Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Graptoliter - Graptolitskiffrar - Graptoloidea - Gras, Félix - Graser, Johann Baptist - Graslitz - Grassatim - Grasse - Grassera - Grasset, Eugène - Grassi, Giovanni Battista - Grassmann, 1. Hermann - Grassmann, 2. Robert - Grasso, Giovanni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRASSO
flesta släktena nästan kosmopolitisk utbredning
och tillåta därför korrelering mellan från varandra
mycket avlägsna avlagringar, som innehålla g. Då
härtill kommer, att g. voro stadda i hastig
utveckling, så att de olika faunorna avlöste varandra i
snabb följd, äro de de förnämsta ledfossilen inom
äldre paleozoicum. Den ”normalskala”, som
upprättats för graptolitzonerna i Storbritannien, har
sålunda visat sig äga generell tillämpning.
Litt.: G. L. Elles & E. M. R. Wood, ”A
mono-graph of British graptolites” (3 bd, 1901—18); O. M.
B. Bulman, ”Graptolithina” (i ”Handbuch der
Paläozoologie”, 1938); R. Kozlowski, ”Les
affi-nités des graptolithes” (i ”Biological Review”,
1947)- G.R.
Graptolitskiffrar, geol., typiskt svarta, kolhaltiga
skiffrar med graptoliter som dominerande fossil.
Den svarta färgen beror på att djur- och
växtdelar inblandats i bottenslammet och förruttnat i den
rådande anaeroba, svavelväterika miljön (pyrit,
som är vanlig i g., torde i finfördelad form delvis
vara ansvarig för färgen), betingad av bristande
vattencirkulation. Då inga högre organismer
kunde existera här, måste fossilen härröra från
former (mest plankton) ur det syrerika ytskiktet.
Fysikaliska förhållanden av angiven art synas i
nutiden råda på abyssiska djup men torde under äldre
paleozoicum ej sällan ha varit utmärkande för
grundare bassänger, avstängda från
vattencirkulationen i oceanen genom submarina barriärer. G.R.
Graptoloi’dea, paleozool., ordn. av klassen
graptoliter*.
Gras [gra], F é 1 i x, provensalsk skald (1844—
1901), en av Felibreförbundets förnämsta skalder.
I dess kalender, ”Armana provenqau”, debuterade
G. med smärre dikter 1867. Hans första stora dikt
”Li carbounié” (”Kolarna”, 1876), ett lantligt epos
i 12 sånger, prisbelönades. Därpå följde ett nytt
epos i 12 sånger, ”Toloza” (1881), behandlande
al-bigenserkrigen. I ”Roumancero provenqau” (1887)
besjöng G. de gamla trubadurerna och deras tid.
Prosaepiken odlar han i romanen ”Li papalino”
(”De påvlige i Avignon”) och i ”Li rouge döu
nüejour” (”De röda från södern”, sv. övers, av
M. Boheman, 1897). G. delade ej den starka
pro-vensalska separatismen. — Litt.: H. Kjellman,
”Ur Sydfrankrikes kulturvärld” (1927) och där
anförd litteratur. * J.V.
Graser [-zar], J oh ann Baptist, tysk
pedagog (1766—1841), prof, i teologi i Landshut 1804,
skolråd i Bayreuth 1810—25. Utom sin
praktiska verksamhet som skolorganisatör och
föreläsare för lärarna sysslade G. med uppfostrans
teoretiskt vetenskapliga aspekter och nedlade sina
av Pestalozzi och Schclling inspirerade åsikter i
”Divinität oder das Prinzip der einzig wahrcn
Menschenerziehung” (1811). Som seminarielärare
utbildade G. den s.k. skrivläsmetoden och verkade
för dövstumundervisningens anknytning till
lärar-utbildningsanstalterna. G. utgav bl.a. även ”Die
Elementarschule fürs Lebcn”, 1—3 (1817—41). —
Litt.: J. Lamby, ”J. B. G:s Lehre über
Unterrichts-kunst und Methode” (1920). E.Bng.
Gra’slitz [-ts], stad i Böhmen, se Kraslice.
Grassa’tim (av lat. grassa’tum, supinum av
gras-sa’ri, ströva omkring; jfr Grassera), i uttr. som
gå, löpa grassatim (da. och no. löbe grassat), i
äldre tid om studenters el. djäknars
kringströvande nattetid under oväsen och bråk.
Grasse [gras], stad i dep. Alpes-Maritimes i
Provence, amfiteatraliskt belägen på en
södersluttning c:a 325 m ö.h. och 25 km v. om Nizza;
21,217 inv. (1946). G., som sannolikt stammar
från romartiden, var biskopssäte 1243—1790. Den
forna katedralen är från 1100-talet och
biskops-palatset, nu rådhus, från 1200-talet; gatorna äro
trånga, branta och krokiga. G. har vidsträckta
apelsin- och blomsterodlingar (särsk. rosor) samt
berömd parfymtillverkning, som näst
huvudstadens är den främsta i Frankrike. Det milda och
hälsosamma klimatet har gjort staden till en
omtyckt vinterkurort. P.
Grasse’ra (ytterst lat. grassa’ri, ströva omkring),
fara (vilt) fram, husera (vilt), hemsöka, rasa,
härja, gripa svårt omkring sig, hastigt utbreda
el. sprida sig, ha stor utbredning. Jfr Grassatim.
Grasset [grasä’], Eugène Samuel,
schweiziskfransk målare, illustratör och konsthantverkare
(1850—1917), verkade inom dekorationskonstens
alla grenar. Han utgav ”Méthode de composition
ornamentale” (1905).
Grassi, Giovanni Battista, italiensk
zoolog (1854—1925), 1883 prof, i zoologi och
jämförande anatomi i Catania, 1895 i samma ämnen i
Rom, behandlade termiter, pilmaskar, bandmaskars
och insekters utveckling och utgav praktiskt
värdefulla arbeten över vinranklusen. Mest bekant är G.
genom sina tillsammans med Calandruccio utförda
undersökningar över ålens förvandlingar och
orsakerna till malarian. Efter resor i Italien 1898
lyckades G. i samarbete med Bignami och
Barti-nelli i huvudsak utreda malariaparasitens
utveckling såväl i myggan Ano’pheles som i människans
blod. ’ O.Cn.
Grassmann. 1) Hermann Günther G., tysk
matematiker och språkforskare (1809—77),
gymnasiallärare i Stettin. G. utvecklade i sin
”Aus-dehnungslehre” (1844, omarbetning 1862) en
geometrisk kalkyl, där den analytiska geometriens
fördelar förenats med den rena geometriens, genom
att man räknar med storheterna själva i st.f. med
deras koordinater. Ur denna geometriska kalkyl
har vår moderna betydelsefulla vektor- och
tensor-kalkyl utgått. En analog teori har även utvecklats
av W. R. Hamilton. G:s matematiska arbeten rönte
under hans livstid föga erkännande, vartill torde
ha bidragit utom en otillgänglig form deras ringa
beröring med andra samtida kontinentala
matematikers arbeten. Besviken övergav G. under en
stor del av sitt liv matematiken och ägnade sig åt
språkforskning; bl.a. översatte han ”Rigveda” och
utgav en ordbok därtill. Hans matematiska och
fysiska arbeten ha utgivits av F. Engel (3 bd, 1894
—1911). Hr.
2) R o b e r t G., den föreg:s bror,
skriftställare och förläggare (1815—1901), bekant för en
häftig polemik mot den katolske moralteologen
Liguoris skrifter.
Grasso, Giovanni, italiensk skådespelare
och teaterledare (o. 1881—1930), växte upp
som medarbetare vid faderns marionetteatcr, blev
sedan skådespelare och vann tidigt lysande
framgång med sin lidelsefulla och realistiska
framställning av folkliga sicilianska karaktärer. Bland hans
— 1113 —
— n 14 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
