Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Griqualand - Gris - Gris, Juan (Gonzáles, José) - Grisaille - Grisar, Hartmann - Grisbådarna - Gruschun, Il - Grisebach, 1. August - Grisebach, 2. Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRISEBACH
kanska unionen, uppkallade efter g r i q u a, en
av hottentotternas huvudstammar, i) G. E a s t,
omfattar s. sluttningen av Drakbergen; 17,100 km2,
c:a 265,000 inv., därav 6,000 vita. Befolkningen,
som till största delen utgöres av bantunegrer,
driver boskapsskötsel och åkerbruk. Området
införlivades 1875 med Kapkolonien. — 2) G. West,
n. om Oranjefloden på båda sidor om Vaals utlopp;
39,360 km2, c:a 85,000 inv. Landet, som till stor del
utgöres av torra stäpper, införlivades 1880 med
Kapkolonien. G:s förnämsta rikedom är
diamant-fyndigheterna, upptäckta 1867, från vilken tid en
stark immigration började. De största gruvorna
ligga i trakten av Kimberley. P.
Gris, se Svin.
Gris [gri], Juan (eg. G o n z å 1 e s, José),
spansk-fransk målare (1887—1927), började i
Madrid som tidningsillustratör, begav sig 1906 till
Paris och kom 1910 i kontakt med Picasso och
kubisterna, till vilka han slöt sig. G. utställde
f.g. hos independenterna 1912. 1923—24 utförde
han dekorationer och dräktskisser för Djagilevs
ryska balett. G. förblev ständigt kubismens
principer trogen, även om hans måleri under
1920-talet utvecklades mot en fastare, mer skulptural
form. I sina senare målningar, särsk. i de
monumentalt komponerade kvinnofigurerna, åstadkom
han verk av lyrisk renhet och klassisk balans.
Hans kolorit är genomgående sobert dämpad,
vanl. stämd i grått, brunt och blått. G. är
representerad i Kunstmuseet, Köpenhamn. — Litt.:
D.-H. Kahnweiler, ”J. G.” (2 éd. 1946) K.Re.
Grisaille [griza’j] (fra.), ”grått i grått”, målning
av vit el. grå färg på grå grund. Jfr Camaieu.
Grisar [-zar], Hartman n, tysk katolsk
teolog, jesuit (1845—1932), 1871 prof, i kyrkohistoria
i Innsbruck, från 1902 privatlärd. G. ägnade
ingående forskningar åt det medeltida påvedömets
historia; av det stort lagda arbetet ”Geschichte
Roms und der Päpste im Mittelalter” utkom bd 1,
1901. G. utgav även flera arbeten om Luther
(ss. ”Luther”, 3 bd, 1911—12, 3 Aufl. 1924—25;
”Lutherstudien”, 6 h., 1921—23, vari ingå ”Luthers
Kampfbilder”, utg. jämte F. Heege, reformationens
mot påvedömet polemiska bildtryck, samt det
sammanfattande och mera populära arbetet ”Martin
Luthers Leben”, 1926). 1930 utkom ”Marienblüten.
Systematische Marienlehre”. — Litt.: Självbiogr.
i ”Die Religionswissenschaft der Gegenwart in
Selbstdarstellungen”, 3 (1927). S.N.
Grisbådarna, grundflak c:a 18 km v. om
Strömstad och till större delen inom svenskt
sjöterritorium. Det utmärkes bl.a. med en lys- och klockboj,
som ersatt ett tidigare fyrskepp. — G. har
varit föremål för en tvist mellan Sverige och
Norge ang. sjögränsen mellan de två
länderna, gällande utom G. även Skötegrundet och
holmen Heja. Här hade sedan länge
försiggått ett betydande hummerfiske, vilket gav
anledning till stridigheter mellan svenska och norska
fiskare; om äganderätten till öarna och grunden
härskade osäkerhet, då den gällande traktaten om
sjögränsen av 26/io 1661 var oklar och den därtill
bifogade kartan ofullständig. Gränstvisten blev 1897
akut och resulterade i en svensk-norsk
överenskommelse om den inre gränslinjen. Betr. G.
uppnåddes intet avgörande, lika litet 1904, då frågan
J. Gris: Nunnan, 1922. Privat ägo.
ånyo togs upp. Unionsupplösningen gjorde ett
avgörande nödvändigt, och 1909 nådde man
enighet: Sverige avstod från sina anspråk på Heja,
eljest hänsköts frågan till skiljedomstol, vars
utslag förelåg 23/io s.å. 1661 års traktat med
tillhörande karta annullerades, då den i sin
ofullständighet icke kunde tjäna som grund för
gränsläggningen, och gränslinjen drogs så, att G.
till-föllo Sverige, Skötegrundet Norge. E.Hg;[A.ön]B.
Grischun [-Jo’n], I 1 G., retoromanska namnet
på kantonen Graubünden.
Grisebach [gri’zabaz]. 1) August Heinrich
Rudolf G. tysk botanist (1814—79), prof, i
Göttingen 1847, dir. för bot. trädgården där 1875,
företog ett flertal vetenskapliga resor genom
Europa, utgav det klassiska verket ”Die Vegetation
der Erde nach ihrer klimatischen Anordnung”
(2 bd, 1872), den första sammanfattande
framställningen av växtgeografien, där G., utgående från
A. v. Humboldts åsikter, sökte härleda
vegetationens sammansättning huvudsaki. från de
klimatiska förhållandena och jordmånen. Inom
växt-systematiken ägnade sig G. åt Västindiens och
Argentinas flora. ”Gesammelte Abhandlungen”
(1880; med biogr. och bibliogr.) [G.JA.Hr.
2) E d u a r d G., den föreg:s son, författare
(1845—1906), skrev bl.a. litteraturhistoriska studier,
— 25 —
— 26 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
