Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grill, 1. Claes - Grill, 2. Johan Abraham - Grill, 3. Adolf Ulrik - Grill, 4. Johan Wilhelm - Grill, 5. Claes Erik - Grillby - Griller - Grillfängerier - Grilljanne - Grillparzer, Franz - Grill-room, grillrum - Grim, Herman Niclas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRILLBY
gesunds järnbruk, på 1760-talet Torstensons (nuv.
Arvfurstens) palats vid Gustav Adolfs torg. I
hans rika konstsamlingar befann sig bl.a.
Rem-brandts ”Claudius Civilis”, numera
Nationalmuseums största dyrbarhet. Tillhörande hattpartiet,
från 1753 en av Ostindiska kompaniets
direktörer och sedan 1750 medl. av Växelkontoret
indrogs G. i förföljelsen mot detta men räddade
en del av familjeförmögenheten, som senare
övergick till en medl. av släkten Tamm. C.
2) Johan. Abraham G., den föreg:s
halvbror (1719—99), 1747 delägare i familjefirman,
tävlade i anseende och ryktbarhet med G.i), var
fullmäktig i Järnkontoret 1763—67, en av direktörerna
i Ostindiska kompaniet från 1770, tillhandahöll
Gustav III betydande penningebelopp vid
revolutionen 1772, blev 1773 dir. för Diskontkompaniet,
1787 för Generaldiskontkontoret.
3) A d o 1 f Ulrik G., son till G.i),
bruksägare (1752—94), upprättade på Söderfors det s.k.
”Grillska museet”, omfattande stora samlingar av
djur och fossil. 1828 skänkte hans arvingar dessa
till Vetenskapsakad.
4) J o h a n Wilhelm G., den föreg:s kusins
sonson, bruksägare (1815—64), donerade till
Vetenskapsakad. förutom samlingar 10,000 kr som
grundplåt till upprättandet av en zoologisk
trädgård. Donationen, som 1923 växt till mer än 80,000
kr, överlämnades då till Nordiska museet för
uppförande av djurstall på Skansen.
5) C 1 a e s Erik G., militär, entomolog (1851
—1919), 1873 underlöjtnant vid Fortifikationen,
1897—1907 fortifikationsbefälhavare i Göteborg,
överstes avsked 1909. G. var en både kunnig och
intresserad entomolog, som inlagt stor förtjänst
om de nordiska skalbaggarnas studium genom
sina arbeten ”Entomologisk latinsk-svensk ordbok”
(1888) och ”Catalogus Coleopterorum Scandinaviae,
Daniae et Fenniae” (1896). Sin vackra
skalbaggsam-ling skänkte G. till Skogshögsk., en mindre del till
Riksmuseet. S.Bgtn.
Grillby, municipalsamhälle (sedan 1919) i
Vill-berga sn i Uppland, vid statsbanelinjen
Stockholm—Tillberga 9 km ö. om Enköping; 0,60
km2, allt land; 386 inv. (1948). Smärre industrier.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 1,330,900 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 735>9io kr (1947). — Förra leden i
namnet är möjl. gen. av ett f.ö. okänt
mansnamn Grille, senare leden är by, gård (se M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 70). Namnet skrevs 1318 de
grillaby. P.;Er.
Griller (av lat. grillus, gräshoppa), plur.,
underliga idéer, inbillningar, ”hjärnspöken”, jfr liknande
betydelseutvecklingar hos fluga och i uttr. sätta
myror i huvudet pä någon.
Grillfängerier (jfr äldre sv. grillfängare, person
som har griller*), konstiga el. besynnerliga idéer,
hugskott; förr även: pedantisk lärdom, pedanteri.
Grilljanne, se Grill.
GrilFparzer [-tsar], Franz, österrikisk
författare (1791—1872), son till en advokat, ingick 1813 i
österrikisk statstjänst, erhöll 1856 avsked med
hovråds titel. I sin litterära verksamhet utgick G. från
romantiken men övergick till en klassicerande
rikt
ning. Hans första drama, ”Die Ahnfrau” (1817),
var en romantisk ödestragedi i tidens stil. Redan
1818 visar sig G. på nya vägar i sorgespelet
”Sap-pho” (sv. övers, av A. Bergstrand, 1931), som på
ädel blankvers framställer konflikten mellan liv
och diktning. 1822 följde Medea-trilogien ”Das
gol-dene Vlies”. Detta verk mottogs kallt, den
kraftiga, färgrika tragedien ”König Ottokars Glück
und Ende” (1825), som skulle inleda en rad
skådespel med motiv ur Österrikes historia,
undertrycktes, och G:s andra
historiska drama, ”Ein
treuer Diener seines
Herrn” (1830),
missförstods alldeles.
Ogynnsamt mottogs även
tragedien ”Des Meeres
und der Liebe Wellen”
(1831). 1834
uppfördes dock med en viss
framgång det graciösa,
redan 1817 påbörjade
sagospelet ”DerTraum,
ein Leben” med
reminiscenser från
Cal-derön och ”Tusen och
en natt”. Men sedan G:s enda lustspel ”Weh’
dem, der lügt” (1838) på gr. av intriger avvisats
vid första uppförandet, drog sig G., fylld av
bitterhet, tillbaka inom sitt skal. Stort uppseende
väckte 1848 hans mot revolutionen riktade dikt
”An Radetzky”, men det övriga han skrev,
publicerade han ej. Först efter hans död
offentliggjordes 3 av hans mest betydande dramer, ”Libussa”,
”Die Jüdin von Toledo” och ”Ein Bruderzwist im
Hause Habsburg” (1873). Under sin mångåriga
tystnad utåt sysslade G. med studier, varom en serie
dagböcker ge intressanta vittnesbörd; från samma
tid stammar en rad skarpa och tankedigra epigram.
G. skrev även lyrik och noveller, bland vilka de
mästerliga ”Der arme Spielmann” (1848; sv. övers.
1918) och ”Das Kloster bei Sendomir” (1828; sv.
övers. 1918). Under 1850-talet upptog H. Laube G:s
tragedier på Hofburgteaterns spellista och lade
härigenom grunden till G:s numera oomtvistade rykte
som Österrikes störste dramatiker. Mot slutet av
sin levnad blev G. överhopad med ärebetygelser.
Detta kunde dock ej ändra hans sinnesstämning. —
Första samlade uppl. kom 1872 i 10 bd; av nyare
märkes främst den av A. Sauer på uppdrag av
staden Wien utg. (1909 ff.); ”Briefe und
Tage-bücher” (2 bd, 1903) och ”Gespräche”, utg. av A.
Sauer (6 bd, 1904—16). 1890 bildades i Wien ett
G.-G esellschaft, som utger ”Jahrbuch” (1891
ff.). — Litt: H. Laube, ”F. G:s Lebensgeschichte”
(1884); J. Volkelt, ”F. G. als Dichter des
Tragi-schen” (1888); G. Collijn, ”F. G.” (1902); M. v.
Ebner-Eschenbach, ”Meine Erinnerungen an G.”
(1916); F. E. Gruber, ”F. G. und seine
Bühnenwer-ke” (1922); E. Alker, ”F. G.” (1930); R.
Auern-heimer, ”F. G.” (1948). A.Bd.
Grill-room [grill’-ro’m] (eng.), g r i 11 r u m, se
Grill.
Grim, Herman Niclas, läkare, botanist
(1641—1711), skeppsläkare på en resa till Novaja
Zemlja 1661, senare på holländska krigsfartyg, var
8 år i Ostindien som bergmästare i Sumatras
guld
— 1275 —
— 1276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
