Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granskningsman - Granskogstyper - Granspinnarsteklar - Granspira - Granström, Gösta - Gransångare - Grant, Robert - Grant, Ulysses - Grant, James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANSKOGSTYPER
D. Grant: Ladugården.
mare (se Auktoriserad revisor), ha dessa i allm.
endast kunnat anlitas av större bolag; för mindre
företag ha deras tjänster ofta ställt sig för
dyrbara. För att skapa en motsvarande revisorskår
för de mindre företagen beslöt 1930 års
handels-kammarmöte, att handelskammare skulle erhålla
rätt att, då så anses lämpligt, godkänna s.k. g.,
som ej behövde fylla samma krav i fråga om
teoretiska kunskaper som ovannämnda revisorer. Den,
som önskar bli godkänd som g., skall ha uppnått
25 års ålder, råda över sig och sitt gods, åtnjuta
allmänt anseende för redlighet och rättskaffens
vandel. Flerårig praktisk verksamhet som
kamre-rare, kvalificerad bokförare e.d. är även
nödvändig. — G. ha godkänts sedan 1931. Vh.
Granskogstyper, se Barrskogstyper.
Granspinnarsteklar, arter av släktet Lyda
{Ce-phalei’a) inom fam. spinnarsteklar. Två arter,
mindre g., L. arve’nsis, och större g., L.
abi’etis, ha uppträtt som skadegörare på gran. Båda
äro svarta med gula teckningar; mindre g. är
omkring 1 cm lång, den andra något större.
Parningen sker i slutet av maj el. början av juni, och
äggen läggas på fjolårsbarr på undersidan av
grenarna. De utkläckta larverna spinna bon och
draga i dessa in barr, vilka de förtära. I slutet av
sommaren vandra larverna ned i marken och
övervintra där utan kokong. Mindre g. uppträdde som
skadegörare i Dalby kronopark i Skåne 1916—19,
och nya angrepp förekommo vid ett par
tillfällen under 1920-talet. Det första och svåraste
angreppet stävjades av glansstekeln Trichogramm’a
evane’scens, som 1919 hade infekterat 90 % av
gran-spinnarstekelns ägg, och när större g. 1940—41
första gången i Sverige uppträdde som skadeinsekt
i stort i S:t Olof i Skåne, hade man sannolikt
samma stekel att delvis tacka för att angreppet ej blev
katastrofalt. H.
Granspira, bot., art av spirsläktet*.
Granström, Gösta, målare (f. 1908), har
besökt Frankrike, Belgien och Holland samt ett
par gånger Portugal, där han utställt redan före
debuten i hemlandet 1940. Från ett dovt och
rätt tunghänt måleri har G. arbetat sig fram till
en färgbehandling av ljusare, mera mjukt
spelande och delvis något Bonnard-aktig charm. Med
förkärlek har han målat sina barn i hemmet el.
under sommarvistelse på landet (1947 t.ex. vid
Hallandsås bland katter och höns i en solig,
koloristiskt sedd idyll). Hans färglyrik har något
återhållsamt och vilar på impressionistisk grund.
Emellertid kan G. ibland få bisarra infall, ss. då
han målar fantasistäder, som inspirerats av den
lilla dotterns teckningar. G. har tillhört gruppen
De unga. H.Gc.
Gransångare, art av lövsångarsläktet*.
Gra’nt, Robert, engelsk astronom (1814—
94), dir. för observatoriet i Glasgow 1863,
utgav ”History of physical astronomy” (1852),
som bl.a. innehåller en utmärkt framställning av
den celesta mekanikens utveckling under
1700-talet.
Gra’nt, U 1 y s s e s Sidney, amerikansk
militär och president (1822—85), officer 1843,
deltog i mexikanska kriget 1845—48 samt tog 1854
avsked som kapten. Vid inbördeskrigets utbrott
inträdde han ånyo i unionens tjänst och blev 1861
överste och reg.-chef. I aug. s.å. blev G.
brigadgeneral samt överbefälhavare i s.ö. Missouri och
slog 7/n general Polk vid Belmont. Under 1862
rensade han v. Kentucky från fiender, befordrades
till generalmajor i den frivilliga armén och erhöll
i juli befälet över West-Tenessee. Följ, år
erövrade han Vicksburg, blev befälhavare över
Missis-sippidep. och vann 23/u—25/n segern vid
Chatta-nooga. I mars 1864 utnämndes G. till
generallöjtnant och
överbefälhavare över samtliga
unionens stridskrafter
samt lyckades efter ett
års svåra strider
intaga Sydstaternas
huvudstad Richmond och
% tvinga Lee till
kapitulation. 1866 erhöll
G. rangen av general.
— Ehuru G. var helt
obevandrad i
politiken, vände sig det
republikanska partiets
blickar mot honom,
när 1868 års
president
val stod för dörren. G. antog kandidatur och vann
till sin egen olycka såväl 1868 års som 1872 års
val. Fältherren, som förstått att leda arméer till
seger, blev som president en viljelös docka i en
hänsynslös partioligarkis händer. De okloka
tvångsåtgärderna mot Sydstaterna genomdrevos,
spoils-systemet tillämpades rigorösare än någonsin,
kor-ruptionsskandaler avlöste varandra, och
presidentmakten sjönk ner i fullständig misär. G. själv hade
intet emot att 1880 nomineras än en gång men
erhöll ej majoritet inom partikonventet. Själv
ruj-nerade han sig genom spekulationer. — Litt.: G:s
”Personal memoirs” utgåvos i 2 bd 1885—86. H.
Garland, ”U. S. G.” (1898); F. C. Fuller, ”The
ge-neralship of U. S. G.” (1929). E.Bz;B.
Gra’nt, James Augustus, skotsk
afrikafors-kare (1827—92). G. tjänstgjorde 1846—58 i
Indien och åtföljde 1860 J. H. Speke* på dennes 2:a
resa till Nilens källområden. 1862 nådde de
Vic-toriasjön. Därifrån fortsatte G. västerut och
återförenades i Karasi med Speke, som från sjön
— 1103 —
— 1104 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
