Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråmanstorp - Gråmes - Gråmollsläktet - Gråmunkar - Gråmunkeholmen - Gråmögel - Gråpapegojor - Gråpapper - Gråpäron - Gråsalva - Gråsej - Gråsik - Gråsiska - Gråskala - Gråskärsfjärden - Gråsparv - Gråspetsglans - Gråspett - Grå starr - Gråstarr - Gråsten - Gråsten (Danmark) - Gråsuggor - Gråsäl, gråsjäl - Gråtrut - Gråträsk - Gråvacka - Gråvalar - Gråverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÅMANSTORP
Gråmanstorp, socken i N. Åsbo hd i Skåne, blev
Vi 1945 Klippans* köping. — I namnet ingår
kanske gen. av mansnamnet Grimulf; senare leden
är thorp, nybygge (se G. Knudsen & M.
Kris-tensen, ”Danmarks gamle Personnavne”, 1:1, 1936
—40, sp. 397). Namnet skrevs 1378 Grymelstørp
(avskrift).
Gråmes, zool., art av messläktet*.
Gråmollsläktet, växtsläkte, se Mollsläktet.
Gråmunkar, se Franciskanorden.
Gråmunkeholmen, från slutet av 1200-talet till
början av 1600-talet namn på Riddarholmen i
Stockholm.
Gråmögel, se Botrytis.
Gråpapegojor, grupp av underfam. äkta
papegojor*.
Gråpapper, poröst papper, tillverkat av sämre
lump (gamla arbetskläder o.d.) och innehållande
vissa procent ylle, användes på gr. av sin
vätske-uppsugande förmåga vid t.ex. pressning av växter.
Gråpäron, se Päron.
Gråsalva, farm., se Kvicksilversalvor.
Gråsej, art av torsksläktet*.
Gråsik, 1) en sikform, se Siksläktet; 2) dets. som
gråsej, se Torsksläktet.
Gråsiska, art av sisksläktet*.
Gråskala, inom fotografisk mätteknik
förekommande skala av gråtoner från vitt till svart med
trappstegsformigt el. kontinuerligt tilltagande
svärtning. De vanligaste g., g r å k i 1 a r n a,
gjutas i form av neutralgrå gelatinlösningar på
glasskivor och ha stor användning inom
sensito-metrien*. Vid belysning av det ljuskänsliga
fotografiska materialet genom en sådan g. tillföres
ljuset enl. en intensitetsskala liksom vid
fotograferingen. På papper utförda g. användas ofta för
mätning av svärtningen vid undersökningen- av
färgkänslighet med färgtavla samt för kontroll
av gradationen vid trefärgsfotografering. K.S.
Gråskärsfjärden, fjärd i Stockholms yttre
skärgård mellan Sandön och Runmarö.
Gråsparv, art av släktet husfinkar*.
Gråspetsglans, miner., se Antimonglans.
Gråspett, fågelart av grönspettsläktet*.
Grå starr, med., se Starr.
Gråstarr, bot., art av starrsläktet*.
Gråsten, geol., dets. som gråberg (se d.o. 1), men
i allmogespråket användes g. även för lösa block,
markstenar etc. av samma bergarter, som
inbegripas under gråberg.
Gråsten, ort och slott i Danmark, se Graasten.
Gråsuggor, kräftdjur, tillhörande’ fam. Onis’cidae
. av ordn. likfotingar. Kroppen är
’ oval med kullrig översida, inre
paret antenner förkrympt, i:a
bröstsegmentet ej sammansmält
med huvudet, 7:e väl utvecklat.
De 7 bröstbenparen äro likartade,
de 5 första paren ben på
bakkroppen täcka varandra
taktegel-likt. G. leva på land, oftast på
. fuktiga ställen, ss. i murar,
käl-’ lare och under stenar, och söka
under natten sin näring, som
består av ruttnade organiska
ämnen. Fam. omfattar flera släkten
med talrika arter, ss. Onis’cus asell’us, den
vanliga murgråsuggan, och Porcell’io scab’er,
källargråsuggan. En art, Armadill’o
offi-cina’lis, användes förr som läkemedel under
benämningen millipedes. — Jfr Vattengråsuggor. O.Cn.
Gråsäl, g r å s j ä 1, Halich6è’rus grypus, tillhör
fam. sälhundar bland säldjuren, är Sveriges största
säl med en längd av 2 m; den skiljer sig från öv-
riga arter genom jämförelsevis lång nos, bred
panna och enspetsade, koniska kindtänder. Pälsen
är kort och tät. Färgen är vanl. ovan grå med
silverglans och spridda svarta fläckar samt på
huvudet och undersidan vit. Honan är ljusare än
hannen. Födan utgöres av fisk; ofta plundrar g.
utlagda fiskredskap och förorsakar härigenom stor
skada. G. förekommer vid alla Sveriges kuster
men synes tidvis vara talrikast i Bottenhavet och
dessutom vid Norges och Englands kuster samt
vid Färöarna. Den ynglar helst på drivis och kan
för att finna lämpliga isflak företaga långa
vandringar. Honan föder varje gång endast en unge,
som först sedan den silkeslena, gulvita ungdräkten
efter 6 veckor fällts, går i vattnet. H.Bn.
Gråtrut, art av måssläktet*.
Gråträsk, by i Piteå landskommun, vid sjön
Gråträsk nära gränsen mot Lappland, dit den
fordom räknades. G. var det första nybygge,
som för malmfyndigheternas skull under Karl
IX:s tid anlades i Lappland. Här uppfördes
1602 Lapplands första kyrkobyggnad, ett
kapell av kanthugget timmer, bestående av
långhus, utskjutande, rakslutet kor samt vapenhus
med stickbågiga dörröppningar. Kapellet var
förfallet redan på 1700-talet; det ombyggdes
1934. I G. ha en mängd fornminnen påträffats;
i sjön gjordes 1909 ett större fynd av trol.
lapska offerföremål (nu i Statens hist.
museum). P.;E.W.
Gråvacka (ty. Grauwacke) är i typisk form en
sandsten el. ett fint brecciaartat konglomerat,
bestående av mer el. mindre skarpkantiga föga
vittrade fragment av allehanda mineral och bergarter,
sammankittade av en grå, lerskifferartad, ofta
kalkrik mellanmassa. Sammansättningen tyder på
hastig degradation och sedimentation. G. är särsk.
karakteristisk för orogena perioder, då de ur
geo-synklinalhaven uppskjutande bergskedjorna genom
samtidig hastig degradation tillfördes nya
sedimentära bergartskomplex. G. ingår sålunda i
Alpernas molass, flysch och nagelfluh, liksom i vissa
mörka sparagmiter inom den kaledoniska
(skandinaviska) bergskedjan m.m. G.Fn.
Gråvalar, fam. av bardvalar*.
Gråverk. 1) De till pälsverk använda
vinterskinnen av ekorrar. De bästa (rent grå el.
mörkgrå) skinnen komma från Sibirien, de röda ha
mindre värde, likaså de vita bukskinnen.
Buk-och huvudskinnen användas huvudsaki. till foder
— 127 —
— 128 —
Gråsugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
