Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gohier, Louis Jerôme - Goiania (Goyaz) - Goiaz - Goideliska språk - van Goijen, Jan Josephsz - Goitre - Gojim - Gokef - Gokhale, Gopal Krishna - Gokstadsskeppet - Goktjasjön - Gol - Gola, Giuseppe - von Golaw, Salomon - Golconda, Golkonda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOHIER
Gohier [gåje’], Louis Jeröme, fransk
revo-lutionspolitiker (1746—1830), medl. av lagstiftande
församlingen 1791, av konventet 1792, direktör 1799,
kort före Bonapartes brumairekupp. Den
obetydlige G. var vid tiden för denna formellt regeringens
chef; han lät helt och hållet föra sig bakom ljuset,
förmådde intet uträtta, satt en kortare tid fängslad
och deltog ej vidare i politiken.
Goiania [gåja’njn] (förr G o y a z), huvudstad i
staten Goyaz i Brasilien, vid ett tillflöde till Rio
Araguaya, c:a 520 m ö.h.; 42,139 inv. (1939)-
Biskopssäte; juridisk högsk. Några
monumentalbyggnader vittna om gången storhet.
Goiaz, stat i Brasilien, se Goyaz.
Goide’liska språk, dets. som gaeliska språk*.
van Goijen, Jan Josephsz, målare, se van
Goyen.
Goitre [gQatr] (fra.), struma*.
Gojim (plur. av hebr. göj, folk), användes i GT i
regler om folkslag utanför Israel, ”alla jordens
folk” (Jes. 14:26; Ps. 2:1 m.fl.), och får så ofta
betydelsen ”fiender” (Ps. 56:8, 10 m.fl.), slutl. även
”hedningar” (Jes. 9:1 m.fl.). Numera från judiskt
håll brukat som beteckning för icke-judar.
Gokef, se Gas- och koksverkens ekonomiska
förening.
Gokha’le, Gopal Krishna, indisk politiker
(1866—1915), braman, college-prof. i Poona, medl.
av indiska nationalkongressen och dess president
1908. G. var medl. av legislaturen, inom vilken
han framträdde som expert på finans- och
undervisningsfrågor. Som sin generations främste
politiker hade G. Indiens självständighet i sikte men
företrädde samtidigt en moderat linje, som gärna
samarbetade med engelsmännen och icke räknade
med brytning med Brittiska imperiet. Hans tidiga
bortgång underlättade väsentligt den radikala
nationalismens seger inom kongressen. St.W.
Gokstadsskeppet. I en överplöjd gravhög,
Kongshaugen, vid Gokstad i Vestfold, Norge,
anträffades vid undersökning 1880 ett i n. och s.
orienterat, väl bevarat fartyg. Akter om masten
var byggd en gravkammare. I denna, som bar
tydliga spår av plundring redan under forntiden,
anträffades skelettrester av en man i 50-årsåldern.
Iförd full klädsel vilade han i en präktig säng.
Utanför fartygets sidor lågo skelett av minst 12
hästar och 6 hundar. Fartyget var fullständigt
utrustat med mast, ankare, roder, åror (16 par),
landgång och tält, relingen var behängd med
Gokstadsskeppet.
sköldar, 32 på var
sida. Ombord
fun-nos tre mindre
båtar, en släde, en
kittel av koppar
och en dylik av
järn samt en mängd
byttor, skålar o.a.
föremål av trä.
Vidare märkas ett
brädspel med
brickor av ben samt
en del söljor och
beslag av brons.
Fyndets
märkligaste föremål är
fartyget självt. Det
mäter 23,8 m över stäv, har en största bredd av
något över 5 m, avståndet från köl till reling
har uppskattats till högst 1,75 m, djupgåendet till
c:a 1,1 m och deplacementet vid detta djupgående
till 28,4 ton. Kölen har utanför bordläggningen en
höjd av 28 cm; masten beräknas ha haft en höjd
av 12 m och rån en längd av 10—n m, vilket anger
en segelyta av minst 70 m2. Materialet är ek, och
fartyget är byggt på klink. Sinsemellan
sammanhållas borden av järnnaglar, vid spanten (19 st) äro
de fästade medelst vidjor (se fig.). G. torde få
betraktas som ett typiskt vikingatidens ”långskepp”
av ordinär storlek. I mots. till tidens
köpmansfar-tyg, ”knarren”, var det avsett att rymma en stark
besättning samt vara snabbseglande och sjödugligt.
Den låga bordläggningen visar, att det ej var
byggt för sjöstrid. Båttypens förträffliga
egenskaper klargjordes, då en trogen efterbildning
1893 överseglade Atlanten på väg till
världsutställningen i Chicago. Denna farkost gjorde en
fart av 9 å 10, stundtals n knop, var
lättmanövre-rad och sjösäker. G. förvaras numera jämte
Ose-bergsskeppet i Vikingeskipshuset på Bygdöy.
—-Litt.: N. Nicolaysen, ”Langskibet fra Gokstad ved
Sandefjord” (1882). GEm;H.A.
Goktjasjön [gå’-], ry. Ozero Goktja (”blått
vatten”), sjö i ryska Armenien; 1,934 m ö.h., c:a 1,375
km2, 84 m djup. Genom Sanga, som har stora
kraftverk, avrinner G. till Araks och Kaspiska
havet.
Gol, hd i Buskerud fylke, Norge, i Hallingdal vid
dess förening med Hemsedal samt gränsande i n.ö.
mot Opland fylke; 530,51 km2, 2,761 inv. (1946). G.
har haft en vacker och karakteristisk stavkyrka
från 1200-talet, vilken nu flyttats till Norsk
folke-museum, Bygdöy (Oslo).
Gola [gå’-], G i u s e p p e, italiensk botanist (f.
1877), doc. i Turin 1906, prof, i Cagliari 1920, i
Padova 1921. G. har offentliggjort ett stort antal
arbeten i växtfysiologi och växtsystematik. Han
har vidare utg. ”Trattato di botanica” (1936; tills,
med G. Negri & C. Capelletti), samt en historik
över världens trol. äldsta botaniska trädgård,
den i Padova.
von Golaw [gå’-], Salomon, pseud. för tyske
diktaren F. v. Logau.
Golconda [-kån’-], G o 1 k o n d a, ruinstad i
Indien, 10 km v. om Hyderabad, till 1590 huvudstad i
det muhammedanska riket Telingana, vilket 1512
uppkom som en utgrening från bahmanidernas väl-
— 911 —
— 912 —
Bordläggningsdctalj från
Gokstadsskeppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
