Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grisebach, 2. Eduard - Grisebach, Eberhard - Griselda el. Griseldis - Grisett - Griseus - Grisharar - Grisi, Giulia och Giuditta - Grisilla - Gris-Nez, Cap - Grisons, Les - Grisslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRISEBACH
Tobisgrissla (t.v.) och sillgrissla.
Ur N. J. Nilsson, ”Från havsbandet till inlandet” och ”Karlsöarna”.
vari han drog en lans för förf, som Kleist, Bürger,
E. T. A. Hoffmann och Grabbe, översatte från
kinesiskan, var verksam som en förtjänt
Schopenhauer-forskare och -utgivare. — Litt.: H. Henning, ”E. G.”
(1905); G. Müller, ”E. G:s literarische Tätigkeit”
(1907).
Grisebach [gri’zabaz], Eberhard, tysk
filosof och pedagog (1880—1945), prof, i Zürich,
elev av Eucken, beaktade i sin filosofi
huvudsaki. kulturutvecklingen och stod romantikerna
och även den moderna dialektiska teologien
inom protestantismen nära. Av G:s skrifter
märkas ”Wahrheit und Wirklichkeiten” (1919),
”Ge-genwart (eine kritische Ethik)” (1928), ”Die
Schicksalsfrage des Abendlandes” (1942) och
”Jacob Burckhardt als Denker” (1943).
Grisel’da el. G r i s e 1 d i s, hjältinna i en novell
ur Boccaccios ”Decamerone” (io:e dagens io:e
novell). Novellen handlar om hur markgreve Valter
gifter sig med den vackra och dygdiga bondflickan
G. och prövar hennes trohet och tålamod genom
att taga från henne barnen, låtsa förskjuta henne
och gifta om sig med en förnämare brud, varvid G.,
som sättes att ordna allt för den nya bruden, ber
sin man att icke pröva sin nya brud så hårt, som
han prövat henne. Därpå avslöjar greven den
förmenta bruden som deras dotter, och G. får
återtaga sin förra ställning som grevinna. — Från
Pe-trarcas latinska version av Boccaccios novell har
denna översatts som folkbok på de flesta
europeiska språk och varit förebild för åtskilliga
omdiktningar. Den svenska folkboken ”Grisilla” utkom
redan 1644 och har sedan ofta omtryckts. Från
folkböckerna har berättelsen mångenstädes och
tidigt övergått till muntlig tradition. vSw.
Grisett [-ätt’] (fra. grisette, eg. om ett enkelt grått
tyg, av gris, grå; i användning om vissa kvinnor
med syftning därpå att sådana av lägre
samhällsklass ofta voro klädda i dylikt tyg), i Sverige i sht
om parisförhållanden, särsk. äldre sådana; ung.
på egen hand levande flicka av lägre klass
(sömmerska o.d.), som inlät sig i kärleksförbindelser
med studenter, konstnärer o.d.; skildrad av franska
förf, från i sht 1850—60-talen, t.ex. P. de Kock. Jfr
Kokott och Midinett.
Gri’seus, -a, -um, artnamn på djur och växter
med grå färg.
Grisharar, se Marsvinsdjur.
Grisi, Giulia (1811—69), liksom sin syster
Giuditta (1805—40) en framstående
operasångerska, elev av bl.a. Pasta i Milano, uppträdde från
1832 i Paris och var 1834—49 samtidigt primadonna
i Paris och London. G. var gift med tenoren Mario,
med vilken hon 1854 bereste Amerika. G. lämnade
scenen först 1862. För de båda berömda systrarna
skrev Bellini operan ”Montechi e Capuleti” (Romeo
och Julia).
Grisill’a, se Griselda.
Gris-Nez, Cap G. [kapp’ gri-ne’], udde i franska
dep. Pas-de-Calais vid Engelska kanalen. Fyrtorn.
Grisons, L e s G. [le grizåt)’], franska namnet på
kantonen Graubünden.
Grisslan, fiskläge i Själevads* sn i
Ångermanland.
— 27 —
— 28 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
