Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Golf (bollspel) - Golfbyxor - Golfen - Golfförbundet - Golfströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOLFBYXOR
Olika slags golfklubbor.
av guttaperka. Maximivikten är 46 g och
minimi-diam. 41 mm. Klubborna m.m. förvaras vanl. i en
avlång golfväska, som ofta bäres av en
medhjälpare, benämnd caddie [kädd’i].
Golftermer: Approach [apråu’c], marken
närmast framför greenen, ävensom slaget, varmed
man söker nå denna och lägga sig så nära hålet
som möjl. Backspin [bäk’-] och topspin [tåp’-],
under-, resp, överslag (-skruv) för att hejda, resp,
öka bollens rörelse framåt efter nedslaget. Bunker
[bntfko], fördjupning i marken, där jorden ligger
blottad el. är täckt med grus el. sand. Chip [cipp],
mycket korta slag mot inslagsplatsen (ofta med
en s.k. chipper [cipp’a]), där bollen dock lyftes
från marken. Fairway [fä’øQéi], helt el. delvis
underhållet (klippt) område, rough [rnff], den övriga
delen av through the green [bro öa gri’n]. Foozle
[fo’zl], felaktigt (bakvänt) slag. Grip [gripp],
greppet om klubbskaftet vid slag. Odd [ådd], ett slag
mer än motspelaren på ett ”hål”; like [laik], lika
antal slag. Pull [poll] och slice [siats], slag, där
bollen genom ett snett anslag av klubbhuvudet
går i en båge åt spelarens ryggsida (åt v.), resp,
framsida (åt h.). Stance [stäns], kropps- och
fotställning under slaget; den kan vara open [åu’pon]
(öppen), square [skQä’a] (jämn) el. close [klåus]
(sluten) med h. fotspetsen framför, resp, vid el.
bakom en linje, jämlöpande med slagriktningen
genom v. fotspetsen. Stymie [stäi’mi], läge, där en
motspelares boll (el. annat föremål) ligger mellan
egen boll och hålet och ej får borttagas. Swing
[spin], klubbans rörelse bakåt (-uppåt) samt
nedåt-framåt vid slag. Tee [ti], utslagsplats, ävensom
den lilla sandhög, varpå bollen vid utslaget
upplägges; den skaftförsedda bollkoppen, som
ersätter sandhögen, kallas peg [pegg]. — Litt.: A.
Mit-chell, ”Essentials of g.” (1927; sv. övers. 1928);
T. H. Cotton, ”G.” (1931); ”G. Courses” (1933),
red. av M. A. F. Sutton, ”The golfer’s
com-panion” (1937); R. S. Francis, ”G., its rules and
decisions” (1937) samt ”Sv. golfförbundets
spelregler för g.” (1934). O.Kgh.
Golfbyxor, dets. som plus-fours (se d.o. och
Knic-kerbocker).
Golfen, eng. the Gulf, inom handels- och
sjö-fartsvärlden vanlig beteckning för Mexikanska
golfen.
Golfförbundet, se Svenska golfförbundet.
Golfströmmen. Så benämnes vanl. en havsström
el. rättare en serie av strömmar, som räknas börja
i Mexikanska bukten (el. golfen, varav namnet)
och som fraktar varma vattenmassor norrut längs
Nordamerikas östkust till c:a 400 n.br., därifrån
i riktning mot Biscayabukten samt norrut v. om
Irland, Skottland och Norgq till Ishavet. Utmed
denna väg, ända upp till Novaja Zemlja, ha från
Antillerna stammande frön påträffats ilandflutna.
— Enstaka avsnitt ha fått särskilda namn, ss.
Floridaströmmen genom Floridasundet,
Golfströmmen (i inskränkt bemärkelse) längs
nordamerikanska kusten, Golfströmdriften
tvärs över Atlanten på 400 å 500 n.br. samt
därefter Atlantiska strömmen; men bruket
av dessa o.a. namn är, utom i fråga om
”Floridaströmmen”, växlande. Bland utgreningar, vilka
icke räknas till G., märkas en n.v. om Skottland
i riktning mot Island och en sydgående längs
Portugal samt enl. Nansen en annan sydgående
ström förbi Azorerna. Likaså mottager G. på sin
väg betydande tillflöden, bl.a. från
Antillström-men, som n. om Bahamaöarna förenar sig med
Floridaströmmen. — Floridaströmmen,
upptäckt 1513 av spanjorerna, är den snabbaste
av alla havsströmmar. I sundets trängsta del är
ytvattnets hastighet enl. Pillsburys berömda, på
1880-talet utförda mätningar 1 ä 2, stundom ända
till 2,5 m pr sek, och genom den på detta ställe
400 å 900 m djupa och 80 km breda djuprännan
beräknas framrinna 25 mill. m3 vatten pr sek, d.v.s.
mer än 20 ggr så mycket som från jordens alla
floder tillsammans. (Vattentransporten genom
andra, nordligare tvärsnitt av G. är icke bekant.)
Norrut avtar hastigheten betydligt, och
strömmen blir bredare, men den når ej in till land
utan skiljes därifrån av en från n. inträngande
mur av kallt kustvatten: the cold wall. —
Golfströmdriften känner man huvudsaki. genom
statistisk undersökning av fartygs
loggboksupp-gifter. De översta vattenlagren (till kanske ett
100-tal m under vattenytan) föras här av växlande
vindar i alla riktningar men med en genomsnittlig
östlig överloppshastighet, som på den amerikanska
sidan kan uppgå till c:a 30 och på den europeiska
till c:a 10 cm pr sek. Av temp.-fördelningen i
vattnet har beräknats, att detta avsnitt av
strömmen, ehuru med nedåt avtagande hastighet,
sträcker sig ända till 1,000 m djupt. Ytströmmen
breder ut sig alltmera på sin väg mot ö. och
torde uppnå en bredd av bortåt 1,000 km. —
Ehuru G. är en ”varm” ström, får man ej
föreställa sig densamma som framträngande i en
kallare omgivning. Nedanst. karta visar dels G:s
ungefärliga väg och viktigare utgreningsställen
— 923 —
— 924 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
