- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 11. Förman - Grimas /
1081-1082

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grand av Spanien - Grand, Jens - Grand-Bassam - Grand Canal - Grand Canyon, Grand cañon - Grand Cayman - Grand Châtelet - Grand chœur - Grand Coulee-dammen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRAND COULEE-DAMMEN

Grand Coulee-dammen.

konungen, innan de satte hatten på.
G.-värdig-heten har under omvälvningarna på 1800- och
1900-talen avskaffats och återinförts flera gånger.
Senast upphävdes den, då det spanska adelsskapet
efter monarkiens fall 1931 förklarades ha upphört,
men detta återinfördes genom lag 4/s 1948; genom
dekret 4/e 1948 erkändes även de titlar, som
förlänats av de carlistiska tronpretendenterna. —
Litt.: Om grandsläkterna, bland vilka några av
de mera kända torde vara hertigarna av Alba,
Medina-Sidonia och Medina-Celi, se F.
Fernan-dez de Bethencourt, ”Historia genealögica y
he-råldica” (10 bd, 1897—1920). H.Ci.

Grand, Jens, ärkebiskop, se Jens Grand.

Grand-Bassa’m [grau-], stad på Elfenbenskusten,
vid mynningen av floden Comoe; 5,743 inv. (1941).
G. grundades 1843 och var till 1900 koloniens
huvudstad. Hamn; utgångspunkt för järnväg till
Ouagadougou. I närheten guldfyndigheter.

Grand Canal [gränd’ kanäll’], Irlands viktigaste
kanal, förbinder Dublin med Shannon; 128 km
lång, 1,8 m djup. G. började byggas 1765.

Grand Canyon [gränd’ kän’jan], Grand c
a-h o n, Colorado Rivers dalgång inom n.v. Arizona,
USA, från Colorado Rivers och Little Colorado
Rivers sammanflöde i ö. till gränsen mellan
Arizona och Kalifornien i v.; c:a 350 km lång. Den
ö. delen avsattes 1919 till nationalpark, Grand
Canyon National Park, inom vilken
dalgången har en längd av c:a 175 km, omfattande
nedre delen av den ovanför G. liggande Marble
Canyon samt den mest storslagna delen av G.,
Gra-nite Gorge, där dalen har en bredd av 13—16 km
och ett djup av 1,700 m. Floden har här skurit
sig ned i ett platåland genom karbona, kambriska
och prekambriska lager och nått ända ned i
urberget. Dalsidorna, ofta upplösta i mer el. mindre
fristående, pyramidformade partier, slutta
trapp-stegsformigt ned mot floden, beroende på de olika

lagrens motståndskraft mot denudationen. De
hårda kalk- och sandstenarna bilda ofta lodräta, ibland
100-tals m höga avsatser, medan skiffrarna slutta
mera jämnt. Bergarternas växellagring
åstadkommer i det torra, ökenartade klimatet ett underbart
färgspel, vilket lika mycket som kanjonens väldiga
mått och fantastiska former gjort G. berömt. —
Litt.: S. Hedin, ”G.” (1925). J.C.

Grand Cayman [gränd’ keFman], ö i Västindien,
se Caymanöarna.

Grand Chåtelet [grat) Jatlä’], se Chåtelet, sp.
1269.

Grand chæur [gratJ kö’r] (fra.), mus., se Grand
jeu.

Grand Coulee-dammen [gränd’ ko’li-], i
Columbia River, staten Washington, USA, 120 km v.
om Spokane, världens i modern tid största
fullbordade ingenjörsföretag. Arbetet, som påbörjades
1933 och — frånsett vissa generatorinstallationer
— avslutades 1942, omfattar en 1,3 km lång och
165 m hög dammbyggnad, tvenne kraftstationer
med tillsamman 18 turbingeneratorer (flertalet
för 108,000 kW), en pumpstation med 12
pumpar om tillsamman 600,000 kW och avsedda för
konstgjord bevattning av en areal om 500,000 ha.
Dammkroppen innehåller den största
betongmassa, som någonsin gjutits på en plats, näml.
8 mill. m3. Dammens krön är försett med 11
elektriskt manövrerbara sektorklaffar, vardera med
en längd av 41 m samt 8 V2 m höga, beräknade
att kunna avbörda 28,000 m3/sek; i dammen finnas
härjämte inbyggda utskov med en
avbördnings-kapacitet av 10,000 m3/sek. — Vid gjutningen av
dammkroppen inbyggdes i denna 3,200 km
järnrör för bortledande av det vid cementens
hårdnande utvecklade värmet. Det beräknas, att
värmebortledningen utan hjälp av kylrör skulle
ha erfordrat c:a 100 år. Anläggningen, som tillhör
amerikanska staten, kostnadsberäknades före 2:a

— 1081 —

— 1082 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 21 23:03:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-11/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free