Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREKLAND
Den grekiska jorden är på många håll långt ifrån bördig utan mycket stenbunden. T. h. ålderdomligt
uppford-ringsverk för konstbevattning.
saksodling. Sedan urminnes tid har
olivträdet varit grekens på en gång heliga och
nyttigaste träd. Utan stora anspråk på skötsel el.
jord ger olivträdet småbrukarnas hushåll ett
billigt universalfödoämne. Tack vare moderna
press-ningsmaskiner och -metoder har den grekiska
olivoljan nått en hög kvalitet. Det mesta
förbrukas inom landet. Av oljan framställes även
tvål. Man beräknar antalet olivträd till o. 70 mill.,
som odlas över hela landet. Särsk. i s. sätta
olivträden sin prägel på landskapet till en höjd
av 400—600 m ö.h. De bästa oliverna erhållas
på Peloponnesos (Messenien) och Joniska öarna.
G. är även ett utpräglat v i n 1 a n d. 1939 uppgick
vinodlingens areal till 2,643 km2, varav c:a 6o°/o
användes för tillverkning av viner, 30% för
produktion av torkade druvor, resten för
dessertdruvor. De förnämsta vindistrikten ligga på Joniska
och Egeiska öarna och Kreta, i v. Peloponnesos
och Ättika. Vissa vinsorter börja bli kända över
hela världen, men kommersiellt viktigare är
exporten av torkade druvor, russin, korinter och
sultanrussin. Dock kräver deras odling speciellt klimat
och särskild jordmån och är därför begränsad
till de s. Joniska öarna, Kreta och Peloponnesos’
kusttrakter, i sht till trakterna runt Korintiska
viken med centrum i Patras. G. hade länge
världsmonopol på produktion av torkade druvor
men har under de senaste årtiondena fått svåra
konkurrenter i USA (Kalifornien) och Australien.
1939 uppgick t.ex. G:s produktion av russin till
1,7 mill. dt (1945 0,6 mill. dt) mot 2,5 mill. dt i
USA. Torkade druvor intogo främsta platsen i
G:s export ung. till 1 :a världskriget men
passerades därefter av tobaken. I mots. till
vin-och korintodlingen har tobaksodlingen sitt
centrum i n. G., huvudsaki. i Makedonien och
Tra-kien, och ansluter där till Bulgariens tobaksdistrikt
vid foten av Rhodope. G. producerar mera och
bättre cigarrettobak än något annat europeiskt
land, trots att hektarskördarna äro bland de
lägsta i hela världen. 1939 (1937) uppgick G:s
tobaksareal till 84,128 ha (96,321 ha) och
produktionen till 54,956 t (69,300 t). Tobaksexporten
utgör normalt 2/s av G:s exportvärde. Man
beräknar, att o. 0,8 mill. människor, d.v.s. Vs av
G:s befolkning, leva av tobaksodlingen och den
industri, som bearbetar tobaken. De flesta
to-baksodlarna äro småbönder, som i medeltal odla
blott c:a 1 ha. — Bland de övriga
industriväxterna odlas sedan något decennium bomull i
Ättika, Beotien och Makedonien med gott
resultat. G. har nu större bomullsareal (77,000 ha
I939/4°) och -produktion (136,000 dt) än något
annat europeiskt land och är genom ökat
utnyttjande av de på sina håll betydande träskmarkerna
i stånd att skaffa sig bomull i tillräcklig mängd
för eget behov. — Näst Italien är G. även Europas
främsta producent av silke med en årlig
produktion av över 3 mill. kg kokonger (3,5 mill. kg 1938).
Boskapsskötseln, den andra
grundpelaren i G:s ekonomi, är icke så nära anknuten till
åkerbruket som i mell. och v. el. ens övriga s.
Europa. Den drives huvudsaki. med stöd av de
S pannmålsodlingen i Grekland 1939 och 1945.
Sädesslag r939 1945
Odlad areal Produktion Odlad areal Produktion
i ha i ’/o i 1,000 dt i »/o i ha i °/o av 1939 i 1,000 dt i °/o av 1939
Vete ...................... 953,384 55,2 10,421 57,9 657,176 68,9 3,935 37,9
Majs ..................... 276,762 16,0 2,615 14,5 206,163 74,5 i,444 55,2
Korn ..................... 215,338 12,4 2,212 12,3 136,735 63,5 752 34,0
Havre .................... 150,941 8,7 1,516 8,4 108,886 72,1 538 35,5
Råg ....................... 63,225 3,7 624 3,5 44,098 69,7 244 39,1
Blandsäd .................. 61,974 3,9 540 3,0 43,378 70,0 191 35,4
Övriga ..................... 6,592 0,4 73 0,4 c:a 4,500 68,3 c:a 30 41,4
Summa 1,728,216 100,0 | 18,001 100,0 1,200,936 69,5 7,134 l 39,s
— 1229 — — 1230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
