Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönland - Historia - Förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖNLAND
raq, n. om Fiskenæsset och på östkusten vid
vid Iqakleq, n. om Angmagssalik (Blue West 2).
Flygbaserna fingo framför allt stor betydelse
därigenom, att flygsträckorna förkortades, så att
jaktplan kunde flygas över Atlanten. De
underlättade även övervakningen av Atlanten vid
bekämpandet av de tyska ubåtarna. Vidare anlades
en flottbas vid Arsukfjord, radarstationer och
en rad meteorologiska stationer, som 1945 alla
övertogos av danska staten. 1948 funnos följ,
väderleksstationer:
Väderleksstationer Personal 1948
Danskar [-Grönländare-] {+Grön- ländare+}
östkusten Danehrog c:a 74° n. br. 6 I
Ella ö „ 73° ,, » I —
Scoresby Sund ,, 70V20 ,, ,, II —
Kangerdlugssuaq .. „ 68° „ „ 5 2
Angmagssalik .... „ 65V20 ,, „ 12 —
Skjoldungen „ 63° „ „ 6 2
Kap Cort Adeler .. „ 62° „ „ 6 2
Prins Christians Sund „ 6o° „ „ 10 I
Västkusten Narssaq ,, 60V20 „ „ 4
Frederikshaab .... „ 62° „ „ I 3
Sukkertoppen .... „ 65V20 „ „ I
Holsteinsborg .... „ 67° „ „ 2 1
Egedesminde » 69° ,, „ I 3
Upernavik „ 73° » » I 3
Thule „ 76’/2° „ „ 13 2
1940 landsattes tyska patruller på
Nordöst-grönland för att upprätta meteorologiska
stationer. Till östgrönlands försvar upprättades 1941
Nordöstgrönlands danska slädpatrull, bestående
av 15 man, som rekryterades av manskap från
två danska polisstationer på Eskimonæs och
Ella ö samt av danska och norska fångstmän. I
mars 1943 angreps Eskimonæs av tyska
patruller,. och i april 1944 kom det till strid om en
tysk station på Shannon ö. Stationen
utbom-bades senare av . amerikanerna. 1944 försökte
tyskarna få 3 fartyg till G., som alla blevo
sänkta. Av Grönlands Styrelses fartyg gingo
”Hans Egede” och ”Gertrud Rask” förlorade i
febr. 1942. Efter kriget upprätthöllos amerikanska
baser på G., i det USA hävdade, att krigsfaran
icke var överstånden, och i betraktande av G:s
stora strategiska (bl.a. meteorologiska) betydelse
har det varit svårt för danska regeringen att
vinna gehör för sina synpunkter. Genom
Danmarks anslutning till Atlantpakten 1949 hör
även detta problem under Atlantmakternas råd
och de gemensamma försvarsproblemen.
Efter krigets slut har en häftig diskussion
förts om en nyordning av den grönländska
administrationen. Diskussionen gällde både
politiska och ekonomisk-sociala förhållanden. Kriget
hade stärkt lokalstyrelsens inflytande och
lösryckt det från den noggranna och mycket
omständliga kontrollen från Grönlands Styrelses
sida i Köpenhamn. Hastiga beslut måste fattas
och en rationell styrelse utformas, som i
praktiken fick sin tyngdpunkt i Sydgrönland.
Samtidigt bragte den amerikanska aktiviteten i ett
slag den moderna maskinkulturen till G.,
motorbåtar, traktorer, flygmaskiner, film o.s.v. Detta
betydde, att G. på få år genomgick
århundradens utveckling, och icke minst på det ekono- j
miska området växte kraven på möjlighet till
ökad aktivitet och förbättrade sociala
förhållanden. 1 dec. 1945 tillsattes ett utskott, bestående
av riksdagens G.-utskott, representanter för
Grönlands Styrelse samt en delegation från G. på 6
medl. Från grönländsk sida krävdes en
centralisering av administrationen i G. (1 landsfogde
i st.f. 2) samt gemensamma landsrådsmöten och
större befogenheter för de grönländska
kommunråden. Monopolhandeln önskade man
behålla. Man enades om att den gällande ordningen
skulle fortsätta ytterligare 5 år, varefter nya
förhandlingar skulle äga rum. Dock beslöts med
omedelbar verkan, att vartannat år gemensamt
landsrådsmöte skall avhållas samt att
grönländarna genom direkta val skola få större
inflytande på landsrådens sammansättning.
Otillfredsställelsen steg emellertid åter snabbt i G.
som följd av dröjsmålet med de bebådade
reformerna, och misstänksamheten mot Danmarks
intentioner utvecklades hastigt 1947—48. I denna
situation reste statsminister Hans Hedtoft
sommaren 1948 till G., och under direkta
förhandlingar med de grönländska landsråden gjorde
han det klart för grönländarna, att man från
dansk sida var beredd på ingripande reformer.
På det politiska området skulle G:s lokala
självstyrelse förverkligas, på det ekonomiska skulle
privat företagsamhet tillåtas, dock så, att den
icke utnyttjade el. på annat sätt skadade
grönländarna, vidare skulle det grönländska
näringslivet, särsk. fiske och sälfångst samt fåravel,
utvecklas med modern teknik, och slutl. skulle
både sjukvårds- och undervisningsväsen omläggas
och utvidgas. Från hösten 1948 började
utvecklandet av G:s näringsliv, och i jan. 1949
tillsattes en G.-kommission, som består av
representanter för grönländarna och danska staten
samt särskilda sakkunniga på nästan alla områden.
Kommissionen, vars ordf, är departementschef
H. H. Koch, skall utarbeta en ny styrelselag,
då lagen av 1925 är föråldrad. Den viktigaste
punkten blir en fördelning av de
administrativa uppgifterna mellan G. och Danmark samt
en centralisering av styrelsen i G. och
utbyggande av lokalstyrelsen, vartill kommer
ordnandet av G:s framtida ekonomiska
öppnande. [A.Ahn]K.Jn;J.D.;S.E.B.
Förvaltningen av alla grönländska
angelägenheter ligger hos Grönlands Styrelse (i
Köpenhamn), som är organiserad som ett
mi-nisteriellt dep. under Statsministeriet, betr, kyrka
och skolväsen under Kirkeministeriet (lag av 18/4
1925). I spetsen för styrelsen står en dir.
Under honom stå en handelschef, en
skeppsinspek-tör, konsulenter för sanitetsväsendet, fisket och
tekniska angelägenheter. Riksdagen har ett
G.-utskott på 8 medl. Biskopen över Köpenhamns
stift har det kyrkliga överinseendet. G. utgör
nu ett provsti mot tidigare två, säte är
Godt-haab; på Nordgrönland (Jakobshavn) fungerar
en viceprovst. Enl. lagen av 18/4 1925 delas G. i
3 landsdelar: Sydgrönland från Lindenow
Fjord till Nordre Strömfjord, Nordgrönland
från Nordre Strömfjord till Nordost Rundingen
och Östgrönland från Nordost Rundingen
till Lindenow Fjord. Sydgrönland och Nord-
- 185 -
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
