Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gryt (Skåne) - Gryt (Södermanland) - Gryt (Östergötland) - Gryta (Uppland) - Gryteryd - Grytgöl - Grythundar - Grythyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRYT
pastorat i ö. Göinge kontrakt av Lunds stift,
ö.n.ö. om Hässleholm; 31,23 km2, därav 31,01 land;
379 inv. (1948; 12 inv. pr km2). G. är till större
delen småkuperade skogstrakter. I s. bildar
Alma-ån gräns, och i n.ö. tangerar G. Helgeå. Åkern
utgör 24 °/o av landarealen, skogsmarken 61 °/o.
Större delen av socknen lyder under Vanås*.
Bland fornlämningar märkas gravfält med högar
och resta stenar samt iFrännarp en hällristning
(jfr ”Ymer”, 1908). Kyrkan av gråsten har sin
romanska prägel, med kor och absid, välbevarad;
från senare medeltiden äro valven och det
trapp-gavelkrönta tornet. Predikstol, altarverk och
dopfunt (av trä) äro från 1600-talet. Gravkor för
ägarna av Vanås. — Namnet, som från början
tillkom kyrkbyn, är identiskt med gryt, stenig mark
(jfr E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordb.”,
2 uppl. 1935—39, sid. 304 f.). Det skrevs 1403 i
Gryth (avskrift). P.;E.W.;Er.
Gryt, socken i Daga hd i Södermanland och
pastorat i Daga kontrakt av Strängnäs stift, ö.
om Flen; 115,36 km2, därav 95,21 land; 1,661 inv.
(1948). Socknens s. del är ett typiskt, leende
sörmlandslandskap, med lövskogsklädda höjder
och bördiga marker mellan sjöarna, från Dunkern
i n.v. till en vik av Båven i s.ö. N. delen är
mera höglänt (104 mö.h.), rik på barrskog, kärr
och småsjöar. Åkern utgör 23 % av landarealen,
skogsmarken 58 %. Vid v. stambanan ligger
stations- och egnahemssamhället St järnhov (244
inv. 1946), vid Kyrksjön Solbacka läroverk*.
Barnhem finnas i Boxtorp och Stjärnvik, det
förra tillhörande Stockholms stadsmission och det
senare numera länets landsting. Bland de många
större egendomarna märkas Ånhammar* med
Herr-ökna, Stjärnhov, Graneberg, Öllösa med Årby,
Fastmyra, Boxtorp och Jordanstorp. På
Herr-ökna finns fårherdeskola. Hembygdsgård. Ett
par sågverk finnas. Vid mitten av 1600- och
1800-talen bröts någon järnmalm i n. G. Socknen har
flera järnåldersgravfält, sex bygdeborgar och två
runstenar, den ena vid kyrkan. Denna, som är
av gråsten, torde med sin v. del stamma från
1100-talet, med den ö. från 1200-talets senare
hälft. En bred utbyggnad åt s. gjordes 1776—
78. Valven, som antagl. slagits under senare delen
av 1400-talet, ha dekorationsmålningar från början
av 1600-talet. Den skulpterade predikstolen i
barock är tillverkad 1733—34. Kyrkan restaurerades
senast 1937—38. — Namnet är ordet gryt, stenig
mark, el. möjl. den till gryt bildade avledningen
gryta. Det skrevs i början av 1300-talet de gry tum
(dat. plur.). P.;Er.
Gryt, socken i Hammarkinds hd i s.
Östergötland och pastorat i Hammarkinds kontrakt av
Linköpings stift, vid kusten ö. om Valdemarsvik;
180,40 km2, därav 174,90 land; 1,842 inv. (1948).
G. omfattar den starkt småkuperade halvön mellan
Orrfjärden i n.ö. och Valdemarsviken i s. och
s.v. Slättmarker omväxla med skogklädda
bergknallar. Kusten åtföljes av en vidsträckt
skärgård, vars största öar äro Ämtö, Fångö och St.
Ålö. Åkern utgör 14 % av landarealen,
skogsmarken 55 °/o. Villasamhället Gryts kyrkby
har 257 inv. (1946). 8 fisklägen ha tillsammans
69 yrkes- och 87 binäringsfiskare (fångstens
totalvärde 289,994 kr 1945); störst äro Bokö med
25 och det ålderdomliga Harstena med 30 fiskare
(se S. Barthel & R. Mellström, ”Harstena”, 1933).
Lots- och fyrplats finns på Häradskär (se sjökort
vid Fyr), samt på Kättilö den gamla tullstationen
Barösund. Egendomar: Åbäcksnäs*, Fredriksnäs,
Breviksnäs, Hummelvik, St. Syltvik och Ämtö. På
Fångö har brutits kopparmalm. Några
järnåldersgravfält finnas. Kyrkan av sten byggdes 1798 och
har en altartavla av P. Hörberg. — Namnet är
ordet gryt, stenig mark, el. snarare den till gryt
bildade avledningen gryta, kanske med bet.
bebyggelse vid ett gryt (jfr O. v. Friesen i ”Upsala
nya tidn.”, jul-nr 1919, sid. 4, och P. Envall hos
A. Ericstam, ”Grytnäs sn”, 1, 1941, sid. 336 ff.).
Det skrevs 1413 i Gryto sokn. P.;Er.
Gryta, socken i Hagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Gryta, Giresta och
Fröslunda pastorat i Lagunda och Hagunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, mitt emellan Uppsala
och Enköping; 36,13 km2, därav 35,72 land; 595
inv. (1948). Socknen ligger närmast n. om
ör-sundaåns mynning i Lårstaviken av Mälaren. Den
är skogrik i n.v. men f.ö. mest odlad slättbygd.
Åkern utgör 39 % av landarealen, skogsmarken
47 %. Stationssamhället örsundsbro ligger till
större delen inom Fröslunda*. Egendomar:
Sal-necke*, Husby, Höja och örsunda. En
brons-åldershällristning finnes, sex runstenar och några
järnåldersgravfält. Kyrkan av gråsten är från
mitten av 1300-talet och har valvmålningar från
1487; den restaurerades 1929. — Namnet är ordet
gryt, stenig mark (förekommer i socknens mitt),
el. möjl. den till gryt bildade avledningen gryta.
Det skrevs 1292 in grytum (dat. plur.). P.;Er.
Gryteryd, socken i Västbo hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i S. Hestra och
Gry-teryds pastorat i Västbo kontrakt av Växjö stift,
intill hallandsgränsen; 40,01 km2, därav 36,35 land;
316 inv. (1948; 9 inv. pr km2). G., som i n. stöter
till sjön Fegen och i s. genomflytes av Västerån
(till Nissan), är en kuperad skogstrakt med
mossar och småsjöar. Åkern utgör 7% av
landarealen, ängen 8 °/o och skogsmarken 44 °/o. Kyrkan
av sten uppfördes 1763—64, tornet dock först
1825. — Namnet, som från början avsåg kyrkbyn,
är bildat till gryta, avledning till gryt, stenig mark,
och ryd, röjning. Det skrevs 1307 Grytorydh. P.;Er.
Grytgöl, brukssamhälle i Hällestads sn i
Östergötland, vid Emån; 450 inv. (1946). Här finnas
tråddrageri (sedan 1880-talet), spik- och
stängsel-nätsfabrik samt järnmanufakturverk, tillhörande
Grytgöls bruks ab., bildat 1893 (aktiekapital 325,000
kr, 130 arb., årligt tillverkningsvärde 2,3 mkr).
Bolaget driver även sågverksrörelse samt jord- och
skogsbruk. Antagl. från o. 1630 och till 1886 fanns
här ett stångjärnsbruk. — Litt.: A. Burén, ”Minnen
och anteckningar om G:s bruk och ofrälse släkten
Burén” (1920). P.
Grythundar, för jakt under jord i gryt använda
hundar, taxar el. foxterrier. G. ha till uppgift att
utdriva villebrådet (räv el. grävling) ur grytet el.
att ”ställa” det och med skall ange dess
uppehålls-plats, så att vid jordgryt jägarna kunna gräva sig
ned och fånga el. döda detsamma. Jfr Grytprov.
Grythyttan. 1) Socken, omfattande s. delen
av Grythytte och Hällefors hd i västligaste
Västmanland, Örebro län, och pastorat i Nora
kon
— 119 —
— 120 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
