Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grini - Grinius, Kažys - Grinko, Grigorij Fedorovitj - Grinnell Land - Grinneröd - Grinstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRINSTAD
om Oslos centrum. Våren 1938 påbörjades här
(platsen hette då Ila) uppförandet av ett
tidsenligt statligt kvinnofängelse, beräknat för 100
fångar, vilket stod så gott som färdigt våren
1940. De första mån. av ockupationen
begagnade tyskarna anläggningen för internering av
norska officerare. Juni 1940—juni 1941 var här
förläggning av tyska trupper. Som
koncentrationsläger fungerade G. u/s 1941—8/s 1945.
Lägret, som var det största i Norge — det byggdes
efter hand ut med talrika baracker —, hyste
under de två sista åren samtidigt 3,000—5,000
fångar. Då det tillika var genomgångsläger för
tusentals fångar till och från andra fängelser,
kom totalsiffran av G.-fångar att sluta på 19,788,
manliga såväl som kvinnliga, utgörande ett
representativt tvärsnitt genom hela det norska
folket. Frånräknas återintagningar, var
fångantalet 19,247; av dessa avledo 786. Till G. hörde
ett större jordbruk. Lägret leddes av en tysk
kommendant, som även var chef för den
militär, vilken skötte vakthållningen. Den tyska
personalen stod genomgående lågt, både
moraliskt och intellektuellt. Fångarna fingo i stor
utsträckning medverka i administrationen. De
höllo väl samman, och deras mod, humör och
moral knäcktes ej. I hemlighet bedrevs t.ex. en
omfattande föredragsverksamhet — bl.a. höll
prof. F. Bull c:a 1,300 tal och föredrag,
huvudsaki. i litteraturhistoriska ämnen. Den första,
relativt ”idylliska” tiden slutade våren 1942, då
fångbehandlingen blev betydligt strängare med
tortyr o.a. omänsklighet. — Efter den tyska
ockupationens upphörande 1945 inrättades på G.
ett interneringsläger för norska quislingar,
varvid namnet G. ändrades till Ilebu. — Litt.: J.
Borgen, ”Dager på G.” (1945); F. Bull, ”Tretten
taler på G.” (s.å.); ”Norsk fangeleksikon.
G.-fangene”, red. av B. R. Giertsen (1946); O.
Nan-sen, ”Fra dag til dag” (3 bd
dagboksanteckningar, s.å.); ”G.-boken”, red. av A. Lange &
J. Schreiner (2 bd, 1946—47). P.
Grinius [-in?os], K a z y s, litauisk politiker
och publicist (f. 1867), urspr. läkare. Under
revolutionen 1905 deltog G. aktivt i den litauiska
självständighetsrörelsen, var en av grundarna av
det liberala folksocialistiska partiet, vars ledare
han var intill dess upplösning 1936. Under åren
fram till Litauens självständighet var G. tidvis
häktad; tidvis vistades han utomlands. 1920
invaldes G. i nationalförsamlingen och bildade
Litauens första parlamentariska regering. Denna
avgick i febr. 1922. 1922—27 var G. led. av
parlamentet. I juli 1926 valdes han till
statspresi-dent men tvingades i dec. s.å. att avgå till följd
av Voldemaras’ statskupp. Han drog sig
därefter tillbaka till privat verksamhet. — Under
den tyska ockupationen av Litauen 1941—44 var
G. en av förkämparna för återupprättandet av
Litauens självständighet. Till följd av ett skarpt
memorandum om Litauens oavhängighet blev G.
våren 1943 häktad och utvisades från Kaunas.
Vid Sovjetunionens ockupation av Litauen 1944
flydde G. hösten s.å. till Tyskland. 1948 bosatte
han sig i USA, där han s.å. utgav sina
memoarer. A.Pe.
Grinko [-kå’], Grigorij Fedorovitj,
ukrainsk-rysk politiker (1890—1938), deltog från
1906 aktivt i den revolutionära rörelsen som
medl. av det socialistrevolutionära partiet. 1913
relegerades han från Moskvas univ. för
deltagande i studentstrejken, enrollerades som menig,
deltog i 1 :a världskriget och befordrades till
officer. Efter novemberrevolutionen deltog G.
1919—26 i uppbyggandet av den ukrainska
sovjetrepubliken som v. ordf, i folkkommissariernas
råd, folkkommissarie för folkbildning, ordf, i den
ukrainska statsplanekommissionen m.m. Fr.o.m.
1917 var G. ansluten till ”borotbist”-partiet
(kämparnas parti), som 1920 förenades med det
ukrainska kommunistpartiet, i vars
centralkommitté G. var led. 1920—26. Från 1923 till sin
död var G. led. av Sovjetunionens centrala
exekutivkommitté. 1926—29 var han v. ordf, i
Unionens statsplanekommission, där han i
egenskap av ordf, i den perspektiva planeringens
underkommission ledde utarbetandet av den första
femårsplanen. 1929 blev G. v. folkkommissarie
för jordbruket och 1930 folkkommissarie för
finanserna. I aug. 1937 avlägsnades han från sin
post och blev i samband med den stora
processen mot det s.k. högerblocket och trotskisterna
anklagad (jämte Bucharin, Rykov, Jagoda m.fl.)
för komplott mot sovjetregimen i syfte att
återinföra den kapitalistiska samhällsordningen samt
för spionageverksamhet till förmån för
Tyskland och Polen. G. erkände under processen i
mars 1938 sin skuld, dömdes till döden och
avrättades. — G. verkade även som politisk
skriftställare. Av hans arbeten finns i sv. övers.
”Femårsplanen i Sovjetunionen” (1930). A.Pe.
Grinnell’ Land [länd], en del av n. Ellesmere
Land*.
Grinneröd, socken i Inlands Fräkne hd i
Bohuslän och församling i Forshälla, Resteröds,
Ljungs och Grinneröds pastorat i Älvsyssels n.
kontrakt av Göteborgs stift, s. om Uddevalla;
39,88 km2, därav 38,33 land; 548 inv. (1948).
Terrängen är i allm. starkt bruten, i n.ö. ligga
Bredfjället och ett antal småsjöar. Åkern utgör
16% av landarealen, skogsmarken 56%. I G.
ligga den gamla lägerplatsen Backamo* och en
mindre del av Svenshögens samhälle
(huvuddelen inom Ucklum*). Egendom: Åsen. Flera
järnåldersgravfält finnas. Den intressanta
medeltidskyrkan, antagl. en av landskapets äldsta,
blev på 1860-talet fullständigt ombyggd. —
Namnets förra led är oklar: ant. grind, grind el.
hägnad, el. ett numera ej levande, liklydande
ord med bet. sand, grus; senare leden är ryd,
rud, röjning (se Hj. Lindroth, ”Bohusläns
härads- och sockennamn”, 1918, sid. 76 f.). Namnet
skrevs 1388 Gryndariodær(s kyrka). P.;Er.
Grinstad, socken i Sundals hd i Dalsland,
Älvsborgs län, och församling i Bolstads,
Grinstads, Gestads och Erikstads pastorat i S. Dals
kontrakt av Karlstads stift, vid Vänern s. och
s.ö. om Mellerud; 55,48 km2, därav 55,40 land;
1,077 inv. (1948; 19 inv. pr km2). G. tillhör
Dalboslätten; på gränsen i s. rinner Dalbergsån,
och i n. framgår det kraftiga ändmoränstråk,
som avslutas i ö. med Hjortens udde (med fyr).
Åkern utgör 61 °/o av landarealen, skogsmarken
27%. Torvfabrik. Den gamla kyrkan byggdes
— 13 —
— 14 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
