Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Förvaltning - Rättskipning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
Landsråden sammanträda en gång om året under
landsfogdens ledning.
grönland till 750 n.br. delas i administrativt
hänseende i kolonidistrikt (12), sysler (13),
kommuner (68), läkardistrikt (7) och pastorat (10).
Indelningen i kolonidistrikt är en
sjöfartsindel-ning, som ung. täcker den administrativa
indelningen i sysler; Julianehaab distr. omfattar
Ju-lianehaab och Nanortalik sysler. Ritenbenk har
upphört som kolonidistr. (nu under Jakobshavn).
Gruvbyn Qutdligssat är centrum i nytt
kolonidistr. — I var och en av delarna Syd- och
Nord-grönland finns en landsfogde (tidigare kallad
inspektör). Han är regeringens representant med
högsta lokala ämbetsmyndighet och jämväl
polismyndighet, har tillsyn över hälsovårdsväsendet
och handeln, är domare och offentlig
arvskiftes-förrättare. I varje kommun finns ett
kommunråd, där alla män, grönländare och danskar,
som dock skola ha varit minst 2 år i G., ha
rösträtt, när de fyllt 22 år, och äro valbara, när
de fyllt 25 år. Syselråden bestå av
kommun-rådsordf., landsrådsmedl. inom syslet och
danska tjänstemän; antalet danska får dock icke
överstiga antalet grönländska medl. Landsråden
(23 landsrådskretsar) väljas av kommunrådsmedl.
och syselrådsmedl., 1 medl. och 1 suppl. för var
landsrådskrets. [E.S.JK.Jn.
Rättskipning. Landsfogden, som skall vara
jurist, är domare för alla, som lyda under dansk
lag, d.v.s. alla danskfödda, danskars G.-födda
hustrur och deras barn, såvida de icke driva någon
självständig grönländsk näring, samt alla
grönländare, som inta högre tjänsteställningar inom
staten el. Kgl. grönlandske Handel. Alla andra
lyda under grönländsk lag. För dem är
sysel-mannen (syselrådets ordf.) domare med 2
danskar och 2 grönländare som meddomare i brottmål,
resp, med en meddomare av vardera nationaliteten
i tvistemål. E.S.
Näringar. G:s näringsliv var i äldre tid
koncentrerat till jakt, särsk. sälfångst, som gav
invånarna föda (kött), skinn till kläder, tält,
ka-jaker och båtar samt tran till lampor och till
försäljning. Sedan i:a världskriget har sälfångs-
ten gått starkt tillbaka i Sydgrönland, och jakt
är därför nu huvudnäring blott i Nord- och
östgrönland. Samtidigt med sälfångstens
tillbakagång har man övergått till att använda tält
av duk, träbåtar, fotogenlampor el. elektrisk
belysning, och nationaldräkten användes huvudsaki.
vid festliga tillfällen. 1945—46 uppköptes 103
björnskinn, 16,135 sälskinn, 2,254 blå- och 1,616
viträvsskinn, 42,158 kg valrosskinn, 666 kg dun
och 12,842 kg fjäder. Valfångsten gav (1946) 60
valar, varav 47 fenvalar, 6 kaskelot-, 4 knöl- och
3 blåvalar. 1945—46 uppköptes 611,806 kg
val-späck.
För befolkningen i Sydgrönland är
huvudnäringen nu fiske. För dess utveckling är
mo-torbåtsbeståndet av stor betydelse. 1880 funnos
83 träbåtar, alla utan motor, 1935 1,469 träbåtar
och 42 motorbåtar och 1946 1,650 träbåtar och
85 motorbåtar. Byggandet av salterier och
övergången till långrevsfiske ha väsentligt bidragit
till den ökade fångsten. 1938 funnos 115 salterier
(75 i Sydgrönland), och senare ha flera byggts.
1945—46 uppgick fångsten till c:a 13 mill. kg,
och uppköptes 4,7 mill. kg saltfisk samt 35,477
kg torkad fisk, vidare 70,275 kg hälleflundra
samt 14,293 st havskattskinn och 822,715 kg
hajlever. Vid Holsteinsborg finns
konserverings-fabrik för hälleflundra och räkor. 1946
producerades 750 x/2-kg-burkar hälleflundra samt 25,667
Wkg-burkar och 2,918 V2 kg-burkar räkor. Sedan
1947 ha två nystiftade danska fiskeriföreningar
med bas i Esbjerg drivit fiske vid G. För
främmande fiskebåtar äro följ, hamnar tillgängliga:
Ravns Storö, Færingehavn, Torqussaq och Ny
Færingehavn.
Boskapsskötsel är nu G:s näst viktigaste
näring och sysselsätter (närstående industrier
inberäknade) 15—20 °/o av befolkningen. Av
husdjur funnos (huvudsaki. inom Julianehaab- och
Frederikshaabdistrikten) Vn 1946 17,260 får, 37
getter, 86 nötkreatur, 79 hästar, 92 fårhundar och
1,414 höns. Vid Igaliko, Narssaq och Sletten är
fåraveln organiserad i föreningar. Svinaveln har
vid försök visat sig oräntabel. Försök med
jordbruk vid Itivdlek (Igaliko) gav (1945—
46) 10,900 kg potatis på 1,7 ha och 3,400 kg rovor
på 0,5 ha. Nyodlingen har fortsatt, och den
odlade arealen har utvidgats till 5 ha. Vid
Julianehaab odlas en del spetskål och purjolök. — I
jan. 1946 påbörjades i Julianehaab undervisning
i spinning och vävning av grönländsk ull. Under
2:a världskriget spanns c:a 20,000 kg garn i
Ca-nada av grönländsk ull. Pälsdjursavel har också
påbörjats, och 1947 funnos 1 silverrävsfarm med
170 och 1 minkfarm med 153 avelsdjur.
Bergsbruk. 1940 nedlades marmorbrottet
vid Marmorilik, och material och arbetskraft
överflyttades till brunkolsgruvan vid Qutdligssat
på Disko (jfr sp. 170), som med 973 inv. (1945).
numera är den 3:e i ordningen bland G:s koloniorter.
1946—47 brötos 8,412 t kol, och man räknar med
att kunna öka produktionen, när nya maskiner, som
hittills saknats, under 1947 kommit i gång. Från
kryolitbrottet vid Ivigtut vid Arsukfjord
utskeppades före och under 2:a världskriget i medeltal
50,000 t men 1946 blott 30,000 t kryolit, därav
20,000 t till Danmark och c:a 10,000 t till USA.
— 187 —
— 188 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
