Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränna - Grännaforsa - Gränna landskommun - Gräns - Gränsbevakningen - Gränsbrännboll - Gränscell - Gränsdistrikt - Gränsfästning - Gränsförsvarsförband - Gränshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄNNAFORSA
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet 525,600 kr, å annan fastighet 6,546,300 kr
till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst:
fysiska personer m.fl. 2,231,770 kr, svenska ab. m.fl
52,200 kr (1947). — Ang. namnet se Gränna
landskommun. — Litt.: S. Wallin, ”G.” (i ”Svenska
kulturbilder”, 9, 1933). J.C.;.E.W
Grännaforsa, förr hälsobrunn i Moheda* sn i
Småland.
Gränna landskommun, i Vista hd i Småland,
Jönköpings län, och församling i Gränna
stads-och landsförsamlingars pastorat i Vista kontrakt
av Växjö stift, kring staden Gränna; 140,31 km2,
därav 124,38 land; 2,074 inv. (1949; 17 inv. pr
km2). Längs Vättern sträcker sig ett bördigt
men smalt slättbälte, men bortom den höga och
tvärbranta Vätterförkastningen vidtar
urbergsplatån, som ö. om staden når 316 m ö.h. Sjöarna
Bunn och ören, båda 196 m ö.h. och delvis
liggande utanför G., avrinna genom Röttleån till
Vättern. Åkern utgör 22 % av landarealen,
skogsmarken 58 °/o. Vid ören ligger örserumsbrunn
med badanstalt. Egendomar: Vretaholm*,
Väs-tanå* (med turisthotellet Gyllene Uttern),
Årnäs*, östanå och Framnäs, den sistn.
tillhörande Stiftelsen Metodistkyrkan i Sverige. Norrut
på förkastningsbranten ligger ruinen av
Brahe-hus*; nedanför vid byn Uppgränna finnas
järn-åldersgravar, en offerkälla och en runsten. Förs,
begagnar stadens kyrka. — Namnet torde vara
en avledning till ordet granne och skulle alltså
betyda grannelag, grannskap (se E. Hellquist,
”Svensk etymologisk ordb.”, 2 uppl. 1935—39,
sid. 306). Det skrevs 1250 in Grænnum (dat.
plur.). P.;Er.
Gräns, se Gränsmärke och Fiskegräns. Jfr
De-markationslinje.
Gränsbevakningen i Sverige är en avd. av
tullverket med uppgift att vid landgränserna mot
Norge och Finland förhindra överträdelser av de
författningar, vilkas efterlevnad det åligger
tullverket att övervaka. G:s verksamhet är förlagd
till 5 gränsdistrikt, nämligen 1. Haparanda,
2. Kiruna, 3. Östersunds, 4. Dalslands, Värmlands
och Dalarnes, 5. Strömstads. Som sidoordnade
chefer för g. fungera tullförvaltarna i de städer,
efter vilka gränsdistrikten uppkallats, och chefen
för gränstullkammaren i Karlstad. Den övriga
ord. personalen vid g. utgöres för budgetåret
1948/49 av 1 kammarskrivare, 7
gränsöveruppsy-ningsmän, 187 gränsuppsyningsmän och 1
kontors-biträde. G. har både fasta och tillfälliga
posteringar, vilkas personal patrullerar till fots, på
skidor, till häst, med automobil, (motor-)cykel el.
(mo-tor-)båt. Ang. för varutransport tillåtna trafikleder
vid landgränsen finnas bestämmelser i tullstadga
7/io 1927 § 66, ang. tullkontroll vid varuutförsel,
resp, varuinförsel i samma stadga § 82 och i
tullordning 17/io 1927 § 10. På de flesta
huvudvägar över gränsen mot Norge ha anbragts med
signalanordning försedda tullbommar till
förhindrande av att utrikes trafik med fordon äger rum
utan tullklarering. — En försöksanordning (från
1852) med militär organisation av g. vid finska
gränsen har ej bibehållits. Militärt organiserad
gränsbevakning har däremot sedan gammalt funnits
i flera europeiska stater. — Under 2:a världskriget
var trafiken över svenska gränsen föremål för
skärpt bevakning av polis-, tull och
passkontrollmyndigheter samt militära förband i samarbete
under ledning av länsstyrelserna och i vissa fall
militära myndigheter. En särskild
gränskontrollkungörelse utfärdades 13/2 1942 men upphävdes och
ersattes av k.k. om övervakande av samfärdseln
över rikets gränser vid krig el. krigsfara av 2O/io
1944. — Jfr Kustbevakning. G.An.
Gränsbrännboll, bollspel med handboll el. med
liten, fylld (ej för hård) boll. 2 partier på ömse
sidor om en gränslinje söka att ”bränna” så många
som möjligt av motspelarna. När någon träffats,
går han över till ett mål bakom motspelarna,
varifrån han har rättighet att deltaga i leken. Det
parti, som först slagit ut alla motståndarna el.
på viss tid bränt flest motståndare, vinner. Jfr
Rundboll och Brännboll.
Gränscell, bot., se Blågröna alger.
Gränsdistrikt, tullv., se Gränsbevakningen.
Gränsfästning, se Fästning, sp. 1015.
Gränsförsvarsförband (gränsförsvarsbataljon
och -kompani), lokalförsvarsförband, avsett för
strid i gränsområde, ofta i anslutning till
permanenta befästningar.
Gränshandel. Handelsutbytet av förnödenheter
mellan å ena sidan Sveriges, å andra sidan
Norges och Finlands gränsbefolkning blev efter
ikraftträdandet av unionen med Norge livligt
beaktat i lagstiftningen. Den svensk-norska
handeln över landgränsen var tidigare föga
betydande, då kommunikationerna till lands voro
avsevärt sämre än till sjöss. Åtm. på norska
sidan lära i praktiken blott större landväga
varutransporter då ha tullbeskattats. Enl. de s.k.
mellanrikslagarna* voro under större delen av
1800-talet svenska och norska naturalster och
tillverkningar mestadels tullfria vid handel
mellan unionsländerna. Vid den egentliga
gränstrafiken kunde dessutom åtskilliga andra, eljest
tullpliktiga varor införas tullfritt i mindre
kvantiteter (efter 1887 dock ej i handelsavsikt).
Sedan den sista mellanrikslagen upphävts 1897,
bi-behöllos i båda länderna de för gränsborna mest
betydelsefulla lättnaderna, dock med minskning
i Sverige av de medgivna tullfria kvantiteterna.
Efter unionsupplösningen upphörde all tullfrihet
vid g. i Sverige s. om Mitandersfors i Värmland.
Från 1909 ha emellertid hithörande författningar,
som genom överenskommelser gjorts reciproka
grannländerna emellan, vid flera tillfällen
reviderats och de tullfria kvantiteterna åter ökats i
syfte att för gränsbefolkningen underlätta
anskaffandet av nödvändighetsvaror och avsättningen
av egna produkter i fall, då inköp, resp,
försäljning måste företagas på andra sidan
gränsen. Nuv. bestämmelser ang. begränsad
tullfrihet vid g. med livsmedel, garn, vävnader, utsäde,
kreatur och redskap m.m. finnas i §§ 6 och 7
av tulltaxeförordningen 4/io 1929 jämte
stadgan-den om tullfrihet vid återinförsel, resp, införsel
av varor för hushållsbehov, vilka utförts till
Norge el. Finland el. införts från dessa länder
för viss förädling el. reparation, samt om
temporär tullfrihet för dragare och fordon, som av
— 135 —
— 136 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
