Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräsfjärilar - Gräsfly - Gräsfrö - Gräsgård - Gräsgårds härad - Gräshoppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSHOPPOR
fjärilen, och
Epine-ph’ele jurti’na,
slätter-gräsfjärilen, som
likaledes har svartbruna
vingar, de främre med
en ögonfläck, som hos
honan är belägen i ett
rödgult tvärband. Andra
i Sverige representerade
släkten äro C oenonym’pha*
och Erdbia*. E.Wn.
Gräsfly, Cerap’teryx
gra’minis, fjärilart av
gruppen nattflyn.
Fram-vingarna, som ha en
spännvidd av 2,5—3 cm,
äro gulgrå, gulbruna el.
rödbruna, i regel med
ring-, tapp- och
njur-fläcken samt en
utanför den sistn. belägen
2-tandad fläck gulvita.
Bakvingarna äro
brunsvarta. G. är utbrett över
hela landet och uppträder vissa år i stor mängd,
då dess larver kunna åstadkomma svåra
härjningar, särsk. i Norrland. Larverna, de s.k.
gräsmaskarna, som äro nästan svarta, något
me-tallglänsande med svagt gulaktiga längslinjer, leva
av gräsarter, som de avbeta ända ned till
roten. E.Wn.
Gräsfrö, frukten hos fam. gräs*. Handelns g.
utgöres huvudsaki. av frukter av ängskavle,
timo-tej, rajgräs, hundäxing, ängssvingel, luddtåtel samt
losta- och gröearter.
Gräsgård, socken i Gräsgårds hd i Kalmar län
och församling i Gräsgårds och Segerstads
pastorat i Ölands s. kontrakt av Växjö stift, på
östkusten av sydligaste Öland; 34,73 km2, allt
land; 597 inv. (1948; 17 inv. pr km2). Socknen
är till stor del alvar, skog saknas, och åkern
utgör 35 % av arealen. Gräsgårdshamns fiskläge
har ett 20-tal fiskare (fångstens totalvärde 87,287
kr 1945); livräddningsstation. Av fornlämningar
finnas högar, resta stenar, hustomtningar och
en förfallen bygdeborg. Kyrkan ombyggdes 1823,
varvid av den urspr. romanska kyrkans torn nedre
delen bibehölls. — Namnet innehåller gräs samt
gård i bet. inhägnad mark, gärde e.d. (se Hj.
Lindroth i ”S. Kalmar län”, 2, 1926, sid. 19). Det
skrevs 1279 iuxta gresgard. P.;Er.
Gräsgårds härad i Kalmar län omfattar
sydligaste Öland med socknarna Kastlösa, Smedby,
S. Möckleby, Segerstad, Gräsgård, Ventlinge och
Äs; 232,64 km2, därav 232,62 land; 4,188 inv.
(1948). G. tillhör Ölands domsaga (tingsställe
Borgholm), Ölands fögderi och Ölands s.
kontrakt av Växjö stift.
Gräshoppor, Acridoi’dea, underordn. av
insekt-ordn. hopprätvingar. G. äro täml. klumpigt
byggda insekter med från sidorna sammantryckt kropp.
Huvudet är stort med nedåtriktade mundelar, hos
de svenska arterna mer el. mindre rundat; hos flera
exotiska, t.ex. den sydeuropeiska
nosgräshop-p a n, Ac’rida nasuta, är hjässpartiet med antenner
och ögon långt utdraget. Huvudet bär stora fasett-
T.v. nosgräshoppa (överst) och rosenvingad gräshoppa. T.h. europeisk
sträckgräshoppa.
ögon, 3 små punktögon och jämförelsevis korta
antenner. Första mellankroppsleden är stor och rörlig
och täcker på ryggsidan roten av framvingarna, hos
fam. Acrydi’idae är den baktill långt och spetsigt
utdragen och överskjuter hela kroppen.
Framvingarna, som hos fam. Acrydiidae äro rudimentära, äro
långsmala, pergamentartade täckvingar, vilka i
vil-läge äro taklikt bakåtlagda och täcka de i regel
stora, hinnartade, solfjäderformigt hopveckbara
flygvingarna. Vingarna äro ofta förkortade, sällan
helt försvunna. Bakbenens lår äro starkt
förtjoc-kade och bilda med de förlängda skenbenen
kraftiga hoppben. Bakkroppen består av 10 segment;
hos honan avslutas den med en av 2 par tapplika
bihang bildad äggläggningsapparat. På första
bakkroppsledens sidor finnes hos flertalet arter
ett hörselorgan, ett s.k. tympanalorgan, som
utifrån sett utgöres av en tunn, spänd, oval
trumhinna, varunder sinnesorganet och stora
trakéblå-sor ligga. Hannarna hos flertalet g. alstra ljud,
stridulera, genom att gnida baklåren, vilkas insida
bär en längsrad korta tappar, ant. mot framvingen,
som då äger upphöjda längsribbor, el. mot
bakkroppssidorna. Vissa arter alstra under flykten
med bakvingarnas hjälp skärrande ljud. — G.
uppehålla sig på öppen mark, oftast på gräsängar
el. stäpper, stundom på fuktiga platser. G. äro
utpräglade växtätare. De röra sig hoppande, de
vingade flyga i regel blott kortare sträckor, men
en del arter äro utmärkta flygare. Äggen, som i
regel övervintra, inborras av honan i marken och
omgivas av ett slutl. stelnande slem. De nykläckta
ungarna sakna vinganlag och likna i annat de
fullbildade. — Sedan forntiden fruktade äro de
s.k. sträckgräshopporna, som tid efter
annan i oöverskådliga massor komma tågande el.
flygande i milsbreda, flera mil långa skaror och
förtära el. förstöra allt ätbart, som påträffas,
såväl örternas som trädens och buskarnas blad. I
synnerhet drabbar deras skadegörelse odlingar.
I Europa mest bekanta äro marockanska
g., Staurono’tus marocca’nus, som hemsöker
Medelhavsländerna, och europeiska sträck-
— 145 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
