Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grässångare - Grästorkning, konsttorkning - Grästorp - Grästorsk - Grästorvmyra - Grästrips - Grästross - Grästräd - Grästång - Gräsull - Gräsulv - Gräsvall - Gräsänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSTORKNING
derna, Afrika och Sydasien till Australien. G.
utmärkas av ett täml. långt, från sidorna hoptryckt
näbb, kraftiga fötter, korta och avrundade vingar
och stjärt. De leva huvudsaki. bland gräs och säd,
löpa fort på marken men flyga dåligt. Den enda
europeiska arten är C. cisticola, som liksom
skräd-darfåglarna syr tillsammans de blad, varav boet
bygges.
Grästorkning, även kallad konsttorkning,
har under senare tid tilldragit sig ett visst
intresse, då man härigenom sökt undgå de skador,
som dåligt bärgningsväder kan förorsaka på gräs
el. annan för vinterutfodring avsedd växtlighet.
Metoden medför även andra fördelar. Vid vanlig
lufttorkning oundvikliga förluster i näringsvärdet
kunna minskas, man erhåller ett mera
koncentrerat foder med god lagringsduglighet, och det
blir mindre skrymmande och därför lättare att
transportera. Dessutom skulle arbetsåtgången bli
mindre. Kostnaderna för konsttorkningen ha
emellertid visat sig bli relativt höga, och metoden
har ej fått någon större användning, kanske
framför allt beroende på den allt allmännare
utbredningen av AIV- o.a. pressfoderberedning. Dock
framställes genom konsttorkning en del
luzern-mjöl, vilket genom sin höga äggvitehalt är ett
mycket värdefullt foder och delvis kan ersätta
kraftfoder. — Den vanligaste maskinella
anordningen för g. utgöres av en roterande cylinder,
vari grönmassan under ständig rörelse torkas
genom inblåsning av varmluft. Enl. ett annat
system (Edholm) utsättes den i silo el. kammare
inlagrade grönmassan för en ström av varmluft
underifrån. För att hålla massan lucker är
torkrummet försett med balkar, på vilka grönmassan
blir hängande. Eo.
Grästorp, köping i Viste hd i Skaraborgs län,
ö. om Hunneberg, vid statsbanan
Borås—Uddevalla på h. sidan om Nossan; 2,27 km2, allt land;
1,244 inv. (1948). G. utbröts 1900 ur Tengene sn
för att bilda egen köpingskommun (o,se km2, 509
inv. 1908) men tillhör i kyrkligt hänseende
alltjämt Tengene förs. G. är en betydande
handelsort för den omgivande, rika jordbruksbygden. Här
finnas högre folkskola, apotek, provinsialläkare
och distriktsveterinär. Största industri är en
rakblads- och rakhyvelsfabrik, tillhörande Svenska
rakbladsfabriken ab., firman etablerad 1917, bolag
1941 (aktiekapital 100,000 kr, 50 arb.); dessutom
finnas mindre mekaniska verkstäder m.m. 70 °/o
av köpingens areal är åker. Kyrka av tegel
uppfördes 1915. Taxeringsvärde å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet 291,500 kr, å annan
fastighet 4,395,800 kr; till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst: fysiska personer m.fl. 2,587,980
kr, svenska ab. m.fl. 187,620 kr (1947). —
Namnet, som urspr. tillkom kyrkbyn, är bildat till gen.
av mansnamnet Grette, särsk. känt från fornisl.,
möjl. ett binamn, och thorp, nybygge. Det skrevs
1485 i grettiistorp. P.;Er.
Grästorsk kallas ofta yngre torsk, som håller till
på ”grästången” (Zoste’ra-botten) och är
olivgrön-aktigt grå med brunaktiga fläckar. Jfr Bergtorsk.
Grästorvmyra, art av fam. myror*.
Grästrips, insektart av ordn. blåsfotingar*.
Grästross, av kokosnötens bast slaget tågvirke.
G., som kan flyta på vatten, användes vanl. som
Grästrädet Xanthorrhoea australis.
förtöjningsgods samt vid vissa tillfällen som
bog-serkabel.
Grästräd, gemensam benämning på högstammiga
arter av de australiska grupperna Loman’dreae,
Calectasi’eae, Dasypogo’neae av liljeväxternas
un-derfam. Asphodeloi’deae, vilka ha bladen ordnade i
gräsliknande tofsar. Viktigast är det till förstn.
gruppen hörande släktet Xanthorrhoè’a, vars 11 arter
utgöra karaktärsväxter i de torra delarna av det
australiska landskapet. De äro tjockstammiga, ofta
dikotomt förgrenade växter med i grenspetsarna
samlade blommor. Ur stammarna av X. australis
erhålles ett rött och av X. hasti’lis ett gult
akaroid-harts*, det senare även kallat botanybayharts. A.Ve.
Grästång, bot., se Bandtång.
Gräsull, bot., art av ängsullsläktet*.
Gräsulv, Macrothyla’cia rub’i, fjärilart av fam.
La-siocam’pidae. Vingarna äro, liksom den starkt ludna
kroppen, hos hannen bruna, hos honan gråbruna,
de främre, som ha en spännvidd av 4,5—6,5 cm,
med två nästan parallella ljusa tvärlinjer. Larven,
efter vilken fjäriln fått sitt namn, är starkt luden,
sammetsbrun med blåsvarta ledgränser och
träffas allmänt krypande på gräsmark. Den lever av
gräs o.a. örter. Puppan inspinnes i en lång
pap-persartad kokong. G. förekommer upp till
Norrbotten. E.Wn.
Gräsvall, lantbr., se Vall.
Gräsänka, hustru, vars man är bortrest, i dial.
även: fästmö, vars fästman dött; efter mlty.
gras-wedewe, förförd, övergiven flicka; motsv. ty.
Stroh-witwe, eng. grace widow (äldre: grass-widow); möjl.
eg. om flicka, som förförts ute i det fria och sedan
— 151 —
— 152 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
