Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granitgnejs - Granitisering - Granitit - Granitoid struktur, granitkorning el. hypidiomorf-kornig struktur - Granitpegmatit - Granitporfyr - Granius Licinianus - Grankottgnagare - Grankottmott - Grankottmätare - Grankottvecklare - Grankulla - Grankulla samskola - Grankullaviken - Grankäl - Granlo - Granlund, Magnus - Granlund, Erik - Granlund, John - Granmossa - Granmård - Grannelagsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANITGNEJS
Kottar angripna av
grankottvecklare.
Granitgnejs, övergångsform mellan granit och
gnejs*.
Granitise’ring, geol., petrogr., se Granit, sp. 1096.
Graniti’t, geol., se Granit, sp. 1094.
Granitoi’d struktur, geol., granitkornig el.
hypidiomor f-k ornig struktur,
kännetecknar i allm. magmabergarternas
djupbergarts-grupp, för vilken graniten strukturellt utgör
prototyp. Den karakteriseras av självständig
kristallo-grafisk begränsning blott hos något el. vissa av de
ingående mineralslagen, men osjälvständig hos de
övriga.
Granitpegmatit, geol., se Granit, sp. 1095.
Granitporfyr, geol., se Granit, sp. 1094.
Gra’nius Licinia’nus, romersk historiker (2—3
årh. e.Kr.), förf, till en historisk handbok, som
särsk. sysslar med anekdoter, kuriositeter och
under. I en handskrift i London äro som understa
och äldsta skrift delar av 4 böcker bevarade
(händelser 165—78 f.Kr.). G:s huvudkälla synes vara
Livius.
Grankottgnagare, zool., art av fam. trägnagare*.
Grankottmott, Diorydtria abietelVa, art av fam.
mottfjärilar, har en vingbredd av 23—32 mm,
brungrå, svart- och brunpudrade framvingar med ljusa,
mörkkantade tvärlinjer och vit, månformig
diskfläck. Larverna leva i gångar i kottar av barrträd,
varvid fröna förstöras, el. i skotten, som
därigenom vissna.
Grankottmätare, fjärilarter, se Mal-mätare.
Grankottvecklare,
Laspeyre’sia
strobi-ell’a, art av fam.
vecklarfjärilar med
en vingbredd av 11
—14 mm, gulbruna
framvingar med ett
flertal bly- el.
silver-glänsande, vinkelböj-da och delvis
greni-ga tvärlinjer.
Larverna leva i
grankottar, delvis av
deras frön.
Grankulla, köping
i Nylands län,
Finland, v. om
Helsingfors, 4,3 km2, 2,239
inv. (1947),
fler
talet svensktalande. G. uppstod 1905 som ett
förortssamhälle till Helsingfors vid kustbanan
och har karaktären av en villastad. Den utgjorde
en del av Esbo kommun till 1920, då den
om-bildades till köping. I G. finnes ett stort
invalidhem (tidigare sanatorium Bad Grankulla),
svensk samskola (se Grankulla samskola) och finsk
arbetarakad.
Grankulla samskola grundades 1907 som
privatskola i Esbo kommun utanför Helsingfors,
Finland, och har sedan vuxit ut till ett
9-klas-sigt, dimissionsberättigat och statsunderstött lärov.
Dessutom finns en 2-årig examensfri linje för
unga flickor (det s.k. Klostret) samt elevhem
av internattyp för lärjungar med hem utanför
skolorten. G. har varit banbrytande för
inter-natskoleidén i Finland och har på sitt
reformpedagogiska program bl.a. upptagit kortare
un
dervisningstid pr dag, nya ämneskombinationer
på gymnasiestadiet samt nya metoder för
undervisningen över huvud. Skolans mångårige
rektor M. Hagelstam har i hög grad varit
bestämmande för G:s pedagogiska utveckling. — Litt.:
M. Hagelstam, ”G.” (i ”Pedagogiska spörsmål”,
2, 1931); ”Festskrift till G:s 25 års jubileum”
(1932). E.Bng.
Grankullaviken, vik på nordspetsen av Öland;
vid Nabbelund sågverk och utskeppningshamn för
Böda kronopark.
Grankäl, skogsbr., barrskogstyp, närmast örtrik
granskog, särsk. karakteriserad av högt men
rörligt och genomsipprande grundvatten.
Granlo, samhälle i Selångers* sn i Medelpad.
Granlund, Magnus, träsnidare, verksam i
Uppland vid 1700-talets mitt. G., som sannolikt
utbildats i Stockholm i Burchard Prechts
tradition, har skulpterat ett stort antal
kyrkoin-ventarier, ss. altaren och predikstolar, vilka
utmärkas av sin retarderade barockstil och sin
nära anslutning till de i Prechts verkstad
vedertagna typerna. Först 1760 upptog han
rokokons former i en predikstol i Ärentuna. G:s
arbeten ha bevarats i bl.a. Frösthults, Säby
och österunda kyrkor samt i Uppsala
domkyrka. E.Ln.
Granlund, Nils Otto Erik, statsgeolog (1892
—1938), fil. dr vid Stockholms högsk. 1932 (”De
svenska högmossarnas geologi”), doc. i geografi
där s.å., anställd vid Sveriges geologiska
undersökning från 1919, statsgeolog 1932 och tf. prof,
i geografi vid Göteborgs högskola 1937—38. Bland
G:s arbeten märkas torvgeologiska, spec.
pollenanalytiska undersökningar över hela landet,
utredningar över stockholmstraktens förhistoriska
topografi och dess naturminnen samt undersökning av
jordarterna i Västerbottens län, samtliga stödda
på omfattande kartläggningar. G. har även
behandlat Vätterområdets nivåförändringar och
kvartärgeologiska utveckling. A.Hbm.
Granlund, John, etnolog (f. 25/io 1901), fil. dr
och doc. vid Stockholms högsk. 1940, amanuens vid
Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg 1926—
30, amanuens vid Nordiska museet 1930, intendent
där 1940, i:e intendent sedan 1948. G:s dr-avh.,
”Träkärl i svepteknik” (1940), är en ingående
undersökning av en viktig föremålsgrupp inom svensk
folkkultur, varvid icke blott tekniska och
kulturgeografiska utan även sociala synpunkter komma
till sin rätt. Samma mångsidighet präglar G:s
övriga omfattande produktion, som bl.a. berör
viktiga områden av näringslivets historia. Flera
undersökningar äro förarbeten för G:s kommentar till
Olaus Magnus’ ”Historia om de nordiska folken”
(i945). G.Bg.
Granmossa, se Korallmossa.
Granmård, zool., art av mårdsläktet*.
Grannelagsförhållanden. De personer, som äga
el. inneha angränsande el. nära intill varandra
liggande fastigheter, d.v.s. äro grannar, äro skyldiga
att taga viss hänsyn till varandra och äro för den
skull även underkastade vissa begränsningar i sitt
förfogande över sina fastigheter. Främst gäller
detta i städer o.a. tätt bebyggda orter, där
ordnings- och hälsovårdsstadgorna för stad gälla och
en mängd olika bestämmelser i dylik riktning utfär-
— 1099 —
— 1100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
