Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godtemplarorden el. IOGT - Godthaab - God tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOD TRO
föranledd av strider om
G:s religiösa neutralitet.
G. var visserligen i
princip religiöst neutral, men
i dess ritual förekomma
åtskilliga religiösa
moment; bl.a. måste de
inträdessökande förklara
sig tro på ”en personlig
gud, som styr och leder
allting”. Utbrytning ägde
rum av den s.k.
Neutrala g., med säte i
Schweiz, där den leddes
av den berömde
vetenskapsmannen Auguste
Forel. Återförening
skedde vid
världsstorlogemö-tet i London 1924.
Moderorganisationen hade
då redan löst det
omstridda problemet genom att
medge de storloger, som
så önskade, att arbeta
med neutral ritual.
I Sverige stiftades den första logen av G.,
Klippan nr 1, i Göteborg 5/n 1879. Tidigare under
1870-talet, vilket betr, nykterhetsfrågan främst
karakteriserades av striderna mellan
moderatis-mens och absolutismens principer, hade sporadiska
helabsolutistiska nykterhetsföreningar bildats här
och var. Förtjänsten av G:s införande i Sverige
tillkommer Olof Bergström*. Redan ett par år
tidigare, 1876 och 1877, gjordes i Hälsingborg
försök att införa G. i Sverige. — Striden mellan
den hickmanska och den malinska g. kom att
föras även på svensk mark. 1880 bildades i
Sverige storloger av båda grenarna, och denna
splittring fortfor till 1887, då sammanslagning till
Sveriges storloge av IOGT ägde rum. Redan 1888
skedde emellertid en separation av c:a 10,000 medl.,
vilka bildade Sveriges nationalloge av
International Order of Good Templars, en beteckning, som
senare utbyttes mot Nationalgodtemplarorden
(NGTO). Denna orden sammanslogs 1922 med
Templarorden till den ännu existerande
National-templarorden. — En annan utbrytning skedde
1895, då en loge av religiösa skäl suspenderades.
Detta gav upphov till grundandet av
Nykterhets-orden Verdandi.
Vid sammanslagningen 1887 räknade G. i
Sverige 60,113 medl. i 1,519 loger. Sitt högsta
medl.-antal i Sverige hade G. 1910, då antalet vuxna
medl. var 159,665 och antalet loger 2,340. 31/i2
1947 voro motsvarande siffror 109,098 i 1,806
loger, vartill kommo 54,638 yngre medl. i 1,348
ung-domsloger. Chefer för svenska storlogen efter
1887 ha varit Edvard Wavrinsky 1887—89, Wilh.
Styrlander 1889—1906, Oskar Eklund 1906—09, S.
H. Kvarnzelius 1909—14, Ernst Strandman 1914
—39, Ruben Wagnsson 1939—48, Ragnar Lund
sedan 1948. Tre svenskar ha beklätt posten som
internationell chef för G., näml. E. Wavrinsky
1905—20, Oscar Olsson 1930—47 och Ruben
Wagnsson sedan 1947.
G. bedriver i Sverige en rikt utformad
verksamhet efter flera olika linjer. Inom densamma
Godthaab.
verkade 1947 1,431 studiecirklar med 1,555 bibi.,
280 SGU (Sveriges godtemplares
ungdomsförbund) -avd. och -grupper, 242 scoutkårer samt
o. 700 sångkörer, teaterklubbar, folkdanslag,
gymnastik- och idrottsföreningar. Under arbetsåret
1947/48 höllos 137 kurser och 1,210
instruktions-möten med 1,461 föreläsningar och 49,104
deltagare samt anordnades 2,034 propagandamöten
med 2,053 föreläsningar och 290,981 åhörare. G.
har en folkhögskolefond på % mkr och äger
1,118 ordenshus med ett sammanlagt
brandförsäkringsvärde av 16,0 mkr. Orden äger Oskar
Eklunds bokförlag och tryckeri ab. samt utger
veckotidn. ”Reformatorn” jämte ett antal andra
periodiska publikationer. G. driver den erkända
alkoholistanstalten Dagöholm.
Med rätt har man betecknat G. som den
demokratiska genombrottsrörelsen i Sverige. Före G.
hade här icke funnits någon föreningsverksamhet,
som så direkt bars upp av de breda folklagren
själva. Dessa fingo något ideellt och stort att
intressera sig för och arbeta för. I samma mån
som det egentliga nykterhetsarbetet lyckades
tränga tillbaka dryckenskapen, vidgade G. sitt
arbete till ett allmänt kulturellt. Varje
godtemplar-loge skulle göras till en medborgarskola för sin
bygd, ett program, som i vid utsträckning blivit
förverkligat. På ett område,
studiecirkelverksamheten, har G. varit banbrytande i Sverige. D.
Godthaab [-håb], huvudort i Västgrönland,
belägen ytterst på en halvö vid mynningen av den
130 km långa G.-fjorden på 64°ii’ n.br.; c:a
700 inv. G., som anlades av H. Egede 1728, har
seminarium, radiostation, tryckeri och god hamn;
fiske.
God tro, jur., redlighet i förvärv, ett redan av den
romerska rätten uppställt begrepp (se Bona fide),
som i nutidens rätt fått ännu större betydelse.
Rättsordningen anses ej böra lämna utan skydd
den medborgare, som trots redlig vilja och
tillbörlig försiktighet råkat få sig tillagd (vanl. mot
vederlag) någon rätt från en därtill icke behörig
— 889 —
— 890 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
