Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greeley, Horace - Greely, Adolphus - Green (sportväsen) - Green, ätt - Gréen, John - Green, Valentine - Green, George - Green, Thomas Hill - Green, John Richard - Green, Reynold - Green, William - Green, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREELY
krafter ställde han först till whigpartiets
förfogande; 1854 deltog han i det republikanska partiets
bildande. Under inbördeskriget var G. verksam
för fredens återställande och stod på grund härav
stundom i opposition mot Lincoln; hans opposition
mot partiets ledning blev efter krigets slut alltmer
markerad, då G. önskade samförstånd med
Sydstaterna och ogillade våldsåtgärderna. Grant och
kamarillan kring honom hade i G. en oförtruten fiende.
Motsättningen inom partiet blev så stark, att de
liberala republikanerna 1872 gentemot Grant
nominerade G. som egen kandidat; demokraterna
accepterade hans kandidatur. En livlig valrörelse
följde, i vilken G. uppbjöd alla sina krafter samt
vida mer än någon tidigare presidentkandidat tog
del i valstriden. Trots detta erhöll G. endast en
minoritet bland elektorerna, och han avled före
det formella valet. I det parlamentariska livet tog
han nästan ingen del. — Litt.: Biogr. av J. Parton
(2 ed. 1872) och W. A. Linn (1903). B.
Greely |griTi], A d o 1 p h u s Washington,
amerikansk militär och polarforskare (1844—1935),
ledde 1881-—84 den internationella polarexpeditionen
till Lady Franklin Bay i Grant Land (8i°44’ n.br.),
vilken ingick i forskningsarbetet för ”polaråret”
1882—83; de flesta deltagarna omkommo. Själv
gjorde G. två resor till det inre av Ellesmere Land.
G. skrev bl.a. ”Three eyars of arctic service” (2
bd, 1886).
Green [grin] (eng., ”gröning”, gräsplan), sportv.,
benämning på inslagsplatsen i golf*.
Green, frälseätt, se Gren.
Gréen, Johan (John) Gustaf, trädgårdsman
(f. ®/n 1878), lärare vid Lantbruksakad:s
trädgårdsskola 1903, föreståndare där och dir. för
trädgårdsavd. 1934. G. har utg. trädgårdsböcker,
bl.a. i serien ”Den mindre jordbrukarens
handbok”, verkat för ökad konservering av
trädgårds-produkter och utg. ”Konserveringsbok” (1911, 9
uppl. 1930; tills, med G. Lind).
Green [grin], V a 1 e n t i n e, engelsk grafiker
(1739—1813), anses som en av de förnämsta
representanterna för mezzotintotekniken i England. G.
utförde ett betydande antal stick efter målningar
av B. West och enstaka blad efter andra mästare,
ss. Rubens, van Dyck och Reynolds.
Green |grin], George, engelsk matematiker
(i793—1841). G. var autodidakt men kom senare i
tillfälle att besöka Cambridge Univ. 1828 utgav han
ett viktigt arbete i potentialteori: ”An essay on
the application of mathematical analysis to the
theo-ries of electricity and magnetism”, där han införde
begreppet ”potential” och använde den viktiga sats,
som efter honom benämnes greenska
satsen, för att undersöka dess egenskaper. Detta
arbete förblev länge nästan okänt, ända tills Kelvin
lät trycka om det 1846. G:s namn är även knutet
till de inom differentialekvationernas teori
fundamentala greenska funktionerna. — G:s
samlade matematiska arbeten utgåvos 1871 av
Ferrers. Hr.
Green [grin], Thomas Hill, engelsk filosof
(1836—82), från 1878 prof, i Oxford. Grundligt
skolad i kantska och hegelska tankegångar
angriper G. empirismen och sensualismen inom
kun-skapsläran, utilitarismen och lyckoläran inom
etiken och uppbygger, mitt under naturalismens
se
gertåg, ett kritiskt-idealistiskt system. I sitt första
större, 1874 utg. arbete, introduktionen till
”Trea-tise om human nature” i hans egen och Grose’s
uppl. av Hume’s verk, vill G. även visa, hurusom
Locke’s och Hume’s erfarenhetsfilosofi nödvändigt
leder fram till Kant och Hegel och till erkännandet
av aktiviteten i allt kunskapande. Denna aktivitet
yttrar sig framför allt i sättandet av relationer.
Världen är ingenting annat än ett nätverk av
relationer, fasthållna inom ett medvetande. Ytterst
fattas också hela universum som en evig aktivitet,
en absolut ande, vars väsen är självmedvetandet;
detta är även det metafysiska ledmotivet i G:s
postumt utg. ”Prolegomena to ethics” (1883), hans
egentliga huvudarbete som tänkare. Genom sina
energiskt, om än tungt kritiserande verk och sitt
väckande inflytande som univ.-lärare har G.
kraftigt befordrat de nyidealistiska strömningarna
inom sitt hemland. En samlad uppl. av G:s arbeten är
i 3 bd utg. av R. L. Nettleship (1885—88; ny uppl.
1906). — Litt.: W. H. Fairbrother, ”The philosophy
of T. H. G.” (1896); H. Sidgwick, ”Lectures on the
ethics of G., Spencer and Martineau” (1902); J. E.
Salomaa, ”Idealismus und Realismus in der
engli-schen Philosophie der Gegenwart” (1929); A. H.
Winsnes, ”Den annen front” (1932). N.
Green [grin], John Richard, engelsk
historieskrivare (1837—83), prästman 1860—69. G:s
första större historiska arbete är ”Short history
of the English people” (1874), ett av den engelska
historieskrivningens mest lästa verk. Efter en
betydande omarbetning och utgivning utkom arbetet
under titel ”A history of the English people” (4
bd, 1877—80; sv. övers., 2 bd, 1885—87). I en rad
livfulla och pittoreska tavlor ges här en skildring
av det engelska folket genom tiderna.
Kulturlivets olika sidor behandlades ej som från varandra
isolerade fenomen utan som olika moment i en
och samma utvecklingsgång, ledd av historiens
stora gestalter. Med stöd av arkeologiska och
topografiska rön försökte G. även ge en rent
vetenskaplig skildring av sitt lands öden. Endast två
arbeten blevo dock färdiga, ”The making of
England” (1882) och ”The conquest of England” (1883;
slutfört och utg. av hustrun A. Stopford G.), vilka
beskriva Englands historia 450—1066. E.Blp.
Green [grin], Joseph Reynolds, engelsk
botanist (1848—1914), fil. dr i Cambridge 1894,
prof, vid Pharmaceutical Society of Great
Bri-tain, London, 1887. Som växtfysiolog undersökte
G. särsk. fermentationen i samband med groning
och tillväxt. Han utgav ”The soluble ferments
and fermentation” (1899, 2 ed. 1901; ty. övers, s.å.),
”A history of botany 1860—1900” (1909), ”A history
of botany in the United Kingdom” (1914) samt
handböcker i botanik och växtfysiologi.
Green [grin], William, amerikansk
arbetarledare (f. 1873), urspr. gruvarbetare, blev 1912
sekr. samt kassör i gruvarbetarförbundet, 1913
medl. av American Federation of LaboRs (AFL)
verkst. utskott och 1924 ordf, för denna
organisation. G. valdes 1939 till medl. av
Fackförenings-internationalens (IFTU) exekutiv. Han är utg.
av tidskr. ”American Federationist”.
Green [grin], Paul Eliot, amerikansk
författare (f. 1894), utgick ur en fattig
arrendatorsfa-milj i North Carolina, kom 1916 till ett univ.,
— IT47 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
