Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gränsvetenskap - Gränsvinkel - Gränsvärde - Gränsöveruppsyningsman - Gränsövervakning - Gräs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄS
delvis sammansmälta. I denna mening är t.ex.
den fysikaliska kemien en g. mellan fysik och
kemi och den fysiologiska psykologien mellan
fysiologi och psykologi. Termen g. torde vara
skapad av en lärjunge till W. Wundt, dr Willy
Hell-pach, i ett arbete från 1902 (”Die
Grenzwissen-schaften der Psychologie”). N.
Gränsvinkel, fys., se Ljusbrytning.
Gränsvärde, ett av den moderna matematiska
analysens grundbegrepp. Om talen i en talföljd
(tecknas av a2, a3 ... el. an [n = 1, 2, 3 ...]) av
oändligt många tal obegränsat närma sig ett ändligt
tal A då deras ordningsnr växer över alla gränser,
säges talföljden ha (el. gå mot) gränsvärdet
A. Man skriver detta an —> A för n —> 00 (tecknet
00 betyder oändligheten) el. lim an = A (utläses:
»->00
”limes [lat., gräns] för an, då n går mot oändligheten,
är A”}. Om talen an själva växa över alla
gränser med n, säger man, att talföljden har
oändligheten till g. En talföljd, som har ett
ändligt g., säges vara konvergent. En icke
kon-vergent talföljd kallas divergent. Ex. a)
Talföljden ”, -, -, ..(a» = n + ^har g. 1. b) Talföljden
1 2 3 1 n /
(i\»
i + - (n = 1, 2, 3,...) går mot g. e ( = 2,718’8 ...),
n/
de naturliga logaritmernas bas. c) Om man har en
oändlig serie ar + a, + a3 .. . och talföljden Sn (w =
1, 2, 3, ...) (S„ betyder summan av seriens n f ö r
s-t a termer, Sn = ar + a2 +... + an ) har ett ändligt
g. S, säges serien vara konvergent och ha
summan A. I motsatt fall är serien
divergent och har ingen summa, d) En krokig linjes
längd är g. för längderna av en följd inskrivna
polygoner, där alla sidornas längder obegränsat
avtager, e) Ofta bero talen i en följd av en
föränderlig storhet (variabel), som själv genomlöper
gh—j
en talföljd. Så skriver man: lim—— = 1 och
me-h+o h
nar därvid, att talföljden skall bildas genom att h
genomlöper en godtycklig talföljd med g. noll
f) Ett viktigt g. av detta slag är derivatan av
dv
en funktion y = f{x), som tecknas , el. /’(x) och
dx
, f. • ... dy f(x+h)—f(x)
definieras genom ekvationen – = lim––––––.
ax h-fo h
Se Differentialkalkyl. Hr.
Gränsöveruppsyningsman, tullv., se
Gränsbevakningen.
Gränsövervakning, tullv., se Gränsbevakningen.
Gräs, Gramin’eae (Gra’mina, Gr amina’ceaè),
växt-fam., som ensam bildar ordn. Glumiflo’rae,
omfattande över 300 släkten och nära 4,000 arter med
utbredning över hela jorden. Med få undantag
(bamburör m.fl.) äro g. ett- el. fleråriga örter med
tuvformig förgrening från de nedersta bladens
veck, trind, ihålig stam (strå) och vid basen av
varje led en knutlik ansvällning, som är bildad av
bladens nedersta del och har förmåga att genom
interkalär tillväxt räta upp strået, då detta vid
storm, störtregn e.d. slagits ned mot marken. Hos
majs, negerhirs och sockerrör är stråets inre utfyllt
av en mjuk vävnad. Bladen äro strödda, tvåradigt
ställda och försedda med en öppen el. sluten slida,
tjänande att mekaniskt förstärka stamdelen, och
Schematisk bild av
gräs.
ns nedre, ös övre
skärmfjäll, yb yttre, ib inre
blomfjäll, k kalkfjäll, st
ståndare, I huvudaxel. Il
sidoaxel.
på gränsen mellan denna och skivan ett s.k.
blad-snärp. Bladskivan är lång, smal och bandlik; hos
en del g. på torra, soliga ställen rullar den sig
samman till en rörformig, tråd- el. borstlik
bildning, varigenom bladens avdunstning nedsättes.
Blommorna sitta i småax, förenade till
sammansatta blomställningar av skilda slag, ss. ax el.
klase (vippa). Ett småax är en- el. flerblommigt,
består av -en kort stamdel
och i två rader sittande
högblad, de två nedersta
(övre och undre
skärmfjäll) hos många g. i
spetsen el. på ryggen försedda
med borst, motsvarande
bladskivan, och bärande
vart och ett i sitt veck
en blomma. Denna är
försedd med ett mot
huvudaxeln vänt förblad (övre
el. inre blomfjäll) och ovan
detta två s.k. kalkfjäll,
vilka vid blomningen bli
saftfyllda och utspända
samt därigenom skjuta
blomfjällen och
skärmfjällen åtskils, så att ståndare
och märken kunna
fram
skjuta ur småaxet. Ståndarna äro 3, hos vissa
tropiska g. 6, försedda med långa, fjädrande
strängar och stora, vid mitten fästade, lättrörliga
knappar, ur vilka pollenkornen lätt utskakas av
vinden. Pistillen har 2 stift med fjäderlika
märken, enrummigt fruktämne och 1 frö, vars vägg
sammanväxer med den tunna fruktväggen till en
s.k. hinnfrukt, hos vissa g., ss. korn, även vid
blomfjällen (agnarna). Fröet innehåller en stor,
stärkelserik frövita och närmast fröskalet celler
med innehåll av äggvita och fett (gluten*). Vid
fröets groning uppsuges näringen genom det
sköldformiga hjärtbladet, som jämte grodden i
övrigt är belägen nedtill vid ena sidan av fröet. —
G. räkna i tropikerna ett mycket stort, i kalla
tempererade zonen ett förhållandevis ringa antal
arter, medan individantalet där är så mycket större.
G. bestämma ofta växtlighetens allmänna
utseende; de mesofila bilda ängar och prärier, de
xerofila grässtäpper och savanner. Till g. höra
många av våra viktigaste kulturväxter, framför allt
sädesslagen samt många vallväxter.
Fam. indelas i ett flertal underfam. el. grupper,
omfattande bl.a. följ, släkten: 1) Mayde’ae\ Zea
(majs), Euchlaè’na, Coix; 2) Andropogo’neae:
Andropo’gon, Sorghum (durra), Impera’ta
(alang-alang-gräs), Sacch’arum (sockerrör); 3) PanicZeae:
Pas’palum, Pa’nicum (hirs), Digita’ria, Echinoch’loa,
Seta’ria (grönhirssläktet), Pennise’tum (negerhirs);
4) Ory’zeae-. Ziza’nia (indianskt ris), Ory’za (ris),
Lee’rsia (vildris), Lyge’um (jfr Alfagräs); 5)
Phalari’deae-. Phal’aris (kanariegrässläktet),
An-thoxan’thum (vårbroddsläktet), Hieroch’loè
(mysk-grässläktet); 6) Sti’peae: Aristi’da, Stipa, Mil’ium
(hässlebrodd); 7) Phleoi’deae: Phleum
(timotej-släktet), Alopecu’rus (kavelsläktet); 8)
Colean’-theae-, Colean’thus-, 9) Agrosti’deae: Agro’stis
(vensläktet), Calamagro’stis (rörsläktet), Ammoph’ila
(sandrörsläktet), Appra (åkervensläktet), Cinna
— 141 —
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
