- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
147-148

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor - Gräshoppskräfta - Gräshoppsångare - Gräshö - Gräskvalster - Gräslök - Gräsmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRÄSHOPPSKRÄFTA

Gräshoppssvärm på albanska kusten samt därunder
en detaljbild.

gräshoppan, Locus’ta (Pachytydus)
migrato’-ria, som från Sydösteuropas stäppområden gång
efter annan härjande dragit in i Mellaneuropa och
som någon gång i enstaka individ förirrat sig ända
upp i Norrland. I Afrika, Nord- och Sydamerika,
Sydasien och Australien uppträda andra arter som
sträckgräshoppor. De arter, som företaga sådana
massvandringar, uppträda i 2 s.k. faser, en solitär,
icke vandrande och en vandrande. De avvika från
varandra även i form och färg. Orsakerna till
uppkomsten av den senare fasen äro föga kända
men anses vara yttre, bl.a. synes en mycket hög
individtäthet vara en medverkande orsak. Såväl
ungar som fullbildade vandra. Dessa äro icke
könsmogna vid vandringen, som sällan tjänar till
att öka artens utbredningsområde. — De i Sverige
förekommande g. fördela sig på 2 fam. och
omfatta 26 arter. Allmännast äro Stenoboth’rus-arter,
ss. den i regel bruna S. bic’olor, den gröna S.
vi-rid’ulus och den brun-, grön- el. gråaktiga 5.
albo-margina’tus. På hed- och sandmarker är
Myrmeleo-tetfix macula’tus mycket allmän och på kärrängar
den större, gröngrå Mecoste’thus grossus. Röda
bakvingar ha trumgräshoppan, Psophus
stri’-dulus, samt rosenvingade g., Bryod’ema
tu-bercula’ta, vilkas hannar i flykten alstra ett
rasslande ljud. Blå bakvingar har den för Ölands och

Gotlands alvarmarker karakteristiska Sphingono’tus
caè’rulans. Släktet Acr^dium (Tettix’)- omfattar små,
helt stumma arter, kännetecknade av den långt och
spetsigt utdragna halsskölden. Bland de mycket
talrika exotiska g. kunna nämnas: den sydamerikanska
fam. Proscopi’idae, som äro smala som pinnar och
helt sakna vingar, den sydafrikanska fam.
Pneu-mor’idae, vars hannar ha en uppblåst bakkropp, som
tjänar som resonanslåda för det på dess sidor
befintliga stridulationsorganet, de sydamerikanska
Tro-pida’cris, de största av alla g. med c:a 1 dm längd
och 2 dm vingbredd. K.A.

Gräshoppskräfta, art av ordn. munkräftor*.

Gräshoppsångare, LocustelPa naè’via, art av
få-gelfam. sångare, står kärrsångarna nära. G. är
ovan olivbrun med grågul inblandning och mörka
spolfläckar, har rödbruna övre stjärttäckare,
mörkbruna vingar, brun stjärt och är undertill gråvit
med mörkare krävtrakt. Sitt namn har den fått
efter sången, som påminner om vårtbitarens
svirrande läte. G. har efter tidigare sporadiska
iakttagelser observerats i s. Sverige praktiskt
taget varje år efter 1928 och vid några tillfällen
där anträffats häckande, särsk. i Västergötland.
F.ö. är den en i landet sällsynt översomrare och
sträckgäst. Boet lägges bland gräs och örter på
marken i närheten av vatten. G. övervintrar i
Medelhavsländerna. H.

Gräshö, lantbr., hö, som uteslutande består av
gräsarter. De vanligaste gräsen äro timotej,
hund-äxing och rajgräs.

Gräskvalster, zool., se Löpkvalster.

Gräslök, art av löksläktet*.

Gräsmark, socken i Fryksdals hd i v.
Värmland och pastorat i Fryksdals kontrakt av
Karlstads stift; 407,43 km2, därav 366,25 land; 2,695 inv.
(1948; 7 inv. pr km2). G. omfattar bergiga
skogstrakter (intill 425 m ö.h. i s.) kring Kymmen
(194 m) och några mindre sjöar; östgränsen
ut-göres av den långsmala sjön Rottnen (106 m)
och Rottnaälven. Åker och äng utgöra vardera
4% av landarealen, skogsmarken 81 °/o. Trakten
har avfolkats oerhört: 1856 hade G. 5,141 inv.
Egendomar: Ulvsby, Granbäck och Gustavsdal
(med kvarn, såg och kraftverk). Några mindre
sågverk finnas och i Kymsberg ett elkraftverk.
Stora skogsarealer tillhöra trävarubolag. Högfors
var förr stångjärnsbruk. Kyrkan av sten byggdes
1723—39 och efterträdde en träkyrka från 1663

Gräshoppsångare, hona.

Ur ”Våra fåglar i Norden”.

— 147 —

— 148 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free