Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goraler - Gorbatov, Boris Leontevitj - Gordan, Paul - 1. Marcus Antonius Gordianus I (romersk kejsare) - 2. Marcus Aurelius Gordianus II (romersk kejsare) - 3. Marcus Antonius Gordianus III (romersk kejsare) - Gordidae - Gordion - Gordiska knuten - Gordium - Gordius - Gordon, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GORBATOV
Goraler och goralsk bondgård.
äro timmerhus med höga spåntak och brutna
gavlar samt med två rum, ”svartstugan”, som är
försedd med eldstad och rökfång, och ”vitstugan”,
som är helgdagsrum och saknar härd. Männen ha
bevarat sina gamla dräkter: pälsvästar, gråa
broderade byxor och snäckprydda hattar, medan
kvinnornas råkat ur bruk. G. ha varit skickliga i
trä-snideri och textilkonst. Medan möblerna bevarat
anknytningen till gotiska förebilder, är dekoren
renässansbetonad. Broderierna äro i barockstil.
Vid g:s fester förekommer ännu en urgammal
vapendans (den s.k. rövardansen) med de överallt i
Karpaterna brukliga yxstavarna. I Zakopane finns
ett goralskt hembygdsmuseum. G.Br.
Gorbatov [gBrba’taf], Boris Leontevitj,
rysk författare (f. 1908). Född i en arbetarfamilj
i Donetsbäckenet blev G. under 1930-talet officer,
stationerad i Kaukasien, och befordrades under
2:a världskriget till överstelöjtnant. 1940 utgav
han novellsaml. ”Vardag i Arktis”, som skildrar
det hårda livet i Rysslands nordligaste områden,
vilka G. som tidningskorrespondent besökt strax
före krigsutbrottet. Med krigsromanen ”Alexej
Kulikov, soldat” erövrade G. en erkänd ställning
som förf. G:s följ, bok, ”Nepokorjonnyje” (1943;
sv. övers. ”De okuvliga”, 1944), som spreds i
mill. ex., berättar om livet i en av tyskarna
ockuperad stad, motståndsviljans uppvaknande efter
den första apatien, terrorn mot civilbefolkningen
och slutl. de ryska truppernas återkomst. G. har
en kärv men uttrycksfull stil och förmår utan
patetiska el. känslosamma stilgrepp skapa höghet
och allvar i sin skildring, som därigenom verkar
mera äkta och övertygande än flertalet liknande
böcker. ”De okuvliga” har dramatiserats och
uppförts i Moskva och dessutom filmats i regi av
Mark Donskoj. G. har även direkt framträtt som
dramatiker med pjäsen ”Fädernas ungdom” (1943),
första delen av en dramatisering av Komsomols
historia. S.G.L.
Gordan [går’-], Paul, tysk matematiker (1837
—1912), prof, i Erlangen 1875. G:s talrika
undersökningar, därav många under samarbete med
andra forskare, röra huvudsaki. invariantteori. Inom
denna teori har G. bevisat den viktiga satsen, att
antalet av varandra oberoende invarianter till en
binär form är ändligt.
Gordia’nus, romerska kejsare.
1) M a r cu s Antonius Gordianus I(d.
238), tillhörde en rik adelsfamilj, ståthållare i
Afrika, utropades där 238 till kejsare vid 80 års
ålder och erkändes som sådan av senaten i Rom;
efter ett slag mot kejsar Maximinus’ trupper
begick han självmord.
2) M arcus Aurelius Gordianus II,
den föreg:s son (d. 238), utropades samtidigt med
fadern till kejsare, föll i slaget mot Maximinus’
trupper.
3) M ar cu s Antonius Gordianus III,
den föreg:s systerson (d. 244), blev 238 caèsar,
senare augu^tus; regeringen fördes av hans svärfar,
praetorianprefekten Timesitheus. Från 242
kämpade han segerrikt mot partherna men mördades
efter Timesitheus’ död 244 på föranstaltande av
Philippus Arabs under ett soldatuppror. — Litt.:
K. F. W. Lehmann, ”Kaiser Gordian III.” (1911).
Gor’didae, se Trådmaskar 1).
Gor’dion (grek.; lat. GoPdium), Frygiens gamla
huvudstad, mest känd genom Alexander den stores
besök där. Han besökte det 334 (”den gordiska
knuten”). Numera antages allmänt, att G. återfunnits
av tyska arkeologer på Sangarios’ (Sakaryas) h.
strand, mitt emot den moderna byn Pepi (c:a 100
km s.v. om Ankara). Utgrävningarna ha ej bragt i
dagen några större monumentala byggnader,
däremot mängder av gravar, bl.a. innehållande talrika
vaser med inskrifter. De äldsta gravarna äro från 7:e
årh. f.Kr. Stadens djupaste kulturlager dateras till
2:a årtusendet f.Kr. När G. förstördes, är ej utrönt.
— Litt.: G. & A. Körte, ”G.” (1904). [NFJK.H.
Gordiska knuten [gå’r-], urspr. om en
svårupp-löslig knut i Zeus-templet i den frygiska staden
Gordion, om vilken knut man spått, att den, som
upplöste densamma, skulle bli härskare över Asien;
den avhöggs av Alexander den store (”a 1 e x a
n-derhugg”). Sedan ofta bildligt, om en uppgift,
som förefaller svår el. omöjlig men som löses
genom en enkel kraftåtgärd.
GoPdium, se Gordion.
Gor’dius, se Trådmaskar 1).
Gordon [gå’dn], skotsk adelsätt, stammande från
en under David I till Skottland inkommen
anglo-normandisk ädling; ättens stamgods med samma
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
