Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grünewald, Matthias (Mathis Nithardt) - Grünwedel, Albert - Gryphaea - Gryphius (Greif), Andreas - Grypocera - Gryt - Gryt (Skåne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRYT
Matthias Grünewald. T.v. självporträtt. Teckning, överarbetad av annan hand. Monogram och datering oriktiga.
Universitetsbibh, Erlangen. T.h. teckning av en skrikande, trol. 1520. Kupferstichkabinett, Berlin.
järnte A. v. Le Coq i Chotscho och Turfan, samtliga
av största betydelse för den orientaliska
fornkun-skapen. Viktigaste arbeten: ”Buddhistische Kunst
in Indien” (1893, 2 Aufl. 1920), ”Mythologie des
Buddhismus in Tibet und der Mongolei” (1900),
”Altbuddhistische Kultstätten in
Chinesisch-Tur-kestan” (1912), ”Alt-Kutscha” (1920). C.F.
Gryphaea [-fe’a], musselsläkte, stundom
uppfattat som undersläkte av Os’trea av fam. ostron*.
Vänsterskalet är starkt välvt med inrullad buckla,
högerskalet är plant. Till G. höra huvudsaki.
fossila former, ss. G. arcua’ta, karakteristisk för
gryphaea- el. gryfitkalkstenen i undre
lias (jfr Jurasystemet), och G. vesicularis från
kritsystemets övre del.
Gry’phius [-fios] (eg. G r e i f), Andreas, tysk
författare (1616—64), den s.k. i:a schlesiska
skolans största poetiska geni, växte upp i 30-åriga
krigets förvildning och förde därpå ett
kringflackande liv ända till 1650, då han — redan
europeiskt
namnkunnig som skald och
månglärd — slog sig
till ro som syndikus i
sin födelsestad
Glo-gau. Den pessimism
och den inställning på
livet hinsides, som
på gr. av krigseländet
blev grundstämningen
hos G., gav sig
väsentligen uttryck i
hans lyrik
(”Sonn-und Feiertags-Sonet-te”, ”Kirchhofsgedan-
ken”) och i hans dramatik på 1640-talet: ”Leo
Ar-minius oder Fürstenmord”, ”Cardemio und
Ce-linde”, ”Carolus Stuardus oder die ermordete
Majestät”, som alla stå under inflytande av Seneca och
den nederländska klassicismen, spec. Hooft och
Vondel. I senare år, då stämningen ljusnade, grep
G. sig an med sång- och lustspelsdiktning på rent
folklig grund: ”Absurda comica oder Herr Peter
Squenz”, ”Horribilicrifax” och dubbelkomedien
”Das verliebte Gespenst” — ”Die geliebte
Dorn-rose” (på schlesisk dial.). — G:s betydelse ligger
främst inom dramat, vars rätt som konstverk han
hävdade. — Urval av G:s lyrik under titeln ”Das
dunkle Schiff” (1916) och 3 av lustspelen i
Rec-lams Universal-Bibliothek. — Litt.: L. G.
Wy-socki, ”A. G. et la tragédie allemande au XVIIe
siècle” (1893); V. Manheimer, ”Die Lyrik des A.
G.” (1904); W. Harring, ”A. G. und das Drama der
Jesuiten” (1907); W. Flemming, ”A. G. und die
Bühne” (1921). Lff.
Grypoc’era, grupp bland dagfjärilarna*.
Gryt (isl. grjdt o.s.v., besläktat med grus och
gröt, eg. det krossade), ett fornsvenskt ord för sten,
grus, stenig mark; ingår i rävgryt o.d., gryta, eg.
stenkärl, gry i gott gry, äldre gryt, eg. om kvalitet
hos sten, samt i en mängd ortnamn, t.ex. Gryt,
Ör-gryte, sjönamnet Gryten m.m. — Som jaktterm
betecknar g. håla, som vissa djur, t.ex. varg, räv,
grävling och vildkanin, använda till lya el.
tillfällig tillflykt. Alltefter läget särskiljer man berg-,
sten- el. jordgryt. De sistn. utgrävas i regel av
djuren själva och bestå ofta av flera gångar
mynnande i en utvidgning, kitteln, där djuret har sin
lega. — Ang. konstgryt se Grytprov. E.H.;F.A.Bn.
Gryt, socken i ö. Göinge hd i Skåne,
Kristianstads län, och församling i Kviinge och Gryts
— 117 —
— 118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
