Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och sociala förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
T emperaturförhållanden 1931—38.
Nederbörd.
Ort [-Febr.-temp. Juli-temp.-] {+Febr.- temp. Juli- temp.+} Abs. lägsta temp. Abs. högsta temp.
Kap Farvel, får hela G. ett utpräglat
polarkli-mat men likväl med täml. stor skillnad på s.
och n. delen, vilket bl.a. beror på att så stor
del av G. ligger n. om polcirkeln och därför får
midnattssol och vintermörker (polarnatt) kortare
el. längre tid. Polarnatten räcker vid
Diskobukten 5—7 veckor, Upernavik 11V2 veckor, Thule
c:a 4 mån. och vid G:s nordspets c:a 5 mån.
Olikheterna i G:s klimat framgå av tab. ovan.
Såväl på inlandsisen som i n. G. ligger
sommarens medeltemp. under o°; på inlandsisen
(Wegeners station ”Eismitte”) ha temp. på
under —6o° uppmätts. Vindförhållandena
bestämmas av det höga lufttrycket, som på gr. av de
låga temp. vilar över G:s inre. Egendomliga
äro de s.k. föhnvindarna, torra fallvindar, som
kunna höja temp. med 10—200 under loppet av
få tim. Största delen av nederbörden faller på
G. i form av snö. Nederbörden är störst längst
söderut men avtar starkt mot n. Rikast på
nederbörd äro eftersommaren och hösten.
Snögränsen ligger i Sydgrönland på c:a 1,000 m ö.h.,
i Nordgrönland ligger den lika högt, då den
låga temp. uppväger nederbördens ringa
omfattning. [E.S.]K.Jn.
Växtvärld. G. har polar växtlighet. På skyddade
ställen vid s.v. kusten härska buskskogar av björk
(Befula tortuo’sa), videarter (Sal’ix glauca, S.
Myr-sini’tes) och al (Alnus ova’ta). Salix glauca blir
ännu vid 68° 1,5 m hög men vid 730 blott 0,5 m.
På fuktig mark bland videsnåren förekomma ängar
med AngeVica, daggkåpa, maskrosor och ormbunkar
(Dryop’teris Linnaea’na och Cystop’teris frag’ilis).
På bergssluttningar och kullar härskar
dvärgbusk-tundran, som har mindre anspråk på snöskydd.
Kråkbär, skvattram, odon och timjan äro de
viktigaste risen. Mossor och lavar täcka markytan.
Ovan dvärgbusktundran, i vissa fall ända upp till
1,000 m, råder den äkta, arktiska tundran, vars
flora saknar buskar och bildas blott av örter, lavar
och mossor. Ej ens på glaciärernas yta saknas
livet helt. Den lilla purpurbruna algen, Anabaè’na
NordenskioèVdii, skänker sin färg åt
islandskapet. W.
Djurvärld. G:s landfauna är artfattig. Utom
införda husdjur leva här endast 7 arter
landdäggdjur, näml, myskoxe, hermelin, halsbandslämmel
och polarvarg, vilkas utbredningsområde sträcker
sig över n. och n.ö. G., fjällräv och polarhare,
som finnas överallt vid kusterna, samt ren,
vilken numera i större antal träffas endast i
mellersta v. G. Av havsdäggdjur förekomma
isbjörn och 6 sälarter, vikare, knubb-, stor- och
grönlandssäl, klappmyts samt valross, vidare 10
arter tand- och 6 arter bardvalar, bl.a. kaskelot,
näbbval, nar- och grindval, späckhuggare, tum-
lare, vitfisk, vitnos, vitsiding, puckel-, blå-, rör-,
vik- och grönlandsval samt nordkapare. Av G:s
168 fågelarter äro de flesta sjö- och havsfåglar.
51 arter häcka där, varav 22 stamfåglar; av
dessa äro endast 7 arter landfåglar, näml, fjällripa,
snöuggla, jaktfalk, havsörn, korp, gråsiska och
snösparv, de övriga huvudsaki. simfåglar, som
nästan alla även tillhöra Sveriges fauna. Kräl- och
groddjur saknas. Av 100 fiskarter leva endast 4,
fjällöring, lax, amerikansk ål och tretaggad
spigg, i sött vatten. Den lägre landfaunan är
fattig; av insekter finnas endast 437 arter,
mest tvåvingar och steklar men endast 4
dagfjärilar, av spindeldjur 124. Något bättre
utvecklad är sötvattensfaunan. — Flera
omständigheter antyda, att G:s landdäggdjur invandrat över
isen från arktiska Amerika i postglacial tid. De
ryggradslösa landdjuren, som i allm. äro identiska
med arter dels i n. Amerika, dels i Europa, ha
sannolikt inkommit till G. huvudsaki. från den
förra kontinenten, andra införts från Europa med
invandrare; vissa arter ha kanske överlevt
nedisningen på de isfria nunatakerna. Den rika
havs-faunan innehåller såväl atlantiska som arktiska och
arktisk-boreala arter. — Anmärkningsvärt är, att
i de djupa, kalla delarna av Baffin Bay, som såväl
i s. som i n. begränsas av grundare ryggar, former
förekomma, som äro identiska med dem, som leva i
de kallaste djupen i Ishavet, vilket antyder, att en
utväxling av djurformer en gång kunnat ske
mellan dessa havsområden. O.Cn.
Befolkning och sociala förhållanden. 31/i2 1945
räknade den danska befolkningen 379 personer,
häri icke medräknade kryolitbrottets arbetare,
vilkas antal sommaren 1945 var 104 man, samt
de få fångstmännen på östgrönland och
besättningarna på de meteorologiska stationerna (86
man 1947, på 18 stationer). Av den danska
befolkningen 1938, 397 personer, voro 74 sysselsatta
inom administrationen, 74 inom handeln, m i
kryolitbrottet; 6 danska präster och 9 danska
lärare funnos i Västgrönland. — Den infödda
befolkningen, eskimåerna* el. grönländarna,
uppgick 31/i2 1946 till 21,379, fördelade på 195
boplatser, av vilka 34 hade mindre än 20 personer
och 47 hade 20—50 personer. Den övervägande
delen av befolkningen bor på västkusten,
öst-grönlands befolkning utgjorde 1946 1,374
personer. 1946 föddes 920 barn. Födelseöverskottet
var 24 °/oo.
Antalet barn i de grönländska skolorna var
1946 3,849, och 116 skollokaler voro i bruk, d.v.s.
på alla platser med mer än 10 skolbarn.
Undervisning meddelas i grönländska, skrivning,
räkning, kristendom, historia, geografi och
naturhistoria samt sång. 3,112 barn ha även fått undervisning i
— 173 —
— 174 —
Ivigtut, 6i°i2z n.br...... — 4?« io?s —20?»
Godhavn, 69°i4z n.br...... —i2°g 8?s —2ö?s i6?s
Upernavik, 72°47z n.br.... —ig?s 6?s —34?! 15?»
Angmagssalik, 65O3Ö(5 n.br. — 7?# 7?» —2S?j 19?»
Scoresby Sund, 7o°29z n.br. —16?< 5?»
Bröndlunds Fjord, 82°5Z n. —26?» —3?s —38° 6°
1 br. (morgontemp., 1948) (sept.) (febr.) (sept.)
Eismitte (1930) .........| — 51?» —13?’
Ort
Nederbörd
i mm
Ivigtut, 6i°I2z n.br............... 1,478
Godthaab, 64°io;s n.br............... 543
Jakobshavn, Ö9°i3z n.br.............. 230
Umanak, 7o°35z n. br...........i. 168
Angmagssalik, 6s036(5 n.br....... 765
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
