomi och medicin i Cambridge,
senare anatom vid College of Physicians i London,
— 831 —
— 832 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
