- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
887-888

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Godoy y Álvarez de Faria, Manuel - Godoy y Alcayaga, Lucila - Godron, Dominique Alexandre - Godronnering - Godrån, gorån - Gods - God save the King, resp. Queen - Godsavsöndring - Godscentralen - Godsfinka el. finka - Godsförsäkring - Godsmagasin - God’s own country - Godstariff - Godstrafik - Godståg - Godsvagn - Godtemplarorden el. IOGT

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GODOY Y ALCAYAGA

makten 1799 och genomförde Spaniens
förlust-bringande politiska anknytning till Frankrike. När
fransmännen på genommarsch till Portugal
besatte Madrid, blev G., ehuru förberedande en
utrikespolitisk omsadling, störtad 1808 av infanten
Ferdinand, som framtvang Karl IV:s abdikation.
Misshandlad under upproret följde G. Karl i
landsflykt. Till sitt försvar skrev han 1836—42
i Paris sina memoarer, ”Memorias criticas y
apo-logéticas” (6 bd). — Litt.: Biogr. av H. R. Madol
(1932). P.Nm.

Godoy y Alcayaga [gåöåi’ i alkaja’7a], L u c i 1 a,
pseud. för förf. Gabriela Mistral.

Godron [gådråo’], Dominique
Alexan-d r e, fransk botanist (1807—80), prof, i Nancy,
förf, till ett flertal morfologiska, systematiska och
växtgeografiska arbeten samt till ”Flore de France”
(3 bd, 1836—56; tills, med C. Grenier).

Godronne’ring (av fra. godronner, förse med
godrons, äggformiga utsirningar; även pipa el.
krusa pipkragar och krås), på metall- och
keramikföremål beteckning för en serie parallella bucklor
el. vulster av lika el. omväxlande storlek. — Jfr
Knäck.

Godrån, g o r å n, kok., se Rån.

Gods. 1) Jur., se Egendom.

2) Sjöv., tågvirke, varmed master och övriga
rundhult stöttas (stående g., ss. vant, barduner
och stag) samt segel och rår manövreras (1 ö p a
n-d e g., ss. fall och skot).

God save the King, resp. Q u e e n [gådd’ séFv Öa
kig’ (koi’n)] (eng., ”Gud bevare konungen” resp,
”drottningen”), begynnelseorden till den officiella
engelska nationalsången, vars skapare säges vara
H. Carey. G. sjöngs f.g. 1740. Samma melodi har
använts till den svenska folksången under
1800-talets förra hälft, ”Bevare Gud vår kung”, samt till
den tyska, ”Heil Dir im Siegerkranz”.

Godsavsöndring, dets. som abalienation*.

Godscentralen, se ab. Svenska godscentralen.

Godsfinka el. f i n k a, vard. benämning på
sluten järnvägsvagn, som, oftast inredd med
tjanstekupé för tågpersonal, medföljer
personförande tåg för transport av resgods, paketgods,
cyklar o.d.

Godsförsäkring. 1) Motsats till
personförsäkring, se Sakförsäkring. — 2) En särskild gren av
transportförsäkring, se Resgodsförsäkring.

Godsmagasin, byggnad för förvaring av
styckegods. Se Järnväg.

Godronnerad skål från Rörstrand. 1780-talet.

God’s own country [gådz’ au’n knn’tri]
(amer.-eng.), Guds eget land; om USA (även satiriskt).

Godstariff, se Järnvägstaxa.

Godstrafik, transporter av gods och levande
djur. Se Järnväg.

Godståg, järnvägståg, huvudsaki. avsett för
godstransporter. Se Järnväg.

Godsvagn, järnvägsvagn*, avsedd för godstrafik.
Jfr Godsfinka.

Godtemplarorden el. IOGT (förk. för eng.
International Order of Good Templars) synes
närmast ha uppkommit genom en utbrytning ur ett
något äldre amerikanskt ordenssällskap, The
Knights of Jericho, en efterbildning av
Frimurareorden. Det äldsta, mera kända ordensmässigt
organiserade nykterhetssällskapet, The Independent
Order of Rechabites, hade bildats i England 1835
efter mönster av Odd fellow-orden. Den äldsta
amerikanska nykterhetsorden, The Sons of
Tem-perance, stiftad 1846, synes oberoende av
rekabi-terorden i England ha haft sina rötter i den
märkliga Washington-rörelsen, en av 6 f.d. drinkare
i Baltimore igångsatt nykterhetsrörelse, vilken
under några år vällde fram över Amerika och
förmådde 100,ooo-tals personer att avlägga
nykter-hetslöfte. Från dessa ”nykterhetens söner” synas
jerikoriddarna ha hämtat ceremonier och
arbetsformer. Sommaren 1851 funnos 13 loger av ”Good
Templars”, vilka vid ett möte i staden Utica
konstituerade The Order of Good Templars. Redan
1852 skedde en utbrytning av ett par loger ur
den nya orden, vilka därefter betecknade sig som
The Independent Order of Good Templars. Härav
kom den världen över kända förk. IOGT, vilken
dock numera har ändrad betydelse (jfr ovan).
Av den ursprungliga orden hördes snart därefter
intet vidare.

Ordens ursprungliga motto, ”humanitet,
nykterhet, kärlek”, hämtat från Jerikoorden, ändrades
vid utbrytningen 1852 till det ännu gällande, ”tro,
hopp, kärlek” med de tre symbolerna korset,
ankaret och hjärtat. Ordens program var från nu
”fullständig avhållsamhet från rusdrycker för
individens vidkommande”. Inom orden var full
likställighet proklamerad, oavsett medl:s ras el.
hudfärg, religion, politiska uppfattning,
samhällsställning och kön (tidigare kunde kvinnor icke
vinna inträde). — Ända till 1868 förblev G. en
uteslutande amerikansk sammanslutning; d.å.
räknade orden c:a 400,000 medl. fördelade på över
6,000 loger. 1868 bildades i England den första
utom-amerikanska logen, strax därefter infördes
G. i Skottland, Irland och Wales samt även i
Australien, Indien och Afrika. 1875 räknade G.
icke mindre än 735,000 medl. i o. 12,000 loger.

1876 sprängdes G. på rasfrågan i två grenar.
Den amerikanska el. hickmanska g., så benämnd
efter högste ordenschefen, överste J. J. Hickman,
förvägrade negrer inträde i orden — ett spec.
amerikanskt problem. Den engelska el. malinska
g., så benämnd efter sin högste ordenschef,
Jo-seph Malins, höll däremot fast vid 1852 års
principer om fullständig demokrati. Återförening
mellan dem skedde vid världsstorlogemötet i
Sara-toga 1887. — En annan sprängning, som dock
icke fick så omfattande följder, inträffade 1906,

— 887 —

— 888 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free