Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grammofon - Grammofonen i undervisningens tjänst - Grammofonindustri - Grammofonskiva - Grammolekyl - Grammont - Grammont, Maurice - Gramnegativa bakterier - Gramong, Antoine Agénor - Grampianbergen - Grampositiva bakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAMMOFONINDUSTRI
— Vid den akademiska undervisningen har g.
sedan länge nyttjats som hjälpmedel vid
inlärandet av främmande språks uttal och vid
fonetiska specialundersökningar. Vid univ. i Lund
och Uppsala finnas numera fonetiska inst. med
för såväl praktiska språkstudier som
vetenskapliga forskningar avsedda skivarkiv, vilka
utbyggas alltmer. Rent vetenskapliga syften tjäna de
omfattande saml. av skivor med prov på
svenska folkmål, som finnas vid landsmålsarkiven i
Uppsala och Lund och motsvarande inst. i
Göteborg och vilka årl. utökas genom nya
upptagningar. Lll;E.Bng;L.
Grammofonindustri, varmed här avses
kommersiell inspelning och tillverkning av
grammofonskivor, finns representerad i de flesta
kulturländer. Ledande producenter före 2:a världskriget
voro USA, Tyskland, England och Japan. Den
tyska skivtillverkningen har numera praktiskt taget
upphört, medan den amerikanska under
efterkrigs-åren stigit betydligt. Enl. amerikansk statistik
producerades i USA 1929 65 mill. skivor, 1941 100
mill., 1945 156 mill. Produktionen för 1948
uppskattas till 275 mill. skivor. I förhållande härtill
är tillverkningen i Sverige mycket obetydlig; den
utgör pr år (1947/48) c:a 1,4 mill. — Frakt- och
tullkostnader m.m. göra det numera ekonomiskt
olämpligt att i någon avsevärd utsträckning sända
färdiga grammofonskivor de större länderna
emellan. I stället skickas pressmatriser, av vilka man
på ort och ställe framställer önskade upplagor;
detta distributionssätt har lett till ett vittutgrenat
system av överenskommelser rörande samarbete
mellan eljest konkurrerande företag i olika delar
av världen. — I Europa äro de största
g.-koncer-nerna: Electrical and Musical
Industries (EMI), London, grundad 1931, med
dotterbolag i de flesta länder. Märken: H.M.V. (His
Master’s Voice, Husbondens röst), Parlophone
m.fl.; Decca Record Co., London, grundad
1929, med märkena Decca, London Records,
Brunswick och Vocalion. Till de europeiska
storföretagen hörde också på sin tid Carl Lindström
A. G., Berlin, grundat 1908, med Electrola,
Columbia, Odeon m.fl., samt Telefunken, grundat
1900, med Telefunken, Polydor, Brunswick o.s.v.
— I USA äro de största g.: Columbia
Re-cording Corp., (tidigare namn: American
Record Corp.), numera tillhörigt Columbia
Broad-casting System; skivmärken: Columbia, Brunswick,
Okeh m.fl.; RCA-Victor Co., tillhörigt Radio
Corp. of America (grundat 1924); märken: Victor,
Bluebird; företaget samarbetar med H.M.V. i
England ; Capitol Records In c., Hollywood,
skivmärke Caoitol; Decca Records In c., New
York, urspr. dotterbolag till motsv. engelska bolag
men numera självständigt; märke: Decca. Utöver
de nämnda storföretagen finnas i USA ett 60-tal
inspelnings- och fabrikationsföretag inom
branschen. Karakteristiskt är, att åtskilliga av dessa
bolag äro filialer till företag inom radio- och
filmbranscherna, t.ex. ovannämnda Columbia och
Capitol och härutöver bl.a. filmkoncernen M.G.M.
samt radiostationen WOR. A.Lg.
Grammofonskiva, se Grammofon och
Grammofonindustri.
Grammolekyl, kem., se Gramekvivalent.
Ben Nevis i Grampianbergen.
Grammont [gramåo’], franska namnet på staden
Geeraardsbergen*.
Grammont [gramåD’], M a u r i c e, fransk
språkforskare (1866—1947), prof, i jämförande
språkforskning vid univ. i Montpellier. G. var främst
fonetiker och dialektolog. Han utgav en rad
arbeten av allmännare karaktär, mycket
uppmärksammade i hela den språkvetenskapliga världen,
ss. ”La dissimilation consonantique” (1895),
”L’as-similation” (1923), ”Traité de phonétique” (1933),
samt en mycket spridd ”Traité pratique de
pro-nonciation franqaise” (1914, 9 éd. 1941). På
fo-netik är också ”Le vers franqais” (1904, 4 éd.
1937) grundad; G. undersöker där den franska
versens estetiska möjligheter. [J.R.lA.Lbd.
Gramnegativa bakterier, se Grams metod.
Gramont [-måo’], Antoine Agénor, prins
av Bidache, hertig av Guiches och G., fransk
diplomat och politiker (1819—80). G. blev
ambassadör i Rom 1857, i Wien 1861, utrikesminister
i Olliviers regering 1870, som sådan främsta vittne
till och medspelare i de händelser, som ledde till
1870 års krig. 6/i 1870 förklarade G. inför
lagstiftande kåren, att Frankrike icke kunde tåla, att
Leopold av Hohenzollern upphöjdes på Spaniens tron.
Sedan denne dragit sig tillbaka, begärde G. en
försäkran för framtiden av preussiske konungen.
Detta krav gav Bismarck anledning att ge
Emsdepe-schen* en för Frankrike kränkande ordalydelse. I
sin skrift ”La France et la Prusse avant la guerre”
(1872) söker han fritaga sig från ansvaret för
kriget. G.Lw.
Grampianbergen [gräm’piøn-], eng. The
Gram-pians (namnet bildat genom felläsning av Tacitus’
Mo’ns Gr du’ pius), den s., högre delen av skotska
högländerna, mellan Glenmore i n. och skotska
lågländerna i s. G. bestå av veckade, n.ö. strykande
kristallina skiffrar, genomsatta av talrika
granit-massiv, vilka bilda de högsta topparna. G:s v. del,
som kulminerar i Ben Nevis, Storbritanniens
högsta topp (1,343 m ö.h.), genomdrages av djupa,
trånga dalgångar med smala sjöar (Loch Awe,
Loch Lomond, Loch Katrine) och är högre och
vildare än dess ö. el. n. parti, Cairngorm
Moun-tains, som i Ben Macdhui nå 1,309 m. S.
Grampositiva bakterier, se Grams metod.
— 1063 —
— 1064 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
