Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grindell-Matthews, Harry - Grindelwald - Grinderslev Kloster - Grindsted - Grindvalsläktet - Grindvase - Gringo - Gringoire (komedi) - Gringoire (tidning) - Gringoire (Gringore), Pierre - Grini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRINDELL-MATTHEWS
Grinderslevs kyrka, den s. flygeln av Grinderslev
Kloster.
Grindell-Matthews [grindK-mä^joz], Harry,
engelsk uppfinnare (1880—1941). Efter att som
frivillig ha deltagit i boerkriget kom G. att tidigt
intressera sig för den trådlösa telegrafien och
dess möjligheter. Han lyckades före någon
annan etablera trådlös telefoni med flygplan (1911,
alltså innan elektronrör funnos allmänt
tillgängliga), arrangerade det första telefoniska
pressreportaget över Atlanten, uppfann den första
automatiska styrinrättningen för flygplan och
producerade 1918—24 en serie
Ijudfilmsuppfin-ningar o.s.v. G. var teknisk rådgivare hos den
amerikanska filmfirman Warner Brothers 1926
—27. Under 1930-talet utarbetade han ett antal
metoder för uppspårande av ubåtar och för
radiolokalisering av flygplan. A.Lg.
Grin’delwald [-valt], dal i Berner Oberland i
Schweiz, vid foten av Finsteraarhorngruppen. Två
glaciärer från n. sidan av denna nå ned i dalen.
Den större, Unterer Grindelwaldgletscher, som är
10 km lång, 0,5—2,2 km bred och har en yta av
37 km2, når av alla Alpernas glaciärer längst ned
(1,080 m ö.h.) samt är den 6:e i storlek. Den
storslagna naturen och det goda klimatet ha gjort G.
till medelpunkt för ett livligt turistväsen samt till
en talrikt besökt vintersport- och luftkurort.
Samhället G., o. 1,050 m ö.h., har c:a 3,000 inv. och
järnvägsförbindelser med Interlaken och
Lauter-b runnen. P-
Grinderslev Kloster, munkkloster av
augustinorden på Salling, Jylland, nära inloppet till
Skive-fjorden, grundat trol. i mitten av 1100-talet. 1176
ställt under domkapitlet i Viborg är dess historia
föga känd. Med reformationen övergick G. i
kronans ägo och förlänades 1581 till Kristoffer Lycke,
i vars släkt det förblev till slutet av 1600-talet.
Klosterkyrkan finnes ännu i behåll.
Grindsted, stadsliknande stationssamhälle i s.
Jylland, vid Varde Aa, 35 km v. om Vejle; 3,045
inv. (1945). Sedan samhället blivit knutpunkt för
flera järnvägar, har det vuxit mycket snabbt och
har mångsidig industri, bl.a. slakteri, textil-, sko-,
margarin- och kemisk industri. Teknisk skola,
museum.
Grindvalsläktet, Globioceph’alus, av fam.
delfin-djur, omfattar endast två arter, den ena, G. melas,
grindvalen, förekommer i n. Atlantiska och
Stilla oceanerna, den andra, G. macrorhyn’chus, i
Indiska oceanen. Grindvalen, vanl. endast 1-—1,5
m, kan stundom (gamla hannar) nå en längd av
6—-7 m och kännetecknas bl.a. av sitt runda huvud
och sina långa, skärformiga bröstfenor, i vilka 2:a
och 3:e fingern äro starkt förlängda och försedda
med icke mindre än 13, resp. 9 leder. Den livnär
sig företrädesvis av bläckfiskar men förtär även
andra blötdjur och smärre fiskar. Den håller sig
i större el. mindre flockar, stundom ända till 1,000
el. flera individer. Ofta uppträder den i närheten
av land och är den val, som oftast strandar på de
n. havens kuster. Någon direkt jakt efter
grindvalen ute på det öppna havet bedrives knappast,
men då den närmar sig kusterna, blir den, ss. vid
Färöarna, föremål för en blodig jakt. Valstimmen
drivas in med båtar i vikarna, där djuren stickas
med spjut el. drivas upp på stranden och slås
ihjäl. H.W.
Grindvase, fiskeriv., se Risvase.
Gringo [grirfgå] (amer.-spa., eg. rotvälska;
person, som talar ett oförståeligt språk, ombildning
av spa. griego, grekisk[a]), i Amerikas spansktalande
länder brukligt öknamn på nordamerikan el.
engelsman.
Gringoire [gräugQa’r], komedi av Théodore de
Banville.
Gringoire [gräDgQa’r], fransk politisk och
litterär veckotidn., grundad 1928 av H. de Carbuccia,
svärson till J. Chiappe. G., som företrädde en
extrem nationalism, kännetecknades även av
hänsynslösa angrepp mot enskilda personer. Den
blev under 1930-talet fascistiskt betonad och skarpt
antisemitisk och vann ökat inflytande under de
första åren efter Frankrikes nederlag 1940. Vid
landets befrielse 1944 nedlades G.
Gringoire [gräDgpa’r] (även Gringore), Pierre,
fransk författare (o. 1470—1538 el. 1539)- Med sin
stora produktion, som omfattade ett flertal
skådespel, dialoger, satiriska och didaktiska dikter,
tillfällighetsdikter, politiska och religiösa dikter,
pamfletter o.s.v. är G. en typisk representant för den
sista medeltiden, positiv och praktisk. Genom sitt
enkla, klara språk, sin dyrkan av ordning och reda
framför allt förebådar han emellertid klassicismen.
Särsk. betydande är G:s insats som teaterman. Han
dominerade länge teatergillet Enfants sans souci.
Hans dramatik sträcker sig över alla dåtida
genrer; han höjde sottien och moraliteten upp på ett
högt plan. Han grundläde den politiska komedien
i Frankrike. — Litt.: Ch. Oulmont, ”Études sur la
langue du P. G.” (1911). A.Pn.
Grini, koncentrationsläger i Norge under den
tyska ockupationen, beläget i Bærum 6 km v.
Grindval. Se även bild 5 vid Färöarna.
— 12 —
— 11 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
