Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråverk - Gråvide - Gråvivel - Grå är all teori - Gråärla - Gråärt - Gräbbestad - Gräbe, Karl - Grädde - Gräddmätare, kremometer - Gräddning - Gräddost - Gräddsättning - Grädener, Karl - Gräf, Hans Gerhard - Gräll - Grän - Gränby - Gränd - Gränebo (Nilsson), Carl Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNEBO
Gråvivel.
i pälsar, rygg- och sidoskinnen till muffar och
garnityr på kappor, svansarna till halskragar och
deras hår till målarpenslar.
2) Her., se Pälsverk.
Gråvide, art av pilsläktet*.
Gråvivel, Brachyd’eres inca’nus, skalbagge av fam.
vivlar, är 7—n mm lång, svart,
beströdd med vitgrå, svagt
metallglän-sande fjäll. Den förekommer upp i
Norrland. Larverna leva på rötter
av barrträd; de fullbildade
skalbaggarna angripa barren på unga skott.
Grå är all teori, se Grau ist alle
Theorie.
Gråärla, art av ärlesläktet*.
Gråärt, underart inom ärtsläktet*.
Gräbbestad, köping i Bohuslän, se
Grebbestad.
Gräbe, Karl, tysk kemist (1841—
1927), prof, i kemi i Königsberg 1870, i Genève
1878—1906. G. upptäckte 1869 jämte Liebermann
syntetisk framställning av alisarin. G:s arbeten
beröra vidare naftalin, fenantren, karbazol m.m.
G. utgav ”Geschichte der organischen Chemie”
(1920).
Grädde, den mera fetthaltiga del av mjölken, som
avsätter sig på ytan, om mjölken får stå orörd.
Mellan mjölkfettet och mjölkens övriga del
föreligger en skillnad i spec. v., som gör att
fettkulor-na flyta upp. Denna skillnad samt fettkulornas
storlek är avgörande för gräddsättningen*. Om
g:s avskiljande får ske på naturlig väg, blir den
mer el. mindre ofullständig, och återstoden, den
s.k. skummjölken, innehåller ända upp till 1 %
fett. För utvinnande av g. i större skala användes
separatorer, varigenom det i skummjölken
kvarblivande fettet kan nedbringas ända till 0,04 °/o.
G. försåldes intill 2:a världskriget i två olika
kvaliteter, kaffegrädde och vispgrädde,
med en minimifetthalt på vanl. 10, resp. 30%.
Minimihalterna fastställdes av lokala myndigheter.
Sedan ransonering av matfett införts, fick endast
kaffegrädde saluföras, och denna bestämmelse
kvarstår även sedan ransoneringen i april 1949
upphävts. — Med gräddprocenten förstår
man den viktsmängd g., som man genom separering
erhåller ur 100 kg mjölk. Vid beräkning av g:s
smörvärde utgår man från att 1 d. mjölkfett
ger 1,2 d. smör. Jfr Mejeri, Mjölk och
Mjölkprovning. Eo.
Gräddmätare, kremometer, graderad
glascylinder, i vilken mjölken gräddsättes och
grädd-volymen kan avläsas och omsättas i procent av
mjölken. Jfr Mjölkprovning.
Gräddning, se Bakning.
Gräddost beredes företrädesvis i Frankrike, dels
av mycket fet mjölk (fromages å la crème), dels av
mjölk, blandad med grädde (fromages double crème,
fr omages dits suisses), som får surna el. bringas att
koagulera efter tillsats av löpe. Koaguleringen
sker vid låg temp., 15—180, och kräver därför lång
tid, 1 dygn el. mera. Koaglet inneslutes i duk,
för att vasslen skall avrinna, males, formas och
kan omedelbart därefter konsumeras. G. har ringa
hållbarhet, emballeras i pergamentpapper.
Hållbarheten ökas genom inblandning av salt, då
fromages dits demi-sel erhållas. Vikt c:a 100 g; formen
hjärtformad, cylindrisk, hög el. låg, fyrkantig;
vanligare namn äro Neufchåtels, bondons,
mala-koffs, petits carrés gervais m.fl. Jfr Ost. L.F.R.
Gräddsättning innebär, att mjölk får stå orörd
längre el. kortare tid, för att mjölkfettet, den
lättaste av mjölkens beståndsdelar, skall kunna stiga
till ytan och här bilda ett skikt, grädde*, som
sedan kan avskiljas från den undertill stående
fett-fattigare skummjölken ant. genom att man medelst
en sked, skumsked, avskummar grädden el.
låter skummjölken avgå genom ett avlopp i
gräddsättningskärlets botten enl.
skiljetrattprinci-pen. Då förvaring av mjölken någon längre tid
ständigt innebär en fara för att mjölken under g.
skall bli syrlig el. sur, har man från äldsta tider
vanl. använt gräddsättningskärl (bunkar av trä,
lergods, plåt m.m.) med stor omkrets och ringa
djup, för att fettkulornas väg till mjölkens yta
skulle bli så kort som möjligt och
gräddavskiljan-det härigenom påskyndas. Hållbarheten hos
mjölken under g. har man sökt befordra än genom att
omedelbart före g. nedkyla mjölken till c:a 150
(holländska metoden), än genom att ställa
grädd-sättningskärlen med den spenvarma mjölken på
de fuktiga, kalla tegelstensbeklädda golven i en
källare (holsteinska metoden), medan den
gussan-derska metoden gick ut på att påskynda g. genom
att låta den försiggå vid jämförelsevis hög temp.,
16—24° i ett varmt rum. Ett betydande framsteg
i gräddsättningsförfarandet medförde införandet
1864 av den schwartzska metoden, vilken innebar,
att mjölken spenvarm fylldes på höga, cylindriska
plåtkärl av ringa omkrets, vilka under g. höllos
nedsänkta i isblandat vatten. Genom hastig och
kraftig kylning av mjölken befordras både
grädd-avskiljandet och hållbarheten. G. förekommer
numera endast i hemmen; i mejeridriften har den
ersatts av separering (se Separator). L.F.R.
Grä’dener, Karl, tysk pianist, tonsättare och
musikskriftställare (1812—83), har komponerat
symfonier, kammarmusik, pianostycken, kör- och
solosånger. G. utgav även en harmonilära (1877)
och samlade uppsatser om musik (1872). — Hans
son Hermann G. (1844—1929) var organist,
violinist, teorilärare och dirigent i Wien och
komponerade bl.a. 2 symfonier, orkesterballader,
violin- och pianokonserter, kammarmusik och sånger
samt 2 operor.
Gräf, Hans Gerhard, tysk
litteraturforskare (f. 1864). G., som är en av samtidens främsta
Goethe-kännare, har gjort sin största insats
genom det monumentala excerptverket ”Goethe
über seine Dichtungen” (9 bd, 1901—14). G.
redigerade 1914—23 ”Jahrbuch der
Goethe-Gesell-schaft” och har därjämte verkat som utg., essäist
och lyriker.
Gräll (da. gr el, ty. grell), om färg el. ljus: bjärt,
skrikande, alltför skarp; om ljud: gäll, skärande.
Grän, metrol., se Grain och Finhet.
Gränby, samhälle i Vaksala* sn i Uppland.
Gränd (fsv. gränd, grannskap, till stammen i
granne), grupp av nära varandra liggande gårdar i en by
el. av varandra närliggande byar; trång och kort
gata, liten tvärgata.
Gränebo (till 1938 Nilsson), Carl Petrus
Valdemar, lantbrukare, kommunalman, politiker
(f. 28/i2 1881). G. var från starten 1915 en av de
SU 12.
5 — Red. avsl. ”/s 49.
— 129 —
— 130 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
