Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glisson, Francis - Glissonska kapseln - Glisört - Glitner - Glitter - Glittertind - Gliwice - Glob - Glob, Peter - Global - Globalmetod - Globalpsykologi - Globaria - Globator - Globe, The - Globe-teatern - Globetrotter - Globigerina - Globin - Globiocephalus - Globoider - Globosus - Globularia - Globulariaceae - Globularis - Globuliferus - Globuliner - Globuliter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLOBULITER
där han också utövade en mycket stor praktik.
G:s viktigaste arbeten äro allmänt fysiologiska,
bl.a. studerade han irritabiliteten hos levande
materia. I sitt arbete ”De rachitide” (1650) gav han
en utmärkt skildring av engelska sjukan. Andra
arbeten röra sig om tarmkanalens och leverns
byggnad (jfr Glissonska kapseln). G:s ”Opera
me-dicophysica” utkommo 1691. T.Hn.
Glissonska kapseln [glis’n-], den bindväv, som
följer och liksom en kapsel omsluter portåderns
och leverartärens alla förgreningar i levern. I
samma kapsel gå även gallgångarna.
Glisört, se Vildpersilja.
Glitner (eg. den glänsande), nord, myt., guden
Forsetes boning, enl. eddadikten Grimnismal
uppburen av guldpelare och med tak av silver.
Glitter, julgransprydnad, tillverkad av olika
bladmetaller (vanl. antimontenn, aluminium m.fl. s.k.
”oäkta” bladmetaller) i strimlor, band m.m.
Tillverkningen sker ofta som hemindustri, t.ex. i
Bayern m.fl. prov, i Tyskland.
Glittertind [-tin], fjälltopp i Jotunheimen, ö. om
Galdhöpiggen och näst denna Norges högsta topp,
2,458 m ö.h. G. täckes av en snöhätta, vars övre yta
på kartor uppgives ligga på 2,481 m ö.h. men vars
höjd dock varierar något efter de klimatiska
förhållandena.
Gliwice [-i’tsä], stad i Polen, se Gleiwitz.
Glob (lat. glob’us), klot, sfär; särsk. om en sfär,
på vilken jordens yta med sina länder och hav
(jordglob) el. himlen med sina stjärnor (h i
m-m el sglob) finnas återgivna.
Glob, Peter Vilhelm, dansk arkeolog och
etno-graf (f. 1911), inspektör vid danska nationalmuseet
I937> fil. dr 1945, prof, i nordisk arkeologi vid
Aar-hus univ. 1949. G. deltog i Lauge Kochs exp. till
Nordöstgrönland 1932—33 och har publ. arbeten
om eskimåkultur, ss. ”Eskimo settlements in Kempe
Fjord and King Oscar Fjord” (1935), ”Eskimo
settlements in Northeast Greenland” (1946). G:s
huvudinsats faller dock inom den nordiska
arkeologien. Han har företagit ett stort antal med förebildlig
noggrannhet utförda grävningar över hela
Danmark, t.ex. järnåldersbyn Borremosse och
dös-tidsboplatsen Barkjær. Bland hans arkeologiska
skrifter märkas ”Studier over den jyske
Enkelt-gravskultur” (1945) och ”Oldtidsmindcr i Kongens
Lyngby och Dyrehaven” (1948). En populär
framställning av Danmarks förhistoria ger ”Danske
Oldtidsminder” (1942, 2 Udg. 1948). M.Pn.
Globa’l (av lat. glob’us, [jord] klot [et]), hela
jordklotet omfattande el. omspännande, världs-;
stundom (ss. i g.-metod, g.-psykologi) total, helhets-.
Globalmetod (fra. méthode globale), pedag.,
helhetsmetod vid undervisningen, särsk. i fråga om
läs-lärandet, ss. vid Decroly-metoden*.
Globalpsykölogi, benämning på psykoanalysen i
dess moderna form, sådan den utformats av
efterföljare och elever av S. Freud.
Globa’ria, släkte av fam. röksvampar*.
Globa’tor (lat., ”rullare”, av glob’us, klot),
artnamn på växter, t.ex. klotalg (Volvo.v Globator),
som bilda klotrunda, roterande kolonier.
Globe, T h e G. [Öa glåu’b], engelsk aftontidning,
grundad 1803 som organ för whigs med G. Lane
som utg., 1823 sammanslagen med ”The
Travel-ler” till ”The Globe and Traveller”, blev 1866 kon-
Glittertind.
servativ och uppgick efter i:a världskriget i
”Evening Standard”*.
Globe-teatern [gläub-], The Globe, i London,
byggdes 1598 av R. och C. Burbage, brann 1613,
återuppfördes 1614 och revs 1644. I den äldre
gingo en stor del av Shakespeares skådespel första
gången över .scenen. G. låg på sydsidan av Thames.
Jfr Engelsk teater, sp. 677.
Globetrotter [glåuTtråta] (eng., eg.
jordklots-travare), turist, som färdas runt på jorden el. i
flera världsdelar.
GlobigerLna, ett släkte foraminiferer* av fam.
Globigeri’nidae med av kanaler genomborrat
kalkskal och klotformiga kammare, ordnade
oregelbundet el. i otydlig spiral. G. äro plankton, som efter
sin död sjunka till botten, där de bilda g 1 o b i g
e-r i n a s 1 a m och glo b ig e r in al e ra (se Hav).
De äldsta kända formerna av det ännu fortlevande
släktet härröra från mellersta jura.
Globi’n, se Blodfärgämnen.
Globioceph’alus [-f-], se Grindvalsläktet.
Globoi’der, bot., se Aleuron.
Globo’sus, -a, -um (lat., klotformig), ofta använt
namn på djur och växter, som ha en klotrund form.
Globula’ria, växtsläkte, se Berg-skrabba.
Globularia’ceae, växtfam. av ordn. TubifloGae
med o. 30 arter, fördelade på 3 släkten, däribland
Globula’ria (se Berg-skrabba), buskar el. fleråriga
örter med spiralställda, ofta styva och fasta blad, i
korg el. ax samlade blommor, som ha rörformigt,
5-tandat foder, 2-läppig krona, 4 2-väldiga ståndare
och enrummig, enfröig frukt, bildad av 2 fruktblad.
Globula’ris, -e (lat., av glob’ulus, litet klot),
artnamn på växter med någon klotformig del.
GlobuliFerus, -a, -um (lat., av glob’ulus, litet klot,
och ferre, bära), artnamn på växter med något
klotformigt organ.
Globuli’ner äro naturliga, enkla äggviteämnen,
vilka äro olösliga i vatten men lösliga i utspädda
saltlösningar, syror och baser. De koagulera lätt
i kokning samt kunna kvantitativt utfällas genom
lösningens halvmättning med ammoniumsulfat. G.
förekomma i blodet (serum-g.), i äggets vita
(ovo-g.), i mjölken (lakto-g.) samt i cellernas
protoplasma. G. anses vara bärare av flera viktiga
serumreaktioner.
Globuli’ter (till lat. glob’us, kula, och grek. lith’os,
sten), miner., mikroskopiska kulor, bildade genom
ofullständig kristallisation i lösningar (smältlös-
SU IT.
27 — Red. avsl. 5/i 49.
— 833 —
— 834 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
