Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gode (präst) - Godebski, Cyprian - Godefroy - Godefroy, Frédéric - Godegård - Godehard (Gotthard) - Gode herden - Gode herrar och svenske män - Godeman - Godesberg, Bad - Godesbergkonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GODESBERGKONFERENSEN
och betecknar därefter hövding som förenade
juridisk, politisk och administrativ myndighet. G:s
värdighet såväl som område kallas g o d o r d
(god-orö). Godordet var ärftligt och kunde delas, säljas
o.s.v. Flera godord kunde därför samlas på en
hand, och godordsinst. blev så en av de viktigaste
förutsättningarna för Islands undergång som
självständig republik. Efter alltingets inrättande voro
g. självskrivna led. av dess lagstiftande avd.,
lagrätten (Ipgrétta). Den dömande myndigheten låg
däremot hos särskilda domare, som utsågos av g.
G. skulle lysa och upprätthålla tingsfreden och stod
över huvud som representant för
tingsorganisatio-nen. Även i administrativt avseende hade g. en
viktig ställning, ehuru föga betr, denna finnes
fixerat i Grågås. — Litt.: K. v. Amira, ”Grundriss
des germanischen Rechts” (3 Aufl., 1913). E.No.
Godebski [gådä’pskJi], C y p r i a n, polsk-fransk
bildhuggare (1835—1909), utförde en rad
monument, bl.a. Moniuszko-monumentet och skalden
Mickiewicz’ staty i Warszawa samt ett
minnesmärke över Krimkriget i Sebastopol.
Godefroy [gådfrpa’], fransk namnform för
Gottfrid.
Godefroy [gådfrpa’], F r é d é r i c Eugène, fransk
lexikograf och litteraturhistoriker (1826—97), mest
känd genom sitt viktiga fornfranska lexikon
”Dic-tionnaire de 1’ancienne langue franqaise et de tous
ses dialectes” (10 bd, 1881—1902).
Godegård. 1) Socken i Finspånga läns hd i
Östergötland och pastorat i Bergslags kontrakt
av Linköpings stift, vid gränsen mot Närke; 218,53
km2, därav 209,59 land; 1,846 inv. (1948; 9 inv.
pr km2). G., som omfattar de högsta delarna av
Tylöskogen, har mager jordmån och spridd
odlingsbygd samt många mossar och småsjöar; den
genomflytes av Finspångsån. Akern utgör 10%
av landarealen, skogsmarken 70 °/o. Socknen var
fordom bergslag med järngruvor. De Geersfors
järnbruk med valsverk och manufaktursmedja
tillhör G. Fagerbergs stärbhus och arrenderas av
ab. Qvarnshammars jernbruk (30 arb.). Delvis
inom G. ligga Åmmebergs zinkgruvor. Ett par
sågverk finnas. Egendomar: G.2) och Hälla.
Stora skogsarealer tillhöra Staten. Flera
järnål-dersgravfält finnas. Kyrkan lär vara invigd 1251;
en stor tillbyggnad i n. gjordes 1723—24. På
kyrkogården stå en klockstapel och ett gravkor för
familjen Grill. — Namnets förra led är gen. av
ett mansnamn, ant. Godhe, subst. av adj. godh,
el. Gudhi, kortform till namn som Gudhfast,
Gudh-brand (se M. Lundgren, ”Svenska personnamn från
medeltiden”, 1892—1934, sid. 69, och O. v. Friesen
i ”Namn och bygd”, 2, 1914, sid. 5). Det skrevs
1295 in guthagarthom, 1345 in godhogardhum. —
Litt.: C. Grill, ”Anteckningar om G:s socken och
G:s gods” (1866). P.;Er.
2) Gods i G.i), 24 km n.n.ö. om Motala,
omfattar med underlydande 970 ha, därav m åker;
taxeringsvärde (med såg, kvarn och kraftverk)
380,000 kr. Huvudbyggnaden är av trä i två
våningar, uppförd 1719—21, restaurerad 1911. G.,
som fordom hette Torshyttan, kom 1641 till Louis
De Geer, som utvidgade ett redan befintligt
järnverk, nedlagt 1896. G. förblev inom ätten De
Geer till 1775; sedan dess har det tillhört släkten
Grill, i våra dagar under formen av familjebolag.
Godegårds kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Godehard [gå’dahart] (Gotthard), tysk munk,
helgon (o. 961—1038), biskop i Hildesheim,
framstående stiftschef, vårdade sig om undervisningen
och lät uppföra flera betydande kyrkobyggnader;
kanoniserad 1131; festdag 4/s, attribut:
kyrkomo-dell. S:t Gotthardspasset har fått namn efter G.
Gode herden, se Herden.
Gode herrar och svenske män, förr: inledande
hälsningsord i konungens trontal vid riksdagens
öppnande (tidigare i en utförligare formulering).
Användningen av god är här ett minne från en tid,
då ordet ofta brukades som hedrande epitet, ung.
liktydigt med ”(högt)aktad el. betrodd” (bl.a. till
riksråd o.d.). Uttrycket förekom sista gången vid
riksdagen 1921; det ersattes med ”svenska män
och kvinnor, valda ombud för Sveriges folk” fr.o.m.
riksdagen 1922, då även kvinnor blivit valbara till
riksdagens båda kamrar. E.H.
Godeman, jur., se God man.
Godesberg [gå’dasbärk], Bad G., stad i
Rhen-landet, Tyskland, på v. stranden av Rhen 5 km
s.ö. om Bonn; 30,768 inv. (1939). G. har vackert
läge och angenämt klimat samt är en livligt
besökt kurort, känd för sin kolsyrehaltiga,
radioaktiva mineralkälla i Alt-G., vilkens vatten
användes till såväl brunnsdrickning som bad; särsk.
behandlas hjärt-, nerv- och reumatiska sjukdomar.
Trädgårdsinst.; motorcykel- och
läkemedelsindustri. På en hög basaltklippa står ruinen av det
1213 uppförda slottet Godesburg. — Jfr
Godes-bergkonferensen. P.
Godesbergkonferensen. I Godesberg hölls 22/s—
23/ø 1938 det andra förhandlingsmötet mellan
Hitler och Chamberlain om den tjeckoslovakiska
krisen. Vid deras förra sammanträffande i
Berch-tesgaden 15/o hade Hitler för sudettyskarna krävt
självbestämmanderätt; nu medförde Chamberlain
utom Frankrikes och Englands även
Tjeckoslovakiens accepterande av denna princip. Den
engelske regeringschefen föreslog 22/9, att
Tjeckoslovakien skulle direkt avstå till Tyskland allt land
med sudettysk majoritet men i gengäld erhålla
internationell garanti för sina nya gränser. Hitler,
som ville krig med Tjeckoslovakien för att
direkt el. indirekt bli herre över hela landet, intog
— 881 —
— 882 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
