Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotlands södra härad - Gotlands trupper - Gotländska - Gotländska föreningen för de blindas väl - Gotländskt utegångsfår - Gotlänningen - Gotnium - Gotokareliderna - Gotra, släkt - Gotska Sandön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTLANDS TRUPPER
nymikon, ss. Gautama,
stammande från
Götarna.
Gotska Sandön, ö i
Östersjön c:a 40 km n. om
Fårön och c:a 80 km s.ö.
om Landsort; 36,5 km2;
hör till Fårö sn,
Gotlands n. hd. ön är
uppbyggd av sand och grus,
trol. på moränbildningar.
Berggrunden går
ingenstädes i dagen men
består sannolikt av
ordo-viciska lager. De inre
delarna utgöras av en
svagt kuperad slätt på
10—20 m höjd ö.h.,
bevuxen med tallskog, som
i allm., utom där
skogseld härjat och berett
marken för återväxt, är gles
och i saknad av
föryngring, delvis beroende på
det täta täcke av lavar
(renlav m.fl.), mossor,
ljung, ris m.m., som
hu-vudsakl. bildar
undervegetationen och hindrar
frö att gro. Här och var
ersättes tallskogen av lövängar med ek, asp och
hassel som förhärskande trädslag och örtrik
undervegetation. Slätten omgives av en mer el. mindre
sammanhängande zon av dyner, Randdynen, som
på de flesta ställen befinner sig på vandring in mot
öns centrum, hotande skogen med undergång.
De högsta partierna av Randdynen nå 25 m ö.h.
Mellan denna och stranden förekomma strand- el.
kustdyner, som i allm. höja sig en el. annan m.,
sällan 5 m över angränsande klappermark. Tvärs
över öns n. del sträcker sig en zon av inre dyner,
nu bundna och skogbeklädda. Den kallas Höga
åsen och bildar öns högsta parti (42 m ö.h.) samt
höjer sig 20—25 m över den omgivande
grus-sand-slätten. Kusten är i allm. flack utom i s., där Hö-
Gotlandsrussar på Lojsta hed.
G. består av socknarna Västerhejde, Träkumla,
Vall, Atlingbo, Hogrän, Stenkumla, Tofta,
Eskel-hem, Västergarn, Sanda, Mästerby, Väte, Hejde,
Klinte, Fröjel, Eksta, Sproge, Silte, Hablingbo,
Levide, Gerum, Fardhem, Linde, Lojsta, Etelhem,
Lye, Garde, Alskog, Lau, När, Bure, Stånga,
Hemse, Alva, Rone, Eke, Havdhem, Näs,
Grötling-bo, Fide, öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre;
i,359>88 km2, därav 1,356,29 land; 21,289 inv. (1948).
G. tillhör Gotlands s. fögderi, Gotlands domsaga
(tingsställe: Skogs) samt Södra och
Medelkontraktet av Visby stift. P.
Gotlands trupper var intill 1942 års
försvarsbeslut benämningen på de till Gotland förlagda
förbanden ur armén. Dessa ingå nu i 7:e
militärområdet.
Gotländska, se Gotland, dialekt, sp. 996 f.
Gotländska föreningen för de blindas väl, se
Blindanstalter.
Gotländskt utegångsfår, ras av fårsläktet*.
Gotlänningen, aftontidning i Visby, grundad
1884 av advokaten Adolf Carl Stenmark, som var
dess red. till 1887. G. utkom 4 ggr i veckan till
1934, då den blev daglig. Den redigerades i
konservativ anda till 1936, då den blev organ för
Bondeförbundet. Red. 1900—35 var G. A.
Sved-man, som under sign. Svix gjorde sig skattad
som kåsör. Nuv. red. är sedan 1936 Bror Bertil
Kahlström (f. 1901). G. har varit åtföljd av flera
bilagor, ss. A. Kinberg, ”Gotländska slägter” (1889
—97), A. T. Snöbohm, ”Gotlands land och folk”
(2 uppl. 1897—1900) samt ”Gotländska kyrkor i
ord och bild” (1897—1903). E.
Got’nium, geol., se Gotlandium.
Gotokarelfderna, geol., se Fennoskandia, sp.
375 f.
Gotra (sanskr.), släkt, spec. braminsläkt; patro-
Karta över Gotska Sandön.
Efter ”STF:s resehandböcker. Gotland.”
— IOO7 —
— IOO8 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
