Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greifenhagen - von Greiff, 1. Johan Ludvig - von Greiff, 2. Carl - Greifswald - Greigh, Samuel - Greiner, Otto - Greisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREIFF
och avträddes till Brandenburg genom freden i
S:t-Germain 1679.
von Greiff. 1) Johan Ludvig Bogislaus
von G., militär, godsägare (1757—1828),
rytt-mästare 1789, avsked ur aktiv tjänst 1794,
hovjägmästares titel 1803. G., som varit en passiv
deltagare i konspirationerna mot Gustav IV Adolf
1808—09, gjorde sig namnkunnig genom sitt
resoluta uppträdande på Stockholms slotts
borggård 13/a 1809, då han fasttog konungen, vilken
kort efter arresteringen lyckats undfly sina
be-vakare. Tillstötande officerare kommo sedan till
G:s hjälp; hans insats var icke fullt så
avgörande, som han själv velat göra gällande i två
efter hans död publicerade relationer. Han
belönades 1810 av ständerna med en årlig
statspension och fick sedermera understöd av såväl
Karl XIII som Karl XIV Johan. G. var 1813
—20 överjägmästare i Uppsala län samt fick
1814 överstes och 1826 i:e hovjägmästares titel.
Han utgav flera skrifter rörande jaktväsen och
skogsvård. — Litt.: S. Carlsson, ”Gustaf IV
Adolfs fall” (1944). St.C.
2) Carl Sigismund Fromhold von G., den
föreg:s son, ingenjör (1793—1870). G. var kapten
vid Generalstaben, då han 1825 avreste till
Colombia för att där tills, med landsmännen Pedro
Nis-ser och C. U. v. Hauswolff starta ett
guldgruve-företag, som emellertid misslyckades. På uppdrag
av president Bolivar utförde han därefter
avväg-ningsarbeten på Panamånäset som förstudier för
den sedermera utförda kanalen. I colombiansk
statstjänst avancerade han till chef för dep. för
offentliga arbeten. Ättlingar till G. kvarleva i
aktad ställning i Colombia. A.Pln.
Greifswald [graFfsvalt], stad i v. Pommern,
Tyskland, vid järnvägen Stettin—Stralsund och
den lilla floden Ryck, som utgör en för mindre
fartyg farbar vattenväg till det 4 km avlägsna
Wieck vid Greifswalder Bodden av Östersjön;
38,310 inv. (1939; 18,016 1875). G. anlades som
kolonisation vid saltkälleområdet vid Ryck från
klostret Eldena 1241 och blev stad 1250. Snabbt
uppblomstrande blev den 1278 delaktig i
privilegierna för de tyska städer, som senare bildade
Hansan. 1451 kodifierades dess fria författning
av borgmästare Rubenow; på hans initiativ
grundades univ. 1456. 1631 erövrades G. av
svenskarna, och dess handel led svårt under 30-åriga
kriget; i westfaliska freden tillföll det Sverige.
Under den svenska tiden var staden flera gånger
utsatt för belägringar och erövringar (1659, 1678
—79, 1711—20, 1807). G. var under svensktiden
säte för en hovrätt, 1803 förlädes hit det
wis-marska tribunalet, överappellationsrätt för
Sveriges tyska besittningar. Vid univ. verkade bl.a.
Th. Thorild och E. M. Arndt. — Kärnan i
staden, som är regelbundet byggd, begränsas i n.
av Ryck med hamn och varv, i ö. och s. av de
gamla stadsvallarna samt i v. av stadsparken.
Från medeltiden härstamma de tre
stadskyrkorna av tegel, Maria, Nikolai och Jakobi, av vilka
den mellersta, den s.k. domkyrkan, belägen nära
univ., är den ståtligaste (tornet 98 m högt); de
ha åtskilliga värdefulla inventarier från
renässanstiden. Ett och annat privathus, särsk. vid
gamla torget, har också den medeltida prägeln
Mariakyrkan i Greifswald från sydväst.
kvar. Rådhuset har ännu en viss
renässanskaraktär; det blev under 1700-talet omändrat och
tillbyggt. Univ.-huset i enkel barock uppfördes
1750; på Rubenowmonumentet på platsen
framför finns bl.a. en staty av Fredrik I av Sverige.
I univ.-huset finnas flera svenska porträtt o.a.
konstskatter, främst den berömda, vävda
Croy-tapeten. Det nyare G. utomkring gamla staden
präglas av den schablonmässiga tegelstilen från
1800-talets slut. Industrien representeras av
mekaniska verkstäder, varv, bryggerier och
fiskkonservfabriker. G. är tillika kurort (medicinska
bad). — Litt.: J. Ziegler, ”Geschichte der Stadt
G.” (1897). P.;P.Nm;E.W.
Greigh [grei], Samuel Karlovitj, skotsk-fysk
sjömilitär (1736—88), tog värvning i engelska
flottan, gick 1763 i rysk tjänst, deltog i Orlovs härfärd
till Egeiska havet och i slaget 1770 vid Qe§me.
Äter i Petersburg fick G., nu storamiral,
kommandot över Kronstadt, som han starkt befäste.
Gustav III:s planerade landstigning vid Petersburg
1788 omintetgjorde G. genom slaget vid Högland.
Då G. därefter blockerade Sveaborgs hamn,
dukade han under i en tyfusepidemi.
Greiner [grai’-], Otto, tysk konstnär (1869—
1916), bodde växelvis i Rom och i München och
anslöt sig länge till Max Klingers riktning. Som
litograf ägnade sig G. företrädesvis åt
pennteck-ningsmaneret.
Greisen [gréi’-] (av ty. greis, grå, silvergrå),
en kristallinisk bergart av växlande kornstorlek,
bestående av ljusgrå kvarts . och grågrön
fluor-haltig glimmer (oftast litiumglimmer), bildad
ant. primärt el. genom pneumatolytisk
omvand
— 1163 —
— 1164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
