Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grafostatik, grafisk statik - Grafström, släkt - Grafström, Anders - Grafström, Thyra - Grafton - Grafton, titel - Grafton, Augustus Henry Fitzroy, hertig av - Grafton, Samuel - Graf Zeppelin - Grágás - Graham (Paige) - Graham, ätt - Graham, John, of Claverhouse - Graham, George - Graham, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAHAM
konstruktörens uppgift att för ett givet ändamål
finna den gynnsammaste konstruktiva formen
väsentligt underlättas. Fig. illustrerar en
grafo-statisk metod att bestämma uppslagstryck till
och böjningsmoment i en med de parallella
krafterna Pv P2 och Ps belastad, i ändarna understödd
balk. Krafterna sammansättas i ordningsföljd till en
kraftpolygon, som självfallet kommer att
bilda en rät linje (undre fig.). Från en godtyckligt
vald p o 1 (O) dragas polstrålarna I—IV. Parallellt
med dessa polstrålar dragas successivt linjerna
I—IV i den övre fig-, varigenom slutlinjen J blir
bestämd. Den brutna linjen I—IV kallas 1 i n p o 1
y-g o n, enär den får samma form som en i
ändpunkterna fästad lina, belastad med krafterna Pv
P2 och P3. Om man i kraftpolygonen drar en
med 5 parallell linje från polen O, uppdelas
härav kraftresultanten i två delar A och B, som
utgöra de sökta upplagstrycken. Själva resultanten
går genom en punkt c, som bestämmes av
lin-polygonsidorna I och IV. Böjande momentet i
balken, t.ex. i punkten d, representeras av motsv.
höjd yj i den streckade ytan (Culmanns
momentyta) och blir numeriskt lika med produkten y^-H,
där H = polvidden (i den undre fig.). — Om
balken utgöres av ett plant fackverk, kan
konstruktionen lätt kompletteras med ett nät av
kraft-polygoner, medelst vilket samtliga stångspänningar
kunna bestämmas. En generaliserad grafostatisk
konstruktion med samma uppgift kallas C
remo n a s kraftplan. — Litt.: R. Lauenstein, ”Die
graphische Statik” (15 Aufl. 1921); N. Royen & O.
Linton, ”G.” (i ”De tekniska vetenskaperna”, 2:1,
1924); M. Lien, ”Lärobok i g.” (2 uppl. 1947)- A.Lg.
Grafström, släkt, stammande från Gräfte by,
Stöde sn, Medelpad. Släktnamnet antogs av
rådmannen i Hudiksvall Anders G. (1704—64), farfar
till nedannämnde A. G.
Anders Abraham G., präst och skald (1790
—1870), fil. mag. i Uppsala 1815. 1820 erhöll G.
genom Geijer docentur i svensk historia men
utbytte 1821 denna
befattning mot lektorat
på Karlberg.
Prästvigd 1830 blev G. 1831
lektor i Härnösand
och 1835 kyrkoherde i
Umeå, där han
verkade till sin död, från
1849 som
kontraktsprost. Som ung
medarbetade G. i både
”Poetisk kalender” och
”Stockholmsposten”.
G:s lyrik saknar
djupare personlig
karaktär, är vek och
roman
tisk till sitt kynne och ger uttryck åt sentimentala
el. religiösa stämningar. Mest kända av hans dikter
äro ”Norrland” och ”Harpan”. — Litt.:
Minnesteckning (i ”Sv. akad:s handlingar”, 1872) av F. A.
Dahlgren. G.Am.
Grafström, Inga T h y r a Carola,
textilkonst-närinna (1864—1925), dotter till målaren J. K.
Boklund, g.m. operasångaren Jean G., anställd först
hos Handarbetets vänner, senare hos Nordiska
kompaniet, hade tidvis egen textilateljé. G. har
gjort en betydande insats på den textila
heminredningens område.
Grafton [gra’ftan], stad i n.ö. delen av Nya
Syd-Wales i Australien, vid kustbanan och den
segelbara Clarence River 30 km från havet; tills,
med South Grafton 12,036 inv. (1947).
Biskopssäte; sockerindustri.
Grafton [gra’fton], hertig av, titel buren av medl.
av släkten Fitzroy*.
Augustus Henry Fitzroy, hertig av G.,
engelsk statsman (1735—1811), sonson till Karl
II:s naturlige son Henry Fitzroy, spelade en
ledande roll inom 1750- och 1760-talens whig-politik,
motarbetade Bute, var 1765—66 utrikesminister
under Rockingham, 1766—67 skattkammarlord
under Pitt, 1767—70 själv premiärminister men kunde
icke samarbeta med Georg III och avgick. 1771
—75 var han storsigillbevarare under North, 1782
under Rockingham.
Grafton [gra’ftan], Samuel, amerikansk
journalist (f. 1907), ledarskribent i ”Philadelphia
Re-cord” 1929, 2:e red. för ”New York Post” 1934, har
gjort sig känd som en av USA:s ledande
journalister med en daglig artikel under rubriken ”I’d
ra-ther be right”, publicerad i bl.a. ”New York
Post”, ”Chicago Sun”, ”S:t Louis Star-Times”,
”Los Angeles Daily News” och ”Seattle Star”.
G. har utg. ”All out! how democracy will
de-fend America” (1940) och ”An American diary”
(1943). E.
Graf Zeppeli’n, se Luftskepp.
Grågås, handskrift, se Grågås.
Graham [grei’am], tidigare Graham Paige,
amerikanskt personbilmärke, som tillverkades av
Graham Brothers, Detroit, nedlagt o. 1940. Under
2:a världskriget togos Graham Brothers’ fabriker
i Detroit i anspråk för krigsmaterieltillverkning;
1945 inköptes fabriksutrustningen av Henry Kaiser
för tillverkning av bilmärkena Kaiser och Frazer.
Graham [gréi’am], skotsk adelsätt; om en av dess
grenar se Montrose.
John G. of Claverhouse, sedermera
Viscount Dundee, krigare (o. 1649—89), kämpade
under Vilhelm III av Oranien mot fransmännen,
utmärkte sig därpå vid kuvandet av de
presbyterianska oroligheterna i Skottland under Karl II
och blev 1686 generalmajor. 1688 sökte G.
förgäves upprätthålla Jakob II:s välde i England
men ville sedan med högländarnas hjälp rädda
åtm. Skottland åt honom. I slaget vid
Killiecran-kie (27/t 1689) segrade visserligen G. men blev
själv dödligt sårad. G. har sedan blivit en skotsk
nationalhjälte och bl.a. förhärligats av W. Scott. P.S.
Graham [gréi^m], George, engelsk
instru-mentmakare (1675—1751), känd för sina utmärkta
astronomiska instrument och ur, uppfinnare av
kvicksilverpendeln. Ett G:s pendelur, inköpt av
A. Celsius, är ännu i gång på Uppsala
observato-rium. G. utförde också undersökningar över
jordmagnetismen och upptäckte den magnetiska
deklinationens dagliga variation.
Graham [gréfam], Thomas, engelsk kemist
och fysiker (1805—69), prof, i Glasgow 1830, prof,
vid University College i London 1837, chef för
myntväsendet 1855. G. bröt som originell forskare
nya vägar och räknas som grundläggare av kolloid-
— 1049 —
— 1050 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
