Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Golfströmmen - Golgastryck - Golgata - Golgi, Camillo - Golgi-apparat, inre cellnätet - Goliarder - Goliat - Goliatbagge - Goliatfattning - Goliatgroda - Goliathus - Golitsyn (Galitzin), släkt - Golitsyn, 1. Vasilij Vasiljevitj - Golitsyn, 2. Dmitrij Michajlovitj - Golitsyn, 3. Michail Michajlovitj - Golitsyn, 4. Nikolaj Dmitrijevitj - Goljader - Golkonda - Goll, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLL
och dels, medelst isotermer, ytvattnets medeltemp.
under året. Man ser, att Golfströmdriften snarast
bildar gränsen mellan kallare vattenmassor på
dess vänstra och varmare vatten på dess h.
sida. I Norska havet (n. om Skottland) blir
förhållandet annorlunda, emedan G. här skiljes från
norska kusten av den från Nordsjön kommande,
mindre salta och (utom på sommaren) kallare
”kustströmmen”. Här särskiljer sig G. från
omgivningen, bl.a. genom vattnets högre salthalt
(större än 35 °/oo) och blåare färg.
På segelfartygens tid (men knappast numera)
var G. en för sjöfarten betydelsefull faktor, vilken
kunde veckovis förlänga en resa till Amerika, och
1770 lät därför B. Franklin efter en
valfångarkaptens anvisningar förfärdiga en sedan historiskt
berömd karta över densamma. — Som ex. på
G:s stora biologiska betydelse förtjänar nämnas,
att den transporterar ålynglet från dess
kläck-ningsplatser n. om Antillerna till Nordamerikas
och Europas flodmynningar. — G:s mest
påtagliga och med rätta mest uppskattade betydelse
för människan gäller Europas klimat. Den
medför (se kartan), att Atlantens vatten n. om 500
n.br. är varmare på ö. än på v. sidan. Då
dessutom vindarna i n.v. Europa äro övervägande v.,
kommer havets värme även det innanför liggande
landet till godo, varigenom v. Europas vinterklimat
blir betydligt mildare än ö. Amerikas och
Grönlands på motsvarande breddgrad. (Saken
kompliceras därigenom, att även vindförhållandena
påverkas av havets värmegrad.) Från sommar till
vinter ändrar sig G.-vattnets temp. på en och
samma plats med i allm. 5 ä io°. Även från år
till år växla såväl strömmens temp. som dess
utbredning i någon mån, och dessa växlingar ha
ivrigt studerats, bl.a. emedan de kunna tänkas
inverka på Europas klimat, över huvud har ingen
havsström så ihärdigt utforskats som G., men
samtidigt har knappast någon geofysisk företeelse
varit föremål för så mycket ovederhäftigt skriveri.
De fysiska orsakerna till G. äro endast
ofullständigt utredda. Säkert är, att de väsentligen äro
att söka i vindens omedelbara verkan, i det
lättare (varmare el. mindre salthaltiga) vattnets
strävan att utbreda sig över det tyngre samt i
jordens rotation. V.W.E.
Golgastryck, se Bandantryck.
Golgata [gål’-] (av aram. gülgültä, huvudskalle, i
evangelierna tolkat som ”huvudskalleplats”), namn
på den plats, där Jesus korsfästes (Matt. 27:33,
Mark. 15:22; Joh. 19:
17). Antagl. syftar
namnet på någon
kulle, som haft form av
en huvudskalle.
Traditionen utpekar G. i
ett kapell i Heliga
gravens kyrka. —
Litt.: J. Jeremias,
”Golgotha” (1926); H.
Schmidt, ”Der heilige
Fels in Jerusalem”
(1933).
Golgi [gål’ji], C
a-m i 1 1 o, italiensk lä- |
kare och vetenskapsman (1844—1926), 1876 prof,
i histologi i Pavia, från 1881 i allmän patologi.
G. utgav talrika arbeten över centrala
nervsystemets mikroskopiska anatomi, grundade på en av
honom själv uppfunnen färgningsmetod
(golgi-färgning). G. har dessutom med
malariaparasitens utvecklingsfaser i organismen påvisat
orsaken till feberanfallens regelbundenhet. För sina
arbeten erhöll G. jämte Ramon y Cajal
Nobelpriset i medicin 1906. Å.Ch.
Golgi-apparat [gål’Ji-], inre cellnätet, 200I.,
se Cell, sp. 1061.
Goliar’der, en i Frankrike uppkommen
benämning på vagabonderande skalder ur det lägre
prästeståndet under 1200—1300-talen (se
Vagant-poesi).
Godiat, en filisteisk jätte, för vars besegrande
sagan låter Saul utlova sin dotter som lön.
Herdegossen David utför hjältedådet och blir upptagen
vid hovet (1 Sam. 17—18:5). Enl. 2 Sam. 21:19
dödades G. av betlehemiten Elhanan.
Go’liatbagge, 200I., se Guldbaggar.
Go’liatfattning, se Elektrisk belysning, sp. 384.
Goliatgroda, art av fam. grodor*.
Golia’thus, 200I., se Guldbaggar.
Golitsyn (G a 1 i t z i n) [gBlii’tsün], rysk
furstesläkt.
1) Vasilij Vasiljevitj G., ”den store
G.” (1643—1714), bidrog som Fjodor III:s
rådgivare till upphävandet av rangordningen till
ämbeten, var 1682—89 som regentinnan Sofias älskare
Rysslands verklige styresman, förnyade 1683
freden med Sverige, slöt 1686 fred med Polen och
planerade en ”helig liga” mot Turkiet men
förlorade folkgunsten genom misslyckade fälttåg
mot krimtatarerna, västerländsk reformiver och
romersk-katolska sympatier. G. störtades med
Sofia 1689 och dog i förvisning. S.Bsn.
2) D m i t r i j M i c h a j 1 o v i t j G.,
ämbetsman (1665—1737), guvernör i Belogrod 1711—18,
sändebud i Konstantinopel och Wien, president i
kammarkollegiet 1718—23, led. av högsta rådet
1728—30, medverkade 1730 till Anna Ivanovnas
tronbestigning men avtvang henne löfte om
konstitution efter svenskt mönster, föll därför i onåd
och dog som statsfånge på Schlüsselburg.
3) M i c h a i 1 M i c h a j 1 o v i t j G., den föreg:s
bror, fältherre (1675—1730), utmärkte sig vid Narva
1700 och Nöteborgs erövring 1702, blev
generalmajor 1706 och generallöjtnant 1708, bidrog till
segrarna vid Lesna och Poltava, deltog i Prutfälttåget
1711, ledde som general operationerna i Finland
1713—14, var guvernör där 1714—21 och blev
fältmarskalk 1725, var 1723—28 kommendant i
Petersburg, 1728—30 president i krigskollegiet och 1730
ordf, i högsta rådet.
4) Nikola j Dmitrijevitj G. (1850-—
1925), guvernör i Archangelsk 1885 och Tver 1902,
senator 1903, i kejserliga rådet 1915, var jan.—
mars 1917 Rysslands siste monarkiske
ministerpresident. Reaktionärt oförstående och föga
handlingskraftig var han ej lämpad att rida ut stormen.
Golja’der, se Baltiska folkstammar.
Golkonda, ruinstad i Indien, se Golconda.
Goll [gåll], Bernt August, dansk jurist (1866
—1936), cand. jur. 1887, Politiinspektör 1902,
byfogde i Aarhus 1908, lantdomare i Köpenhamn
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
