Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grierson, Sir Herbert - Gries - Griese, Friedrich - Griesheim, Chemische Fabrik - Griesinger, Wilhelm - Griess, Peter - Griffel - Griffelskiffer - Griffeltavla - Griffenfeld, Peder (Schumacher)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRIFFENFELD
phets” (1937), ”Sir Walter Scott, Bart.” (1938),
”Essays and adresses” (1940), ”The English bible”
(A943), ”Critical history of English poetry”
(1944; tills, med J. C. Smith) och ”Rhetoric and
English composition” (s.å.). G. har utg. J.
Don-nes dikter (1912) och W. Scotts brev (1932 ff.). E.
Gries [gris], förort till Bolzano* i Italien.
Griese [gri’za], Friedrich, tysk författare
(f. 1890), urspr. lärare, deltog i 1 :a världskriget
som frivillig 1915—16 men frikallades på gr. av
dövhet. Mest kända äro hans mecklenburgska
hembygdsskildringar, t.ex. ”Feuer” (1921), ”Das
Korn rauscht” (1923), ”Alte Glocken” (1925),
”Wittvogel” (1927), ”Die Flucht” (1928), ”Sohn
seiner Mutter” (1929), ”Der ewige Acker” (1930),
”Der Saatgang” (1932), ”Das Dorf der
Mäd-chen” (1933) och ”Das letzte Gesicht” (1934),
samt de historiska berättelserna ”Der Pflüger”
(1925), ”Winter” (1927; sv. övers. 1929), ”Tal
der Armen” (1929), ”Der Herzog” (1931), ”Die
Wagenburg” (1935) och ”Die Prinzessin von
Grabow” (1936). G. anknöt till
nationalsocialismen och erhöll 1941 det tyska litteraturpriset.
G. har vidare skrivit självbiogr. ”Mein Leben”
(1934) och en levnadsteckning över Fritz Reuter
(1938). [A.Bd]E.
Griesheim [gri’shäim], Chemische Fabrik,
grundad 1856, tillhörde förut I. G.
Farbenindu-strie, drives numera under amerikansk
administration. Verket blev endast obetydligt skadat
under 2:a världskriget, och produktionen kunde
pågå ostörd. Sedan 1946 sysselsättas åter c:a 500
arb. med framställning av färgämnen och
farma-ceutiska produkter, rostskyddsmedel, ädelgaser,
insektutrotningsmedel och oorganiska kemikalier.
Griesinger [gri’ziijør], Wilhelm, tysk läkare
(1817—68), kom tidigt in på psykiatrisk praktik,
1845 utkom hans berömda lärobok ”Die
Patholo-gie und Therapie der psychischen Krankheiten” (5
Aufl. 1892). G. blev 1849 prof, i Kiel men utbytte
denna plats mot presidentskapet i en
sanitetskom-mission under kediven Abbas i Kairo. Som en
följd av detta uppdrag utkom 1857 hans andra
storverk, ”Infectionskrankheiten” (2 Aufl. 1864). 1854
blev G. prof, i Tübingen, 1860 i Zürich och 1865
i Berlin. G:s största förtjänster ligga inom
psykiatriens område, där han var en ivrig förkämpe
för avskaffandet av tvångsåtgärder mot
sinnessjuka; han uppfattade sinnessjukdomarna som
förändringar i hjärnan och införde därmed den
patologiska anatomien i den kliniska psykiatrien. A.Ch.
Griess [gris], Peter, tysk kemist (1829—88),
lärjunge till H. Kolbe, kom till London som A.
W. Hofmanns assistent, kemist vid ett av
Englands största bryggerier 1862. G:s huvudarbete
faller inom tekniken, men han har riktat även
kemien, särsk. den organiska, med många viktiga
vetenskapliga undersökningar, främst upptäckten
av diazoföreningarna. Dessa ledde sedan till
framställning av azofärgämnen, och G. är alltså
att anse som upphovsmannen till denna industri.
Griffel (urspr. av grek. grafei’on, skrivstift),
urspr. metallverktyg för skrivning på vaxtavla
(lat. styl’us), sedan lämpligt tillformade
stycken av skiffer (griffelskiffer*), som användas för
skrivning på tavla av skiffer; g. måste vara
mjukare än tavlan och ge vitt el. grått streck. G.
liksom griffeltavlan* är nu ur modet och har
försvunnit ur skolbruk men fortlever som leksak
för barn i förskolåldern.
Griffelskiffer, geol., skiffer, som genom två
tätt-stående förskiffringsplan el. en skiktyta och ett
förskiffringsplan är avsöndrad i tunna stänglar,
vilka formas till grifflar. Den mest användbara
g. erhålles från England och Tyskland (Thüringen
och Fichtelgebirge) och är huvudsaki.
metamorfo-serande siluriska skiffrar.
Griffeltavla, skiffertavla; härför användes väl
klyvbar, hård skiffer, vanl. svart, varpå skrives
med en griffel*. G. förfärdigas oftast av samma
slags skiffer, som användes till takskiffer;
klyv-ningsplanen äro i regel falska skiffringsplan el.
förskiffringsplan.
Griffenfeld, Peder, urspr. Schumacher,
adlad och greve G., dansk statsman (1635—99),
var son till en inflyttad tysk vinhandlare i
Köpenhamn. Tidigt
framträdde hans stora
begåvning, vid 12 års
ålder kom han till univ.,
och samtidigt upptogs
han i biskop
Broch-mands hem. Av denne
mottog den ur ett
tyskt, pietistiskt hem
utgångne G. starka
intryck i dansk och
luthersk-ortodox
riktning. Under långvariga
utländska resor
förvärvade G. synnerligen
grundliga kunskaper,
framför allt i språk. Då han 1662 återkom till
Danmark, riktades, sannolikt genom kansleren Reedtz,
Fredrik III:s uppmärksamhet på G., och han
utnämndes 1663 till kungl. arkivarie och
bibliotekarie. G. kom härigenom i nära beröring med den
bokälskande konungen, och som arkivarie fick han
vården om rikets hemligaste handlingar. Genom
Gabel blev G. 1665 också konungens
kammarsekreterare och fick därigenom möjlighet att utöva
ett ej obetydligt inflytande. I G:s händer lades
även utarbetandet av Danmarks nya grundlag,
Kongeloven, varigenom enväldets statsrätt och
arvsföljd utformades. Genom det förtjänstfulla
utförandet av detta arbete steg G. ytterligare i
konungens ynnest. Såväl Reedtz som Gabel
började emellertid finna uppkomlingens inflytande
alltför stort, och i det att de begagnade sig av
G:s stora svaghet för ”sportler”, bragte de honom
halvvägs i onåd. Då räddades G. genom U. F.
Gyldenlöves vänskap, och 1669 utnämndes han med
bibehållande av sina forna befattningar till
assessor i statskollegiet och högsta domstolen. Först
med tronskiftet 1670 ryckte dock G. fram i första
ledet. Efter Gabels fall blev han en av kungens
inflytelserikaste rådgivare; den omorganisation,
först av kansliet och sedan av statsstyrelsens
övriga grenar, som nu ägde rum, är utformad av
G. I det nyupprättade gehejmerådet blev han sekr.,
och G., Gyldenlöve och Ahlefeldt bildade
Danmarks egentliga regering. G. utvecklade nu en
livlig verksamhet, till att börja med särsk. på den
inre politikens område. Visserligen torde det sna-.
— 1269 —
— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
