Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Befolkning och sociala förhållanden - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
Befolkningens fördelning på kolonidistrikt.
Kolonidistrikt Själva koloniorten 31/i2 1945
ai/ia 1946 illn 1945
[-Grönländare-]
{+Grön- ländare+} Danskar [-Grönländare-] {+Grön- ländare+} Danskar
Västgrönland 20,005 363
Sydgrönland .. io,79i 201
Julianehaab 4,203 53 928 41
Frederikshaab 1,294 22 430 20
Godthaab .... 1,948 69 935 60
Sukkertoppen i,773 35 796 38
Holsteinsborg 1,573 22 74° 22
Nordgrönland 9,214 162
Egedesminde .. 2,417 56 638 48 i
Christianshaab 669 6 178 3
Jakobshavn 896 21 569 21
Godhavn
Qutdligssat 1,459 17 956 17
Umanak 1,466 32 24
Upernavik .... 1,437 17 310 16
Thule 318 4 U 3 4
östgrönland .... 1,374 16
Angmagssalik 1,140 16 88 12 ।
Scoresby Sund 234 0 89 0
Hela Grönland .. 21,379 379
danska språket. Det finns vidare 4
fortsättnings-skolor (2 vid Egedesminde, därav den ena för
kvinnliga elever, en vid Godthaab och en vid
Julianehaab) samt en folkhögsk. och ett
seminarium vid Godthaab. Slutl. finnas på 30 större
platser aftonskolor, vid Godthaab en
telegrafist-skola samt vid Julianehaab en teknisk skola och
ett lärlingshem. — 4 tidn. utgivas samt förutom
psalmböcker, biblar och skolböcker tillfälligtvis
även andra, enklare böcker. Att leda den
grönländska kyrkans och skolans arbete funnos 1946
16 präster, som samtidigt voro lärare, samt 224
kateketer och (1938) 9 danska lärare.
I G. finnas 12 sjukhus med 14 statsanställda
och 1 privat dansk läkare samt 15 statsanställda
och 3 privata danska sjuksköterskor. 1946
upprättades läkarstationer vid Angmagssalik och
Nanortalik, och s.å. fanns röntgeninstallation i
följ, sjukhus: Egedesminde, Julianehaab, Ivigtut
Den grönländska nationaldräkten användes numera
huvudsakligen vid festliga tillfällen. Den gifta kvinnans
(t.h.) dräkt är mindre färgrik än de ogiftas.
(privat), Godthaab, Jakobshavn och Umanak
samt från 1947 två röntgenbåtar. Det finns i G.
2 tandläkare, i Godthaab och Qutdligssat. Vid 2:a
■ världskrigets utbrott funnos biografer i
Julianehaab, Godthaab och Ivigtut, senare ha sådana
upprättats i Egedesminde, Qutdligssat och
Frede-rikshaab. Det finns en större kort- och
långvågs-sändare i Godthaab, upprättad under kriget. K.Jn.
Historia. Nordmannakolonierna i G.
Moderna undersökningar, framför allt betydande
utgrävningar i skilda delar av G., visa rester av
spridd eskimåbebyggelse utefter större delen av
ö. kusten, hela v. kusten och delar av n. kusten.
Åldern hos några av dessa fynd uppskattas till
minst 2,000 år. Bland de märkligaste äro de, som
gjorts i Kap Yorkdistriktet vid Melville Bugt och
Smith Sund. Rester av den s.k. Thulekulturen visa
en årtusenden gammal samhörighet mellan
grönländska och amerikanska eskimåer och klarlägga de förras
ursprungliga invandringsvägar från Nordamerika
över den arktiska arkipelagen till G. över G:s
äldsta historia vilar eljest ett ogenomträngligt
töcken, som på åtskilliga viktiga punkter ej skingras
ens efter den förste skandinaviske upptäckarens
landstigning 877, då Gunbjörn, Ulf Krages son, av
j stormar och strömmar driven v. om dittills kända
områden, landsteg i trakten av nuv. Angmagssalik
på G:s ö. kust. Något kolonisationsförsök gjordes
icke; först 970 landstego åter två islänningar,
Snæ-björn Galte och Rolf av Rödenæs, i närheten av
Angmagssalik och övervintrade. — Av vida större
betydelse blev islandsbonden Erik Rödes resa 983.
Erik hade förklarats fredlös under 3 år och
avseglade från Bredefjord samt nådde G:s ö. kust. Han
följde isgördeln utefter denna, rundade landets
sydspets och landsteg i nuv.
Julianehaabdistrik-tet. Med en uthållighet, en energi och begåvning,
som ställer hans gärning fullt i rang med de
förnämsta geografiska bedrifterna, fullföljde han sin
upptäckt och genomforskade grundligt ett
vidsträckt område. Han fann spår av eskimåerna, som
tidigare bebott även dessa trakter men
dragit sig undan mot n. När förvisningstiden var
till-ändalupen, återvände Erik till Island för att
organisera utvandring i stor stil till det nyupptäckta
landet, Erik Rödes land, som han döpt till G.
Han lyckades väl. 986 avseglade han från hemön
med 25 fartyg, bemannade med släkt och vänner
från Islands nordvästland och lastade med för en
kolonisation viktiga förnödenheter, bl.a. kor, får,
getter och hästar. Av Eriks flotta nådde dock
endast 14 skepp det nya landet. Nordborna slogo
sig först ned i de djupa, gräsrika fjorddalarna i
Julianehaabdistriktet och grundade den s.k.
österbygden, vilken man sedermera länge trodde vara
belägen på östkusten. Erik bodde själv på
Bratta-lid vid Eriksfjorden (nuv. Tunugdliarfikfjorden).
Huvudnäringen var boskapsskötsel, varjämte jakt
och fiske bedrevos i stor utsträckning. Under sina
jaktfärder kommo nordmännen allt längre norrut;
småningom grundlädes Västerbygden kring nuv.
Godthaab. T.o.m. något n. om Upernavik har man
på ön Kingigtorsuak (72°55’ n.br.) funnit en
runsten, som berättar, att den en gång i april rests
av tre nordmän, som övervintrat där.
Kolonierna syntes till en början gå en lycklig
framtid till möte. Under sin blomstringstid räk-
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
