Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
Vapen och flagga. Vapen: Under
kungadömets tid: i blått fält ett svävande kors i silver
med korsmitten belagd med en kunglig krona
i guld. Under republikens tid: i blått fält ett
svävande kors i silver; i korsets hörn resp. Athena
med hjälm i guld, en makedonisk hjälm i guld
med röd fjäderbuske, en dubbelörn i guld, en
fenix i guld. Skölden omgavs av två olivgrenar,
sammanhållna av ett blått band. Ovan vapnet
EAAHN1KH AHMOKPATIA. — Flaggan har
9 horisontala blå och vita band med blått överst
och underst och vid stången överst en blå fyrkant
med vitt kors. Under G:s tid som konungarike
har örlogsflaggan haft korset belagt med en
krona. — Flaggans färger äro, liksom vapnets,
hämtade från det bayerska vapnet och äro ett
minne från Otto I:s tid. N.L.R.
Mått och vikt. Metersystemet infördes 1836 men
då med inhemska namn på enheterna, t.ex. km =
stadion, m = piki, g = drachme, och är sedan 1920
obligatoriskt. Ännu användas äldre mått, ss. den
större piki = 0,6858 m = 3A yard = 68,os cm och
den venetianska libbra grossa = o,4so kg.
Mynt. Efter 1831 fick G. ett eget myntväsen
med 1 drachme = 100 lepta = 1 fre = 0,72 kr som
enhet. 1868 inträdde G. i den latinska
myntunionen. 1928 stabiliserades kursen vid 1 drachme =
o,0484 kr. Efter en våldsam inflation under 2:a
världskriget stabiliserades drakman 1944. 600 nya
drakmer, vardera = 50,000 mill. av de gamla,
blevo = 1 £. Efter en ny stabilisering 1946 blevo
20,000 nya drakmer = I £.
Finanser. I 1946/47 års budget uppgingo
inkomsterna till 1,572,000 och utgifterna till 1,635,000
mill. drakmer. Huvudparten av inkomsterna
härrörde från tullar o.a. indirekta skatter. Den
våldsamma inflationen och inbördeskriget ha dock
bragt statsfinanserna i en förvirring, varom dessa
siffror ej ge någon bild. Den inhemska
statsskulden har helt försvunnit till följd av
inflationen. Den utländska statsskulden uppgick 31/s
1940 till 37,447 mill. drakmer, varvid 100
drakmer ung. motsvarade 1 $. Då G. för lång tid
framåt är beroende av utländsk hjälp, är det
reella värdet av dessa lån, som främst lämnats
av England, mycket problematiskt. Den 1908
tillsatta internationella finanskommissionen, som
hade till uppgift att övervaka förräntningen och
amorteringen av G:s utländska gäld,
upphävdes formellt under 2:a världskriget och reellt
1946. C.Wr.
Bankväsen. Sedelutgivningsrätt tillkommer
endast Banque de Grèce, som började sin
verksamhet 1928 och då övertog sedelmonopolet från
den 1841 grundade Banque nationale de Grèce,
vilken numera är ren affärsbank och den största
av detta slag i G. Vid slutet av 1946 funnos 21
affärsbanker, därav 4 utländska. Dessutom funnos
1 inteckningsbank och 1 specialbank för
jordbruket. Sedelcirkulationen uppgick 31/r 1948 till
1,046 milliarder drakmer.
Ekonomisk geografi. Enl. folkräkningen 1940
voro av alla yrkesutövare (arbetande befolkning) i
G. över hälften (53,7 %) verksamma inom
jordbruk samt trädgårdsodling. Den odlade jorden
upptar dock blott o. Vs av hela arealen (se tab.).
Genom torrläggning och dräneringsarbeten hoppas
man kunna göra ännu c:a 5% av landets areal
odlingsbar.
Arealens fördelning efter ägoslag i Grekland
(exkl. Tolvöarna) 1938/39.
Ägoslag Areal i km2 °/o av hela arealen
Åker ............................... 23,143 17,8
Vin- och trädgårdar o.d............. 2,667 2,1
Skogsmark inkl, macchia ............ 24,065 18,5
Betesmark, ouppodlad och impro-
duktiv mark ........................ 79,955 61,s
Summa 129,830 100,0
Orsaken till den ringa arealen odlad jord är till
stor del landets bergiga natur och brist på
vatten. I många trakter kan odlingsbar jord blott
erhållas medelst terrassering. Här måste
åkerbruket bli ett hackbruk. Men även annorstädes
bedrives det till stor del efter gammalmodiga
metoder. En systematisk gödsling förekommer
blott sällan. Därför äro G:s hektarskördar bland
de lägsta i s.ö. Europa. Lantbruk i västeuropeisk
mening förekommer huvudsaki. blott i
veteod-lingsdistrikten i Trakien och på de nyodlade
markerna i Kopais-bäckenet. Möjligheterna för
konstbevattning äro begränsade, emedan många floder
torka ut under sommaren. Brukningsdelarna äro
små utom inom vissa delar av Thessalien och
Makedonien. 1929 utgjorde antalet småbruk med
en åkerareal mindre än 1 ha 37,6% och sådana
med mindre än 5 ha 87% av G:s hela antal
brukningsdelar. Trots att de forna storgodsens antal
genom tvångsexpropriering starkt reducerats,
måste den grekiske småbrukaren nöja sig med i
genomsnitt knappt 3 ha. Av hela åkerarealen
användas nära 3A till spannmålsodling, men G.
är ändå icke självförsörjande i fråga om
brödsäd. Bröd är emellertid ett så utomordentligt
viktigt födoämne, att man under
mellankrigspe-rioden gjort stora ansträngningar för att bli
självförsörjande på detta område. Detta lyckades
icke före 2:a världskriget, fastän en avsevärd
förskjutning skett i fråga om de olika
kulturväxternas procentuella andel i åkerarealen och trots
att veteodlingen har gjort betydande framsteg.
Vetearealen omfattade näml. 1939 över 9,500 km2,
d.v.s. översteg hela spannmålsarealen 1923 (8,750
km2). Av sädesslagen äro vete, majs och korn
de viktigaste (se tab. å följ. sida). Den största
odlingen av vete förekommer i mell. G:s
bäcken, i Thessalien och Makedonien. Majsen
odlas mest i Epirus och Makedonien. På
Peloponnesos och öarna ersättas de av korn, som
där också bakas till bröd. De övriga sädesslagen
spela en underordnad roll. Genom de senaste
årtiondenas stora intresse för utnyttjande av de
betydande träskmarkerna har risodlingen, särsk.
kring Giannitsa i Makedonien, alltmer ökats. Den
med brödsäd odlade arealen uppgick 1939 till
17,282 km2 men hade efter 2:a världskriget
sjunkit till c:a 12,000 km2, och avkastningen hade
sjunkit till endast o. 2/s av den före kriget. —
Utom de för hela Balkanhalvön gemensamma
sädesslagen ha G:s kustområden sina särskilda
kulturväxter, oliver, vin, fikon, agrumer (citroner,
apelsiner o.d.), t.o.m. bananer, och en riklig grön-
— 1227 —
— 1228 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
