Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravarne och Bäckevik - Gravationsbevis - Gravationsfri - Gravbrev - Gravbyggnad - Gravdös - Grave - Grave, Elsa - Gravehalsen - Gravelines - Gravelot (Bourguignon), Hubert François - Gravelotte - Gravendal - ’s-Gravenhage - Gravenstein - Gravensteiner - graven under triumfbågen - Graveolens - Gravera (gravering) - Gravera (belasta) - Gravering, gravyr - Graversfors - Graves - Graves, Robert James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRAVATIONSBEVIS
Hallinden. I G. finnas mekanisk verkstad med
slip samt fiskkonservfabriker, de största
tillhörande ab. Bröderne Ameln (c:a 200 arb.) och ab.
Bröderna Kristiansson & co. (firman etablerad
1924, bolag 1942., aktiekapital 0,5 mkr, 70 arb.,
ärligt tillverkningsvärde 2,3 mkr). Taxeringsvärde
ä fastighetsskattepliktig fastighet 5,323,900 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 4,787,820
kr (1947). — Namnet Gravarne är betygat 1746
som Grafwen, 1748 som Grafwenne; det senare
är bestämd form dat. sing. av grav, trol. i bet.
fördjupning i terrängen. Den nutida pluralformen
torde bero på en ”uppsnyggning”. Se Hj.
Lindroth i ”Bohusläns härads- och sockennamn”, 1918,
sid. 43. — Bäckevik är uppkallat efter den
obetydliga vik strax n. om Gravarne, i vilken en
från n.ö. kommande liten bäck faller ut. P.;Er.
Gravationsbevis (till lat. grava’re, belasta), av
domare el. vissa andra ämbetsmän på begäran
och mot avgift utfärdat officiellt intyg ang. de
inteckningar o.a. därmed jämförliga åtgärder
(utmätning, expropriation, konkurs, dikningslån m.m.),
som belasta, gravera, en fastighet. G. grundar sig
på rättens fastighetsböcker och (officellt ännu)
dess protokoll samt kan utfärdas även avseende
järnväg, fartyg, tomträtt, vattenfallsrätt el.
för-lagsintecknad rörelse. G. är nödvändigt för att
bedöma värdet av en inteckning i fastigheten etc.,
som önskas belånad. K.
Gravationsfri (till lat. grava’re, belasta), o
graver a d, om fastighet, som ej belastas (graveras)
av inteckning el. annan därmed jämställd
panträttighet. Jfr Gravationsbevis.
Gravbrev, se Gravplats.
Gravbyggnad, se Gravskick.
Gravdös, arkeol., se Dös.
Grave (ital.), mus., som föredragsbeteckning:
tungt, allvarligt; som tempobeteckning: mycket
långsamt.
Grave, Elsa Margareta, författarinna,
målarinna (f. 17/i 1918). G., som studerat
humaniora i Lund och blev fil. kand. 1940, har
framträtt som målarinna, främst kännetecknad av en
intensiv färgglädje, och även verkat som
tecknare, bl.a. med illustrationer i tidskr. ”40-tal”.
Hon har deltagit i flera utställningar och haft
separatutställning i Stockholm. Som lyriker har
G. i anknytning till fyrtiotalistgruppen publ.
dikt-saml. ”Inkräktare” (1943), ”Som en flygande
skalbagge” (1945) och ”Bortförklaring” (1948), som i
form och innehåll äro bestämda av en starkt
utpräglad personlighet. G. har också försökt sig som
dramatiker med ”Medusan och djävulen”, lyriskt
mysteriespel i 3 elegier (1947, uppf. i radio 1949).
•— 1945 g.m. med. lic. O. Henschen-Nyman. E.
Gravehalsen, längsta tunneln på Bergenbanan*.
Gravelines [gravlinn’], flarn. Gravelinghe, stad
i dep. Nord i Frankrike, vid den kanaliserade
floden Aa mitt emellan Calais och Dunkerque; 2,057
inv. (1936). Hamn, fiske och havsbad.
Gravelot [gravlå’] (eg. Bourguignon),
Hubert Francois, fransk gravör och tecknare
(1699—1773), elev av Restout, ägnade sig särsk.
åt illustrativa uppgifter och utförde i behagfull
och tekniskt fulländad stil utsmyckning för bl.a.
Rousseaus ”Nouvelle Héloise”, Boccaccios ”De-
1 camerone” samt för arbeten av Marmontel,
Raci-• ne, Shakespeare och Voltaire.
Gravelotte [gravlått’], by i dep. Moselle,
Frankrike, c:a 10 km v. om Metz. — Vid G.—Saint Privat
utkämpades det avgörande slaget i det första
ope-rationsskedet av fransk-tyska kriget* 1870—71.
Franska Rhenarmén under Bazaines befäl hade
efter gränsslagen retirerat mot Metz och ämnade
därifrån fortsätta återtåget men hejdades och
fast-hölls av i:a och 2:a tyska arméerna genom
nämnda slag, 18/s. De deltagande styrkorna utgjorde:
på tysk sida 110,000 man med 600 pjäser, på fransk
sida 84,000 man med 400 pjäser. Fransmännen
innehade starka ställningar, från vilka de riktade
en förlustbringande eld mot de täta tyska
anfalls-kolonnerna, till dess ställningens h. flygelstöd, det
starkt inredda Saint Privat, föll genom sachsiska
kårens anfall i h. flanken och preussiska
gardeskårens i fronten. Därmed blev ställningen
ohållbar. Rhenarmén inneslöts i Metz, där den
sedermera måste giva sig fången. — Litt.: ”Der 18.
August 1870” (i ”Studien zur Kriegsgeschichte und
Taktik”, Abt. 1:5, 1906). T.Hm.
Gravendal, bruk i Sävsnäs sn, Kopparbergs län.
G. anlades 1721; ang. G.-verken se Fredriksberg.
’s-Gravenhage [s/raTanha^o], se Haag.
Gravenstein [gra’fanftåin], tyska namnet på
Graasten.
Gra’vensteiner, äpple*, uppkallat efter orten
Graasten (ty. Gravenstein).
Graven under triumfbågen, fra. Le tombeau sous
l’Arc de triomphe, skådespel av Paul Raynal.
Grave’olens (lat., illaluktande), artnamn på
växter med stark el. motbjudande lukt.
Grave’ra (fra. graver, besl. med ty. gråben, sv.
gräva, äldre även grava, o.s.v.), utföra gravering*.
— Subst.: g r a v ö’r, person, som utför gravering.
GraveTa (av lat. grava’re, belasta, av gravis,
tung), belasta, besvära, särsk. med inteckning
el. annan därmed jämställd panträttighet (jfr
Gravationsbevis); i pres. part, ofta: besvärande,
försvårande, allvarlig, t.ex. om vittnesmål,
beskyllning o.d. — Grava’men (lat.), plur. grava’mina,
besvärande omständighet, anklagelse; förr även:
rättsligt besvär, klagomål.
GraveTing (av fra. graver, gravera), gravyr,
tekniken att på mekanisk väg medelst gravstickel,
puns el. andra verktyg dekorera en yta av metall,
trä el. ben. G. avser endast linje- och ytverkan,
icke reliefverkan. Om användningen av syror
för liknande ändamål se Etsning. Inom den
mångfaldigande konsten (grafiken) begagnas uttrycket
gravyr*. G. användes även för praktiska
ändamål, t.ex. för anbringande av skrift, tecken el.
graderad skala på mätverktyg (se Glas, sp. 791,
och Guillochering). G.V.
Graversfors, ort i Kvillinge* sn i Östergötland.
Graves [grav], vita bordeauxviner*.
Graves [gréivz], Robert James, irländsk
läkare (1797—1853), höll redan 1821 på Meath
Hospital i Dublin ryktbara kliniska föreläsningar,
grundade på objektiva iakttagelser samt
patologisk-anatomiska erfarenheter. Jämte sin
framstående lärjunge W. Stokes utgav han 1832—42
”Dublin journal of medical and Chemical Science”. Han
var den förste, som beskrev symtomen vid Base-
— 1123 —
— 1124 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
