Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goodyear, Charles - Goodyear Tire & Rummer Co. - Goodyera - Goole - Go on - Goos, Carl - Goosen el. Goshen - Goossens, Eugène - Gopak - Gopčević, Spiridion - Gora - Gorakhpur - Goral - Goraler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GORALER
efter utsattes för starkt solsken; patentet inköptes
av G. Bägge metoderna visade sig dock
oanvändbara för grövre gummigods. G. observerade
emellertid, att svavelbehandlad gummiduk stundom
kunde visa förbättrade egenskaper efter stark
upphettning och lyckades efter 5 års
experimenterande, tidvis under stora umbäranden, finna
optimala betingelser för den metod, som kallas v u
1-kanisering*, vilken han patenterade 1844.
Det ej sällan hörda påståendet, att G:s
uppfinning av vulkaniseringen skulle ha tillkommit
genom en slump, saknar därför varje grund. Från
G. härrör likaledes metoden att uppblanda gummi
med blyoxid och kimrök för erhållande av större
hållbarhet och beständighet. — Sina
vulkanise-ringspatent exploaterade G. ej i egen regi utan
endast genom licensgivning. — Litt.: G. Iles,
”Leading American inventors” (1912). A.Lg.
Goodyear Tire & Rubber Co. [god’ja tai’a ann
rBbb’a kBm’pani], Akron, Ohio, USA, grundat
1898, började sin verksamhet med tillverkning av
gummiringar för cyklar och droskor men upptog
snart även fabrikation av bilgummi. Sedan 1916
är företaget världens största i fråga om bilringar,
sedan 1926 även i fråga om gummivaror i allm.
G. äger filialfabriker i de flesta kulturländer, bl.a.
i Sverige (Norrköping, 1939). Företaget driver
egna plantager på Sumatra, Filippinerna, Costa
Rica och i Panama samt har egna kolgruvor i
USA. Under senare år har G. även bedrivit en
omfattande tillverkning av syntetiskt gummi. A.Lg.
Goodyera [godje’-], växtsläkte, se Knärot.
Goole [gol], stad i Yorkshire i England, vid
sammanflödet av Ouse och Don; 19,560 inv.
(1938; 20,332 1911). Staden, som är knutpunkt
för viktiga vattenvägar, har stor hamn,
skeppsvarv, mekaniska verkstäder, sockerbruk m.m.
Go on [gåu ånn’] (eng.), fortsätt! gå på!
Goos [gos], August Herman Ferdinand Carl,
dansk jurist och politiker (1835—1917), 1862 prof,
i Köpenhamn, 1875 e.o. assessor i Höjesteret, 1884
—1901 överinspektör för Danmarks fängelser. G.
gjorde en betydande insats både som univ.-lärare
och som fångvårdschef. Av hans litterära
produktion märkes främst det stora verket ”Den danske
Strafferet” (5 bd, 1875
—96). I ”Nordisk
Rets-encyklopedie” gav G.
den dittills enda
fullständiga framställningen av svensk
straffrätt (1882, 1899). 1870
blev G. medl. av
danska processkommissionen, ett uppdrag, som
följdes av åtskilliga
andra likartade. 1880
—84 var G. medl. av
Folketinget, från 1885
kungavald
landstingsman (1910—13 ordf.).
Hans politiska verksamhet kröntes med uppdragen
som kultus-(ecklesiastik-)minister i Estrups
ministär 1891—94, justitieminister i Sehesteds 1900—01.
Även som riksdagsman nedlade G. ett drygt
arbete, men han saknade den smidighet, som krävdes
för en politisk ledareroll. K.
Goosen [gå’san] el. G o s h e n, republik i
Sydafrika. Då Sydafrikanska republiken i
Pretoria-konventionen 1881 förbundit sig att icke utvidga
sitt landområde, upprättade utvandrare från
Trans-vaal vid dess v. gräns i Bechuanaland 1882 en ny,
formellt självständig republik, benämnd G., med
huvudorten Mafeking och c:a 17,000 inv. (15,000
voro barolongbechuaner). Då G. längre fram
icke ens bibehöll skenet av oberoende av
Trans-vaal, ställde engelsmännen den 1884 under
guvernören i Kapkolonien. B.
Goossens [go’sans], Eugène, engelsk
tonsättare (f. 1893), av belgisk härstamning, studerade
violin i Brygge (1903) och Liverpool (1906) samt
komposition för Chr. Stanford i London (fr. 1907),
var dirigent 1915—20 vid Sir Thomas Beechams
opera, 1922 vid Covent Garden och 1923 för
Rochesters symfoniorkester (USA). Han har
gästdirigerat bl.a. vid Albert Hall, Queen’s Hall,
Halléorkestern i Manchester samt i Amerika, där
han 1931 efterträdde Fritz Reiner som dirigent vid
Cincinnatis symfoniorkester. G. har komponerat
bl.a. ”Sinfonietta”, op. 34, o.a. orkesterverk, 1
violinsonat, 1 stråkkvartett, 1 pianokvintett jämte annan
kammarmusik, pianostycken, sånger, operorna
”Ju-dith” och ”Don Juan de Manana” samt baletten
”L’école en crinoline”. G:s musik visar starkt
inflytande från såväl Debussys impressionism som
moderna nyklassicistiska riktningar. P.L.
Gopa’k, ukrainsk folkdans i rask 2A takt, som
framför allt består av språng. Den ledsagas ofta
av arm-, huvud- och knärörelser. Gopakrytmen
har använts av en del framstående ryska
tonsättare, så t.ex. av Tjajkovskij och Musorgskij.
Gopcevic [gåp’cevic], Spiridion,
tysk-österrikisk författare av serbisk börd (1855—1925?),
grundade 1894 ett astronomiskt observatorium på
Lussin (Istrien), varifrån han under pseud. Leo
B r e n n e r bl.a. utgav tidskr. ”Astronomische
Rundschau” (n bd, 1899—1908) och
populär-astronomiska skrifter (”Handbuch für
Amateur-Astrono-men”, 1898). Bland G:s övriga arbeten märkas
en del skönlitterära verk (i sv. övers. ”En
solstråle”, 1913).
Gora [ry. utt. gBra’, serb. gå’ra, bulg. gåra’] (po.
göra [go’ra], tjeck, hora [hårr’a]), berg.
Ordstammen ingår också i flera tyska ortnamn på gammalt
slaviskt område, t.ex. Göhren. Jfr Hora.
Gorakhpur [eng. utt. gåurakpo’a[, stad i Förenade
prov. Agra och Oudh i n. Indien, vid floden Rapti,
150 km n. om Benares; 84,650 inv. (1941). G. är
järnvägsknut med järnvägsverkstäder samt
garnison. Huvudnäring är jordbruk.
Gora’l, art av getantilopsläktet*.
Gora’ler (po. göral, bergsbo, av göra, berg),
gam-malpolskt herdefolk i Höga Tatra. Huvudort är
vintersportplatsen Zakopane. G., som till språk
och kultur äro nära besläktade med slovakerna,
hålla nu på att förlora sin egenart. De
driva sommartid upp hjordarna till fäbodar,
belägna inom el. ovanför skogsbältet; dessa skötas av
män. Dels förekomma individuellt skötta
betesmarker, dels också sådana under en
herde-entreprenör, baca, som ansvarar för en mängd ägares
får och erhåller betalning i ost. Med herdelivet
sammanhänga åtskilliga egenartade ekonomiska och
sociala förhållanden. De permanenta bostäderna
— 949 —
— 950 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
