Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönspettsläktet - Grön starr - Grönsten - Grönsund - Grönsångare - Grönsåpa - Grönsö (Grönsöö) - Grönträ - Grönwall, 1. Karl Axel - Grönwall, 2. Anders - Grönwall, 1. Assar - Grönvall, 2. Martha - Grönwall, Hakon - Grönvalls, Wilh., läderfabrik ab. - Grönvold, 1. Marcus - Grönvold, 2. Bernt - Grönö - Gröpe - Gröstorp - Gröt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÖT
är något mindre, och färgen på huvudet, halsen och
undersidan är mörkare grå. Endast hos hannen är
hjässan röd. Den förekommer i n. Europa och
anträffas i Sverige huvudsaki. på 60—65° n.br.
Liksom gröngölingen lever den till stor del av myror
men förtär även rönnbär. H.Bn.
Grön starr, med., se Glaukom.
Grönsten, petrogr., stundom använd benämning
för omvandlade basaltiska samt andra mafiska
bergarter (ss. gabbro och diabas), vilka genom
nybildning av klorit, hornblände, epidot etc. fått
en karakteristisk grön färg.
Grönsund, 1—5 km brett sund mellan Falster
och Mön.
Grönsångare, fågelart av lövsångarsläktet*.
Grönsåpa, se Såpa.
Grönsö (G r ö n s ö ö), gods i Kungs-Husby
sn i Uppland, på ön Grönsö i Mälaren 15 km
n.ö. om Strängnäs, omfattar 527 ha, därav 103
åker; taxeringsvärde 267,000 kr. Slottet av sten
byggdes 1611 av Johan Skytte efter ritningar
av N. Paar i två våningar med fem torn, rivna
vid en restaurering 1738, och med terrasser mot
sjön. Där förvaras berömda saml. av porträtt,
porslin och silver samt bibi, på c:a 10,000 bd. G.
bildades av Johan Skytte, indrogs till Kronan
1698 samt har sedan tillhört bl.a. ätterna
Falkenberg, Posse och v. Schulzenheim och sedan 1820
v. Ehrenheim; nuv. innehavare äro Gustaf och
Louise v. Ehrenheim. — Namnet är bildat till gen.
av mansnamnet Grim och ö. Det skrevs 1352
Grimsøø. — Litt.: E. v. Ehrenheim, ”Anteckningar
om G. och Utö” (3 bd, 1891—94). P.;Th.P.;Er.
Grönträ, se Greenheart.
Grönwall. 1) Karl Anders Axel G., geolog
(1869—1944), fil. dr i Lund 1897, paleontolog vid
Köpenhamns univ:s mineralogiska museum 1896—
97, vid Danmarks
geologiska undersökning
1898—1910, tjänsteman
vid Sveriges geol.
undersökning 1910,
stats-geolog 1914, prof, i
geologi och
mineralogi i Lund 1917—34.
Bland G:s talrika
skrifter märkas främst
arbeten om Bornholms
berggrund och om
Skandinaviens
para-doxideslager. Vidare
behandlade G. bl.a.
Skånes yngsta silur,
kritbildningarna i n.ö. Skåne ävensom
fossilmaterial från Grönland och Persien. G. var
vetenskaplig ledare av de i Skåne 1916—19 företagna
djupborrningarna. [O.CnlG.R.
2) Anders Johan Troed G., den föreg:s son,
biokemiker (f. ’% 1912), med. lic. och dr i Lund
1941 (”Om globuliners löslighet vid närvaro av
lättlösliga zwitterjoner”, dr-avh. 1940), doc. i med.
och fysiol. kemi i Lund s.å., vid Lantbrukshögsk.
1942, klinisk laborator vid Akademiska sjukhuset,
Uppsala, 1944, laborator i klinisk kemi vid
Uppsala univ. sedan 1948, därjämte styresman för
Akademiska sjukhuset sedan 1949.
Grönwall. 1) Eugen Assar Alexis G., ingenjör
(f. 4/s 1872), bergsingenjörsexamen vid Tekniska
högsk. 1895, ingenjör och direktör vid Elektriska
ab. Magnet i Ludvika 1901—06, verkst. direktör
för ab. Elektrometall 1906—35 och för ab. Arbit
1930—36. G. har varit verksam som uppfinnare
på det elektrometallurgiska området och har bl.a.
jämte A. Lindblad och O. Stålhane konstruerat
den svenska elektriska masugnen.
2) Brita Martha Fredrique G r ö n v a 11,
pedagog (f. 16/g 1888), utexaminerad från Högre
lärarinneseminariet 1910, från dess 4:e avd. 1925.
Efter tjänstgöring vid olika flickskolor var G.
1927—32 föreståndarinna för Risbergska skolan i
Örebro och är från 1932 rektor för kommunala
flickskolan där. G. har livligt deltagit i det
kommunala livet samt varit led. av 1936 års
lärarut-bildningssakkunniga och 1938 års kommitté för
reformering av flickskolorna. G. har bl.a. utg.
”Risbergska skolan 1863—1932” (1932). E.Bng.
Grönwall, Thomas Hakon, svensk-amerikansk
matematiker och ingenjör (1877—1932), blev fil. dr
i Uppsala 1898 och studerade därefter teknologi.
Bland de olika anställningar G. innehaft märkes
anställning som assistant prof, vid Princeton Univ.
1913—15. Från 1927 var han knuten till Columbia
Univ. i New York. G. lämnade viktiga bidrag till
olika områden av analysen; särsk. må framhållas
arbeten över funktionsteori, konform avbildning,
serier (fourierserier och laplaceska serier) och
summation av serier. Hr.
Grönvalls, Wilh., läderfabrik ab., Ängelholm,
fabriken grundad i början på 1600-talet, bolag
1911, tillverkar botten- och plattläder samt
vegetabiliskt ovanläder och reseffektläder. Årligt
tillverkningsvärde 12 mkr; arbetarantal 250;
aktiekapital 3 mkr.
Grönvold [-vål]. 1) M a r c u s Fredrik Steen G.,
norsk målare (1845—1929), var en mycket
produktiv konstnär, vars verk omfattar historiemåleri,
genre, interiörer, porträtt, arkitekturmåleri m.m.
2) Bernt Borchgrevink G., den föreg:s bror,
målare (1859—1923), idkade både figur- och
landskapsmålen samt bedrev omfattande
konstforskningar, framför allt ang. tysk konsthistoria.
Grönö, fiskläge i österlövsta* sn i Uppland.
Gröpe, gröpad, d.v.s. grovmald spannmål, som
användes till utfodring av husdjur. Gröpningen
gör fodret lättuggat men medför alltid någon
förlust av torrsubstans och aromatiska ämnen.
Hårda sädesslag, som skola brukas till foder, måste
ant. malas till g. el. sönderdelas och uppmjukas
på annat sätt. Man skiljer på olika gröpesorter,
ss. havre-, korn-, ärt-, bön- och blandsädsgröpe.
Gröstorp, samhälle i s.ö. Skåne, se Järrestad.
Gröt (om härledningen se Gryt). 1) En kokt
blandning av vatten el. mjölk och mjöl el. gryn.
Blandningen kokas så länge, att stärkelsen sväller
och förklistras och därmed blir lättare smältbar.
Varje stärkelsekorn sväller under uppsugande av
vätska, och detta gör, att man kan få en stadig
gröt, önskas gröten tunnare, spädes med
ytterligare vätska. Grötkokning hör till de äldsta
till-lagningssätten av sädesslag, och g. är alltjämt en
stående frukosträtt. Vid grötkokning användas
numera ofta ångpreparerade gryn, vilka redan i
fabrikationen svällt, varför koktiden endast behöver
bli några min. I.Ny
SU 12. — 19-2 —
7 — Red. avsl. 12/s 49.
— 194 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
