Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gomel, Homel - Gomer (folk) - Gomer (hustru) - Gomer (rymdmått) - Gomera - Gomes de Amorim, Francisco - Gomez, Carlos - Gómez, Juan Vicente - Gómez-Carillo, Enrique - Gómez de la Serna, Ramón - Gómez Palacio - Gómez y García, Julio - Gomorra - Gompers, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOMPERS
i :a delning (1772) med Ryssland. Staden och
dess befolkning ha lidit märkbart av händelserna
under 2:a världskriget. I aug. 1941 tillfogades
ryssarna ett svårt nederlag vid G. Edg.K.
Gomer [gå’-] (hebr. go’mär), ett nordligt folk,
som i GT innehar Armenien (Togarma). G. är
identiskt med assyriska inskrifters Gimirrai,
kimmerier-na* i Kappadokien.
Gomer [gå’-], profeten Hoseas hustru (Hos. 1:3).
Gomer [gå’-] (hebr. ^’mär), israelitiskt rymdmått
för torra varor, V10 ef a, o. 3 V2 1.
Gomera [gåmä’ra]. 1) ö, tillhörande
Kanarieöarna*; 378 km2, c:a 23,000 inv. G. når 1,372 m ö.h.
Huvudort är San Sebastian (c:a 5,000 inv.).
2) P en 6 n de Velez de la G., se
Presi-dios.
Gomes de Amorim [gå’miz di emoriD’],
Francisco, portugisisk författare (1827—91),
debuterade som lyriker och ägnade sig sedan åt
dramatiskt och novellistiskt författarskap. Förtjänstfull
är hans biogr. över Almeida Garrett (3 bd, 1881—
84), en på basen av en bred och intressant
tidsskildring gjord panegyrik av hans store gynnare
och vän.
Gomez [gå’mij], Antonio Carlos, brasiliansk
tonsättare av portugisisk härstamning (1839—
96). G. fick sin första musikutbildning av sin
fader, musikdirigenten Manuel G., samt för
Giannini vid konservatoriet i Rio de Janeiro.
Redan tidigt fäste han uppmärksamheten på sig
och sändes av Brasiliens kejsare till Italien, där
han fullbordade sin utbildning för Lauro Rossi
i Milano och fick ett par operor uppförda. 1870
hade La Scala-operans portar öppnats för
honom med hans mest berömda verk, ”11 Guarany”,
som sedan uppfördes på flera italienska scener.
Denna opera har ett starkt inslag av indianska
melodier från Amazonas, men liksom i G:s
övriga operor äro orkestrering och vokala partier
rent italienska, och man märker ett stort
inflytande från Verdi och Meyerbeer. ”11 Guarany”
har sedermera uppförts på Covent Garden (1872)
samt i USA men spelades först 1945 på Kungl.
teatern i Stockholm. Av G:s andra verk märkas
”Fosca”, som vid urpremiären 1873 på Teatro
alla Scala i Milano gjorde fiasko men tre år
senare uppfördes med glänsande framgång, samt
”Salvator Rosa” (Genua 1874), ”Maria Tudor”
G879), ”Lo Schiavo” (1889) och ”O Condor”
(1891). Utom manskörer, sånger och
pianostycken har G. komponerat den brasilianska
nationalhymnen ”11 saluto del Bresile” (1876) och
körverket ”Colombo” (1892) till 400-årsminnet av
Amerikas upptäckt. G. blev slutl. dir. för det
nyupprättade statliga musikkonservatoriet i Parå
i Brasilien men avled ett år senare. B.Hgn.
Gomez [gå’mäs], Juan Vicent e,
venezo-lansk president (1857—1935). Utgången ur
mes-tisbefolkningen och med mycket bristfällig boklig
bildning skaffade sig G. en stark ställning inom
armén, deltog 1899 i den revolution, som förde
C. Castro till makten, och var en av dennes
närmaste medarbetare, tills han som vicepresident
störtade honom 1908 och själv blev president. G.
var därefter allenarådande i Venezuela till sin
död, ehuru han periodvis icke formellt var
statschef, en av de längsta och mest despotiska
dik
taturerna i
Sydamerikas historia. Varje
försök till opposition
nedslogs med
barbarisk grymhet, men
samtidigt uppehölls
god inre ordning,
alla yttre
konflikttillbud avvärjdes, och
det ekonomiska livet
blomstrade, till stor
del genom den nu
begynnande
exploateringen av
oljefyndig-hetcrna. G. styrde
landet som sitt privatföretag och skaffade sig
en oerhörd förmögenhet men sanerade
samtidigt finanserna, så att Venezuelas utrikes
statsskuld i sin helhet var återbetald 1930 och den
inrikes vid G:s död. L.P.
Gömez-Carillo [gå’mäb-kari’liå], E n r i q u e,
spansk författare (1873—1927). G., som föddes
i Guatemala, hade fransk mor och vistades ofta
i Paris, där han dog. Han tog starka intryck
av franskt kulturliv och skrev, påverkad av P.
Loti, en rad högartistiska skildringar från
Egypten, Algeriet, Palestina och Japan, efter hand
samlade i bokform. Han skrev vidare
litteraturstudier, populärfilosofiska arbeten och romaner,
bl.a. ”El evangelio del amor” (1923; sv. övers.
1926). ”Obras completas” i 27 vol. (1919—24). E.
Gomez de la Serna [gå’mäb], R a m ö n, spansk
författare (f. 1891). G., som är född i Madrid,
där han studerade, har ofta uppehållit sig i
Paris och Buenos Aires. Han är högst originell,
skämtare och allvarsman, livsupptagen,
främmande för allt akademiskt och högtidligt. Han
har försökt sig på de mest skilda genrer, han
har skrivit romaner och noveller, skådespel och
konst- och litteraturkritik, bl.a. böcker om Oscar
Wilde och Goya, men har gjort sig mest känd
för sina greguerias, korta prosastycken, närmast
aforismer, rika på bildliga uttryck i barockens
stil, där han på ett starkt personligt sätt
uttrycker reflexioner och sinnesupplevelser
(”Gre-guerias”, 1917, ”Les 636 mejores greguerias”,
1927, ”Flor de greguerias”, 1933). G. har gjort
sig uppskattad som föredragshållare, bl.a. i radio.
1928 blev G. samtidigt som Ch. Chaplin kallad
till hedersled, av Académie de 1’humour i Paris. E.
Gomez Pala’cio [gå’mäs], stad i staten
Du-rango i Mexico, helt nära staden Torreön i
Coa-huila, c:a 1,100 mö.h.; 25,558 inv. (1940). Bomulls-,
tobaks- och tvålindustri.
Gomez y Garcfa [gå’mäb i garbi’a], Domingo
J u 1 i o, spansk tonsättare och musikskriftställare
(f. 1886), bibliotekarie vid konservatoriet i
Madrid. G. har förf, essäer över spansk musik
under 1500—1700-talen samt komponerat sånger,
symfonier och en orkestersvit samt en komisk
opera, ”Himno al Amor”.
Gomorra [-årr’a], en av de städer, som enl. GT
skola ha omstörtats på gr. av sin syndighet. G.
nämnes nästan blott i förbindelse med Sodom*.
Gompers [gåm’paz], Samuel, amerikansk
fackföreningsledare (1850—1924). G. var född i
London men utvandrade tidigt till USA, där han blev
— 933 —
— 934 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
