Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graf, Oskar - Graff, Anton - von Graff, Ludwig - Graff, Kasimir - Graffito (sgraffito) - Graffman, Carl Samuel - Grafik - Grafiker - Grafisk - Grafiska forskningslaboratoriet - Grafiska institutet - Grafiska symboler - Grafisk beräkning - Grafisk framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAFF
1938 till USA, där han blev ordf, i de
tyskamerikanska förf:s förening. 1940 utgav han
den självbiogr. romanen ”The life of my
mo-ther” och 1948 ”Unruhe um einen Friedfertigen”,
en bayersk bonderoman, där hitlertidens
motsättningar avspeglas. [A.BdJE.
Graff, Anton, schweizisk-tysk målare (1736—
1813), blev 1766
lärare vid konstakad.
i Dresden och prof,
där 1789. Han var
en av sin tids
förnämsta porträttmålare, och hans
produktion omfattar ett helt
galleri av samtidens
främsta tyska furstar,
statsmän och lärde.
Hans verk i olja lära
uppgå till ett antal
av 1,500, varjämte
en mängd
silverstift-teckningar av hans
hand äro bevarade. —
Litt.: O. Waser, ”A.
G.” (1926).
von Graff, L u d w i g, österrikisk zoolog (1851
—1924), prof, i zoologi och jämförande anatomi i
Graz, utgav förtjänstfulla arbeten över maskar,
särsk. virvelmaskar, och bearbetade Turbellaria i
Bronns ”Klassen und Ordnungen des Tierreichs”,
3 (1904—17).
Graff, K a s i m i r Romuald, tysk astronom (f.
1878), föreståndare för Uraniaobservatoriet i
Berlin 1899, assistent i Hamburg 1902, observatör där
1909, prof, i astronomi och dir. för observatoriet
i Wien 1929. G. fick efter Österrikes införlivande
med Tyskland 1938 träda tillbaka men återkom
efter hitlerregimens sammanbrott. G. har utg.
bl.a.: ”Grundriss der geographischen
Ortsbestim-mung” (1914, 2 uppl. 1941), ”Grundriss der
Astro-physik” (1927—28).
Graffi’to (ital., av graffiare, skrapa) (s g r a
f-f i t o), dekorationsmetod i teckning (ristning),
använd i Italien från ungrenässansen för
utsmyckning av lergods (jfr Sgraffiato) och
mindre, arkitektoniska ytor. Kontrastverkan i färg
el. ton ernås genom att grunden lägges i två
olikfärgade lager över varandra. Teckningens
inristning innebär endast, att det undre ljusare el.
mörkare lagret blottas, varigenom linjesystemet
står mörkt mot ljus botten el. tvärtom. G. kommer
alltjämt någon gång till användning, även för
exteriörer. G.V.
Graffman, Carl Samuel, landskapsmålare
(1802—42). G. var elev av Fahlcrantz. Efter en
resa (1830) till Skottland, där han besökte Walter
Scott, utgav han 6 h. teckningar, ”Skotska vuer”
(1831—33), litograferade av C. J. Billmark. G. erhöll
akad:s agrévärdighet. Hans lovande
konstnärsbana stäcktes o. 1837 av sinnessjukdom. G. är en
typisk representant för landskapsromantikens och
resealbumens epok.
Grafi’k, se Grafisk konst.
Gra’fiker, person, som utövar grafik el. grafisk
konst.
Grafisk (av grek. graf’ein, skriva, teckna), som
beskriver medelst figurer.
Grafiska forskningslaboratoriet, Stockholm, har
till uppgift att bedriva tekniskt-vetenskapligt
forskningsarbete i syfte att främja den grafiska
industriens tekniska utveckling, särsk. i fråga om
materialproblem. Dess verksamhet upprätthålles
av den 1942 bildade Stiftelsen Grafisk forskning,
vars intressenter utgöras av företagare inom olika
grafiska yrkesgrenar.
Grafiska institutet, Stockholm, en
undervisningsanstalt för de grafiska facken, uppdelad i en
lägre och en högre linje, den förra avsedd för
faktorer och förmän, den senare, som utgör en
fortsättning på den lägre linjen, avser utbildandet av
företagsledare. G. bildades vid Svenska
boktryckareföreningens 50-årsjubileum 1943 och stödes
av den grafiska industrien. Institutets verksamhet
påbörjades 1944.
Grafiska symboler, tekn., beteckningar, avsedda
att användas på ritningar och i
kopplingsdia-gram, spec. inom elektrotekniken, i syfte att
åstadkomma entydighet, överskådlighet och
förenkling. Standardiserade g. av detta slag finnas
sammanfattade i ”Svenska elektrotekniska
normer, SEN 11”, avseende kraftteknik, i ”SEN 13”,
rörande teleteknik, och i ”SEN 24”, rörande
bananläggningar. För installationsritningar ha
g. utarbetats av Svenska
elektricitetsverksför-eningen. G. användas även inom ångtekniken, i
viss utsträckning även vid allmänna
maskinkonstruktioner, bl.a. för att beteckna olika grader
av jämnhet hos bearbetade ytor. För
rörled-ningsbranschen ha standardiserade g. utarbetats
av Svenska värme-, ventilations- och
sanitets-tekniska föreningen. A.Lg.
Grafisk beräkning, beräkning genom ritning el.
geometrisk konstruktion. När en längdenhet är
vald, kunna godtyckliga tal representeras genom
sträckor, vilkas längder mätta i denna enhet äro
lika med talen. Genom enkla konstruktioner med
linjal, passare, rät vinkel o.a. enkla instrument
kan man då konstruera sträckor, som
representera summan, produkten o.s.v. av flera givna tal.
Genom att kombinera dessa konstruktioner kunna
mera sammansatta räkningar utföras och
ekvationer lösas. Vidare kan en funktion, framställd
genom en kurva, deriveras och integreras
grafiskt, differentialekvationers integralkurvor
konstrueras m.m. Grafisk framställning och beräkning
av funktioner av flera variabler behandlas i n
o-m o g r a f i e n*, och speciella grafiska metoder
för lösning av de uppgifter, som ofta förekomma
i den tekniska statiken, utvecklas i g r af o st
a-t i k e n*. Grafiska metoder äro ofta överlägsna
de numeriska i snabbhet. Men då den
noggrannhet man kan uppnå i regel icke är stor, äro deras
användningsmöjligheter begränsade. Wr F.
Grafisk framställning, åskådliggörandet av
siffermässiga uppgifter genom figurer och kurvor
(diagram) el. genom kartor (kartogram).
— Bland diagrammen äro de viktigaste
linje-och ytdiagrammen. Vid de förra utmärkas
de olika storheterna genom linjer av olika
längd (ordinator), som avsättas vinkelrätt från
en baslinje (abskissaxel). Sammanbindas
linjernas fria ändpunkter, fås en statistisk kurva.
— 1039 —
— 1040 —
A. Graff: Självporträtt.
National-Galerie, Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
