Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godesbergkonferensen - Godet, Frédéric - Godetia - Godfred - Godfroy, René Émile - Godgifu - Godhavn - Godin, Jean Baptiste André - Godiva el. Godgifu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODET
en ytterst negativ hållning till Chamberlains
förslag, som han avvisade. Särsk. krävde han
omedelbar tysk ockupation av hela det sudettyska
området. Anledningen härtill kan rimligtvis endast
ha varit, att Hitler vid denna tidpunkt över huvud
ej ville en fredlig lösning av konflikten utan krig
mot Tjeckoslovakien. Chamberlain vägrade att ge
vika. 23/9 växlade de två statsmännen brev utan
att råkas. Chamberlain gjorde därvid en del smärre
modifikationer, men Hitler intog en absolut
orubblig hållning. Chamberlain antydde då, att han
skulle resa hem utan att förnya diskussionerna och
begärde en skriftlig promemoria över de tyska
villkoren. Hitler gick med på att överlämna en dylik,
och så kom sent på kvällen till stånd ett nytt
sammanträffande. De villkor Hitler här framställde
innehöllo bl.a. en tidsfrist för den begynnande
tyska inmarschen i Tjeckoslovakien av föga mer
än 48 tim., men vid de muntliga förhandlingarna
gick han med på att utsträcka fristen till M10. I
huvudsak intog han även i sitt slutgiltigt
formulerade Godesbergmemorandum en allt
igenom avvisande hållning, och Chamberlain
återvände till England utan att ha vunnit något väsentligt.
Mötet i G. betydde därför en synnerligen allvarlig
skärpning av den aktuella krisen — därefter
hängde den europeiska freden i en ytterst skör tråd;
på längre sikt betecknar Englands
berlinambassa-dör Henderson mötet i G. som den avgörande
vändpunkten i de tysk-engelska relationernas
utveckling. Att brytningen icke kom omedelbart utan
dröjde ung. ett år, får tillskrivas Chamberlains
därefter följande politik — å ena sidan absolut
vägran att ge vika för hot om våld, å andra sidan
ytterligare eftergifter för godesbergkraven.
Härigenom blev det svårt för Hitler att fasthålla sitt
beslut att anfalla Tjeckoslovakien, och 27/s sände
han ett budskap till Chamberlain, som banade väg
för Münchenkonferensen. — Litt.: S. Bolin, ”Det
ensidiga våldet” (1944). B.
Godet [gådä’], F r é d é r i c Louis, schweizisk
reformert teolog (1812—1900), kyrkoherde och prof,
i Neuchåtel, en av stiftarna av frikyrkan därstädes
(1’église indépendante) 1873. Hans konservativa
kommentarer till flera av NT:s skrifter ha utkommit
i många uppl., även i sv. övers. — Litt.: Biogr. av
Ph. Godet (1913).
Gode’tia, släkte av fam. duntravväxter med o.
20 arter, de flesta från Kalifornien. I trädgårdar
förekomma olika kulturformer av G. amo&na och
G. grandiflo’ra (= G. Whifneyi), lättodlade, i-åriga
örter med stora och lysande blommor i vitt,
ljus-gult, rött, lila o.s.v. De odlade arterna av släktet
kallas a 11 a s b 1 o m m a.
Godfred, dansk konung (d. 810), låg i mångårigt
och framgångsrikt krig med Karl den store. G.
var efter allt att döma konung över hela Danmark,
den förste, om vilken detta med verklig
sannolikhet kan sägas. Till skydd för sitt rike lät han
uppföra Danevirke*. G:s ättlingar o.a. danska
tronpretendenter lågo i långvarig kamp om den danska
kronan. Hans närmaste efterträdare var brorsonen
Hemming.
Godfroy [gådfrQa’], René É m i 1 e, fransk
sjömilitär (f. 1885), officer 1904. Utbildad till
art.-specialist blev G. 1936 konteramiral och 2:e
souschef i marinstaben samt följ, år chef för
Godetia amoena, atlasblomma.
4:e kryssareskadern. G. var vid krigsutbrottet
1939 placerad i Medelhavet. Vid Frankrikes
sammanbrott samlade G. sin sjöstyrka i Alexandria,
där han av amiral Cunningham förelädes
brittiska regeringens ultimatum om samarbete,
utlämning, sänkning el. avväpning. G., som
förblev Vichy-trogen, valde det sista alternativet
och kvarstannade ombord, medan en del av
besättningarna hemsändes. Sedan amiral Darlan
efter tyskarnas ockupation av Sydfrankrike i nov.
1942 övergått till samarbete med de allierade,
anslöt sig G. till denne och efter mordet på
honom till general Giraud samt lät iståndsätta
sina fartyg, vilka successivt översändes till Oran,
där den fria franska flottan i Medelhavet
samlades. G., som i början av kriget blivit
viceami-ral, synes därefter ha dragit sig tillbaka från
aktiv tjänst. C.Sn.
Godgffu, se Godiva.
Godhavn [-håun], ort på ön Disko*, Grönland.
Godin [gådäu’], Jean Baptiste André,
industrimän (1817—88), se Familistär.
Godi’va el. G o d g i f u, maka till Leofric, Earl
of Mercia, levde på 1000-talet. Enl. legenden, som
nedskrivits efter 1326 i ”Chronicum anglicum”, bad
hon sin man befria Coventry från de tryckande
pålagorna, vilket han lovade göra, med villkor att
hon skulle naken rida genom samhället inför allt
folket. G. höljde in sig i sitt långa hår och
upp
— 883 —
— 884 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
