Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goajiro - Goal - Goanisse (goenisse) - Goapulver - Gobar - Gobat, Samuel - Gobat, Charles Albert - Gobbo - Gobelins, Les - Gobeläng - Gobelängsöm - Gobi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOBI
delserna med de vita börjar g:s ursprungliga
kultur urarta. — Litt.: G. Bolinder, ”Indianer och
tre vita” (1921). G.Br.
Goal [gåul] (eng.), sportv., mål, förekommer även
i sammansättningar, ss. goal-keeper [-ki’pa],
målvakt, goal-area [-ä’aria], målområde. Jfr Fotboll.
Goanisse (g o e n i s s e), den skånska
benämningen på tomte*. Nisse är det, sannolikt i s.
Jylland, av personnamnet Nils bildade smeknamnet
på tomten, vilket blivit så gott som allenarådande
på danskt område och därifrån spritts även till
Norge. Då man i Skåne säger g. (= gode nisse),
är detta en eufemism för att ställa sig in med g.,
som här oftast uppfattas som ett ont väsen, vilket
stjäl från andra för sin husbondes räkning
(jfr Bjära). — Litt.: H. Olsson, ”Vem är
goe-nisse i skånsk folktro?” (i ”Skånska
folkminnen”, 1929). v.Sw.
Goapulver [gå’u-], se Krysarobin.
Gobar, meteor., se Quobar.
Gobat [gåba’], Samuel, schweizisk missionär
och missionsbiskop (1799—1879). Efter utbildning
vid Basel-inst. anställdes G. av engelska
kyrko-missionssällskapet för tjänst i Etiopien, där han
verkade 1829—34 och 1835—36. 1846 mottog han
kallelse till det av Fredrik Vilhelm IV upprättade
s.k. tysk-engelska biskopsdömet i Jerusalem. —
Litt.: T. Schölly, ”S. G.” (sv. övers. 1915).
Gobat [gåba’], Charles Albert,
schweizisk politiker och fredsvän (1843—1914). Till
yrket advokat intog G. en framskjuten ställning inom
förvaltningen. Varmt intresserad för fredsarbetet
var han en ledande kraft inom
Interparlamentaris-ka byrån för mellanfolklig skiljedom och
Internationella fredsbyrån i Bern (dess sekr. från 1906).
Jämte É. Ducommun erhöll G. 1902 Nobels
fredspris.
Gobbo [gåbb’å], I 1 G., bildhuggare, se
Sola-rio 2).
Gobelins, Les G. [le gåbläi)’] (fra.), se
Gobeläng.
Gobeläng’ (fra. gobelin), numera i dagligt tal
benämning på vävnader med figurframställningar
vävda i haute-lisse- el. basse-lisse-vävnad (jfr
Vävda tapeter). — Benämningen avsåg urspr.
endast sådana vävnader, som tillverkades vid de
berömda statliga verkstäderna Les Gobelins
i Paris. På Colberts initiativ övertog franska
staten 1662 en fastighet i Faubourg S:t Marcel
i Paris, där en familj Gobelin sedan 1400-talet
bedrivit först färgeri och sedan 1500-talet även
tapetväveri. Här upprättades verkstäder för olika
sorters konsthantverk, tapetväveri, broderi,
guld-smide, möbelsnickeri m.m. Anläggningen fick
officiellt namnet Manufacture des meubles de la
couronne (kronans möbelmanufaktur) men
kallades och kallas alltjämt i dagligt tal Les Gobelins.
Tillverkningen hölls i gång uteslutande för
kronans räkning till 1692, då den nedlades på gr.
av Ludvig XIV :s dåliga finanser. Den togs
upp igen mot årh:s slut men då endast som
textilateljé. Med undantag för korta perioder
under revolutionen tillverkades vävda tapeter
såväl i haute-lisse som i basse-lisse till 1825, då
tillverkningen av de senare flyttades till
Beau-vais för att ge plats för matt-tillverkning (se
Savonnerie). Fabrikationen går fortfarande hu-
vudsakl. till staten för prydande av dess
byggnader o.s.v. Endast i undantagsfall arbetas för
privata beställare. Först 1889 fick Les Gobelins
ett off. fabriksmärke, R.F. el. hela orden
Ré-publique fran^aise invävt i kanten. — Dir. för
Les Gobelins utsågs oftast bland framstående
målare el. arkitekter, och bland de första
märkas Le Brun, Mignard, Robert de Cotte och
Soufflot. Motivval och komposition ha följt
den allmänna stilutvecklingen. Bland de första
stora tapetsviterna märkas ”Elementen”,
”Årstiderna”, ”Ludvig XIV:s historia”,
”Alexander-sagan” m.fl. efter Le Brun samt sviter vävda
efter målningar av Rafael, Giulio Romano o.s.v.,
samtliga stora figurrika kompositioner i
barockens smak. Till de mest berömda under
1700-talet hörde Don Quijote-sviten efter Coypel,
varav en uppsättning finns på Stockholms slott.
Andra berömda namn, knutna till Les Gobelins
under 1700-talet, äro Oudry, Desportes och
Boucher. I allm. vävdes varje svit i flera uppl.,
och en del kopierades även vid mindre kända
samtida verkstäder. — Litt.: J. Guiffrey, ”Les
Gobelins et Beauvais” (1906); H. Schmitz,
”Bild-Teppiche” (2 Aufl. 1921). E.Sg.
Gobelängsöm, ytfyllande broderi, avsett att
imitera vävd gobeläng. Lika stora lodräta stygn
sys i vågräta rader på stramalj, oftast med
ullgarn på ylle. Mönstret framkallas genom
användande av olika garnfärger.
Gobi [gå’-] (mongol., steril, ökenartad trakt),
i europeiskt språkbruk vanl. avseende den
vidsträckta, flacka, avloppslösa högslätt, som med
en medelhöjd av c:a 1,000 m ö.h. upptar större
delen av Mongoliet och n. delarna av prov. Kansu.
Den utgör den centrala delen av det upp till
1,000 km breda bäcken, vars ö. rand utgöres av
Stora Chingan och vilket i n. begränsas av Altai
och de transbajkalska kedjorna, i s. av
Scheiten-ula, Lang-shan, Khara-narin-ula och Nan-shan.
I v. delas detta bäcken av Tien-shans österut
förtonande kedjor i dsungariska bäckenet och
Tarim-bäckenet, vilkas centrala ökenbälten utan
markerad gräns övergå i G. Inom G. urskiljer
man två större sänkningsfält: Iren-nor-bäckenet,
som upptar G:s centrala del och sänker sig till
c:a 900 m ö.h. vid den lilla saltsjön Iren-nor,
samt Gashun-nor-bäckenet längst i s.v. med
sjöarna Socho-nor och Gashun-nor (990 m).
Genom låga, mer el. mindre uthålliga bergtrösklar
uppdelas dessa depressioner i sin tur i mindre
bäcken (mongol, tala), vilka ofta vart och ett
representera ett isolerat dräneringsområde,
inneslutande en liten saltsjö el. ett saltträsk. Till G.
räknas här icke Dalai-nor-bäckenet i n.ö.
Mongoliet, vilket genom floden Kerulen delvis
drä-neras till Stilla havet.
Inom v. G. är nederbörden ringa. Under hösten
och vintern uppgår den till några 10-tal mm,
under våren endast några få mm. I slutet av
juni börja monsunregnen och sträcka sig in i
aug.; nederbörden kan då vara betydande (1931
uppmättes 196 mm) men är till större delen
fördelad på några få häftiga skyfall.
Bortsett från de smärre vattendrag, som bildas
genom framsipprande grundvatten och källor,
finns inom G. endast en större flod, Etsingol*.
— 873 —
— 874 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
