Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimberg, Carl - Grimdalen, Anne - Grimelund, Johannes - Grimera - Grimeton - Grimhild - Grimlund, Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grimberg, Carl Gustaf, historiker, skol- och
förlagsman, populärvetenskaplig författare (1875
—1941), var från 1897 verksam som lärare, bedrev
samtidigt historiska forskningar och blev 1903
fil. dr vid Göteborgs högsk. (”De diplomatiska
förbindelserna mellan Sverige och Preussen 1804—
1808”) samt utnämndes 1906 till doc. där. 1908
lämnade G., som från 1905 framträtt och vunnit
erkännande som förf, av historiska skolböcker,
sin docentur och sina lärarbefattningar samt blev
chef för skolavd. vid ab. P. A. Norstedt & söner.
Han började nu på allvar — fr.o.m. 1918, då han
även lämnade sin befattning i Norstedt & söner,
helt — att ägna sig åt historiskt-litterärt
författarskap. Han vann
berömmelse genom sina
— icke minst genom
konkretion samt rika
och utförliga
källut-drag — livfulla och
målande skildringar
av ”Svenska folkets
underbara öden” (9
bd, 1913—24, jämte
suppl. 1932—38), vilka
vunno stor
popularitet och skapade
intresse för Sveriges
historia även inom
folkets breda lager. Bland
övriga arbeten av G. märkes en med nyssnämnda
verk parallell ”Världshistoria”, varav 10 bd (1926—
41) hunno färdigställas före G:s död, behandlande
tiden fram till 1715. B.
Grimdalen, Anne, norsk skulptris (f. 1899),
utbildad vid akad. i Oslo och Köpenhamn. G.
har utfört ett flertal djurskulpturer i en stil med
rena plan, där monumental kraft förenas med
kvinnlig känslighet i detaljerna. Genom sina
tävlingsförslag 1938 till skulpturutsmyckningen
av Oslo nya rådhus väckte hon stor
uppmärksamhet. Hon har där bl.a. utfört en ryttarstaty
av Harald Hårdråde i jätteformat för den stora
centralhallen.
Grimelund, Johannes Martin norsk-fransk
målare (1842—1917), kom 1878 till Paris, där han
blev bosatt och vann erkännande för sina tavlor
med hamnmotiv, t.ex. från Antwerpen.
Grime’ra (av fra. grimer, måla [sig] gammal, till
ital. grimo, skrynklig), måla skrynklor i ansiktet,
maskera*.
Grimeton, socken i Himle hd i Halland och
församling i Grimetons och Rolfstorps pastorat
i Varbergs kontrakt av Göteoorgs stift, ö. om
Varberg; 38,12 km2, därav 35,84 land; 784 inv.
(1948; 22 inv. pr km2). G:s v. del är slättbygd,
som åt ö. täml. oförmedlat avbrytes av
bergstrakter (intill 177 m ö.h.) med skog och
ljunghed. I s.v. ligger Store mosse, på häradsgränsen
i ö. ett par sjöar. Åkern utgör 40% av
landarealen, skogsmarken 39%. Egendomar:
Rune-sten, Torstorp, Hult och Runeberg. I G., c:a 10
km ö. om Varberg, ligger den svensk-amerikanska
radiotelegrafförbindelsens sändarstation (bild se
sp. 3). G. är rikt på fornlämningar. På Broåsen
finns sålunda ett av Hallands vackraste
järnål-dersgravfält med en rik variation av gravformer.
Här undersöktes 1914—18 ett fornminne, tolkat
som lämningar av en gjuteriverkstad från
bronsåldern (jfr Haag och Skälby). I ett röse
anträffades här bl.a. 3 hela och 17 rekonstruerbara
smältdeglar samt över 200 fragment av dylika,
o. 200 brottstycken av gjutformar, däribland ett
par fragment av en gjutform för en halskrage
från äldre bronsåldern. Kyrkans skepp, som
antages ha medeltida anor, anses f.ö. vara
tillkommet på 1600-talet; breda korsarmar byggdes
1800 och tornet 1920 i samband med kyrkans
restaurering. Från 1500-talet ha bevarats några
träskulpturer. — Namnets förra led har ansetts
vara gen. ant. av ett gammalt ånamn ‘Grima el.
av ett mansnamn *Grime, kortnamn till Grimulv,
senare leden är tun, inhägnad (se H. Ståhl i
”Halland”, 1938, sid. 259 f.). Äldsta säkra belägg
är in Grimetunæ (1200-talet). — Litt.: B.
Svensson, ”En gjuteriverkstad från bronsåldern” (i
”Göteborgs och Bohusläns fornminnesfören:s
tidskr.”, 1940). P.;G.Em;Er.
Grimhild, i den äldre Eddan och
Volsungasa-gan* kung Gjukes trollkunniga maka (se
Gjukung-ar) samt moder till Gudrun*. Tack vare sin
troll-domskonst lockar hon Sigurd Favnesbane* att
överge Brynhild och äkta dottern. I den tyska
”Nibelungenlied” motsvaras hon av Krimhilt, som
där är Sigurds (Sigfrids) gemål.
Grimlund, Hugo Vilhelm Alexander, skolman
(1882—1947), fil. kand. 1904, adjunkt vid Högre
allm. lärov. i Kalmar 1908, rektor vid realskolan
i Oskarshamn 1921, vid Vasa realskola i
Stockholm 1929, tf. undervisningsråd 1926—31 och
1934, led. av lärov.-sakkunniga 1931—32, av,
Stockholms folkskoledirektion 1934, av Kulturrådet
1935—44, sakkunnig för lönereglering vid statliga
läroanstalter 1936, led. av Allmänna lönenämnden
SU 12.
i — Red. avsl. 5/s 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
