Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gram, 1. Hans - Gram, 2. Christian - Gram, 3. Kaj - Gram, Gregers - Gram, 1. Jörgen - Gram, 2. Peder - Gramatica, Emma - Gramatom - Gramekvivalent, grammolekyl - Gramforce - Gramina, Graminaceae - Graminales - Gramineae - Gramineus - Graminider - Graminis - Gramkalori - Gramkraft, gramforce - Gramma - Grammagräs - Grammar school
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAM
den samling diplomavskrifter, som senare
fullbordades av hans lärjunge J. Langebek. E.Blp.
2) Hans Christian Joachim G., läkare (1853
1938), överläkare vid Rigshospitalet 1892, prof,
i invärtes medicin vid Köpenhamns univ. 1900—23.
G. publicerade 1884 sin bakteriefärgningsmetod (se
Grams metod), som gjort hans namn känt över
hela världen (”Über die isolierte Farbung der
Schizomyceten in Schnitt- und
Trockenpräpa-raten”, i ”Fortschritte der Medizin”, 1884). G.
spelade en stor roll i Danmarks kamp mot
tuberkulosen.
3) Kaj Jörgen Arthur G., den föreg:s son,
botanist (f. 1897), fil. dr i Köpenhamn 1935, prof,
i systematisk botanik vid Landbohöjskolen 1938.
G. deltog i O. Olufsens expedition till Sahara
1922—23. Han har utg. ”Karplantevegetationen i
Mouydir (Emmedir) i Centralsahara” (1935),
”Nytteplanter” (1937; tills, med H. Jensen & A.
Mentz) samt arbeten över olika träsorters
struktur, danska lövträd och vegetationens
förändringar på Maglemose.
Gram, Gregers Winther Wulfsberg, norsk
ämbetsman och politiker (1846—1929), jur.
examen 1869, var 1876—82 domare vid
internationella domstolen i Egypten. Efter återkomsten till
Norge blev G. 1883 amtman, var 1884—89 assessor
i Höjesterett men anlitades tillika ofta som
skiljeman vid mellanfolkliga tvister (sälfångsten i
Berings sund 1892, européernas fastigheter i Japan
1902, renbetesfrågan i Sverige-Norge 1902—19,
jäm-malmfyndigheterna i Marocko 1914—19). G. kom
även in i det politiska livet, var 1889—91 norsk
statsminister i Stockholm, ånyo 1893 samt 1895—
98 i konservativa norska ministärer (Stang och
Hagerup) med unionsvänlig läggning. Efter 1905
levde G. helt utom aktiv norsk politik och var
1898—1915 stiftsamtman i Hamar, från 1900 medl.
av fasta skiljedomstolen i Haag. K.
Gram. 1) Jörgen Pedersen G., dansk
matematiker och försäkringsman (1850—1916). F. i
Sönderjylland anställdes G. 1875 efter studier i
matematik i livförsäkringsbolaget ”Hafnia”. Efter
grundandet av olycksfallsförsäkringsbolaget”Skjold”
var han dess dir. 1884—1910. Från 1910 var han dir.
för danska Forsikringsraadet. Bland hans talrika
vetenskapliga arbeten må nämnas ”Om
Rækkeud-viklinger, bestemte ved Hjælp af de minste
Kvadraters Metode” (doktorsavh., 1879) och
”Under-sögelser angaande Mængden af Primtal under en
given Grænse” (1884). Hr.
2) Peder G., den föreg:s son, tonsättare (f.
1881), elev vid
konser-vatoriet i Leipzig av
Krehl, Sitt och
Ni-kisch (G. erhöll 1907
det s.k. Nikischpriset),
sedan 1908 verksam i
Köpenhamn, 1918
dirigent i Dansk
Koncert-forening, lärare i
komposition; har varit
president i flera danska
musikorganisationer.
G. blev 1937
Statsra-diofoniens musikchef.
Han har komponerat
bl.a. två symfonier, fyra uvertyrer, en
violinkonsert, en violinromans, ”Avalon”, för sopran och
orkester, tre stråkkvartetter o.a. kammarmusik
samt pianosaker och sånger. Han utgav 1947
”Analytisk Harmonilære”. G:s musik, som äger en
utpräglat nordisk grundton, kännetecknas av osviklig
formsäkerhet och utnyttjar gärna barocka
stilmedel. P.L.
Grama’tica, Emma, italiensk skådespelerska
(f. 1876). G. var anställd hos bl.a. Eleonora Duse
och Ermete Zacconi, där hon blev föremål för
uppmärksamhet på gr. av sin starkt personliga,
egenartade gestaltningsförmåga och sin intensiva
rollinlevelse. På turnéer i hem- och utlandet odlade
hon d’Annunzio och Ibsen och spelade Nora i
”Ett dockhem”, Rebecka West i ”Rosmersholm”
och Hedda Gabler i ”Vildanden”. Shaw
introducerades av G. på italiensk scen; fylld av
överlägsen psykologisk känsla var hennes tolkning av
roller som S:ta Johanna, Cleopatra, Candida och
Liza i ”Pygmalion”. A.L.
Gramatom, kem., se Gramekvivalent.
Gramekvivalent. Med en g., resp, g r a m m o 1
e-k y 1, av en kemisk förening menas så många gram
av ämnet i fråga, som dess ekvivalentvikt, resp,
molekylvikt, anger (jfr Molekyl). Ex.: en
grammolekyl svavelsyra är 98,08 gram, en
gramekvivalent svavelsyra är 49,04 gram. En gramatom av
ett grundämne är den viktsmängd av grundämnet,
som atomvikten anger (jfr Atom).
Gramforce, fys., se Gramkraft.
Gra’mina, Gramina’ceae, se Gräs.
Graminades, bot., se Glumiflorae.
Gramin’eae, se Gräs.
Gramin’eus, -a, -um (lat., av gramen, gräs), ofta
använt artnamn på växter, som likna gräs.
Graminfder, växtsociologisk sammanfattande
beteckning för de fältskiktselement, som ha skott
av grästyp, t.ex. gräs, halvgräs, arter av
fryle-släktet o.s.v.
Gra’minis (lat., gen. av gramen, gräs), artnamn
på svampar, som parasitera på gräs, el. på insekter,
som leva bland gräs.
Gramkalori, fys., se Kalori.
Gramkraft, gramforce, förk. gf, kraftenhet,
utgörande Viooo av kraftenheten i det tekniska
måttsystemet, den kraft, som påverkar massan 1 g i
lufttomt rum på ett ställe, där accelerationen vid
fritt fall är 9,80005 m/sek2.
Gramma, grekisk-romersk vikt=scri’pulum= 1,137 g.
Grammagräs, se Bouteloua.
Grammar school [grämm’a sko’l], benämning på
vissa engelska skolor. De första g. grundades
mot medeltidens slut som stiftsskolor, underhållna
av donationsmedel. Ur g. utvecklades i flera fall
aristokratiska public schools* av internattyp, öppna
för elever från hela landet. De egentliga g.
bibe-höllo däremot sin lokala karaktär och beräknas
under 1600-talet ha funnits till ett antal av 1 pr
8,300 inv. Public school-reformen under 1800-talet
berörde även g. Somliga flyttade ut på landet och
blevo internat, medan andra bibehöllo sin lokala
karaktär. Dylika g. erhöllo ofta statligt el.
kommunalt stöd el. övertogos av de lokala myndigheterna.
Med 1944 års skolreform återinfördes den historiska
benämningen g. som beteckning för tidigare s.k.
secondary schools*. Termen g. utgör numera en
— 1055 —
— 1056 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
