Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guanajuato - Guancher - Guanhöns, guaner - Guanidin - Guanidinpikrat - Guanin - Guanit - Guano - Guanoforer - Guanoskarv - Guantánamo - Guanylsyra - Guaporé, Río, Itenez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAPORÉ
trång dal omgiven av höjder; 23,591 inv. (1940). G.
är centrum i Mexicos främsta silverdistrikt, och
trakten är genomsatt av gruvor (den rikaste Veta
Madre). Fyndigheterna upptäcktes o. 1550 och
började omedelbart exploateras, varvid staden
grundades 1554; produktionen nådde väldiga värden,
280 mill. pesos under 1700-talet, 231 mill. under
1800-talet. 1880 var stadens folkmängd c:a 70,000.
Guancher [gpa’ncar], Kanarieöarnas urinvånare,
voro vid upptäckten ett högtstående stenåldersfolk,
som talade ett med berbernas besläktat språk.
Befolkningen var ej enhetlig. De egentliga g. på
Te-nerife voro högväxta, blonda och blåögda, men det
fanns även två andra befolkningsskikt, som av en
del forskare ej räknas till g. och av vilka det ena
utmärkte sig för medellång växt, långskallighet
och mörkt hår, medan individerna tillhörande det
3:e voro mycket småväxta och kortskalliga. G.
odlade jams och bönor och höllo får, getter,
hundar, duvor och kaniner. De bodde dels i grottor,
dels i runda el. ovala hyddor. Deras klädesplagg
voro förfärdigade av getskinn el. av flätade
palmblad el. säv. Som vapen användes slungor,
klubbor och spjut av trä, ofta försedda med hornspets.
På Tenerife voro stenverktygen endast
tillknacka-de, på de andra öarna även slipade. Liken
mumifierades och inlades i grottor. Konungar och
adel funnos. G. ha nu helt uppgått i den inflyttade
spanska befolkningen. — Litt.: E. A. Hooton,
”The ancient inhabitants of the Canary Islands”
(i ”Harvard African studies”, 7, 1925). G.Br.
Guanhöns, g u a n e r, Orta’lis, släkte av fam.
trädhöns, utmärkt av en tunn, låg, välvd näbb,
vid roten försedd med vaxhud. Huvudet är
be-fjädrat men saknar kam, strupen och trakten kring
ögonen äro dock nakna. Stjärten är lång och
avrundad. Hit höra bl.a. O. vet’ula, vars
utbredningsområde sträcker sig från Colombia till s. Texas, och
den i n.v. Sydamerika levande, fläckiga O. gutta’ta.
Den senare arten är egendomlig därför att honorna
bygga ett gemensamt bo. Den brunvingade g.,
Brunvingad guan.
Av guano helt täckt ö, San Lorenzo utanför Callao,
med tusentals guanoskarvar.
O. garPula, förekommer i Colombia och Venezuela
och är ovan olivbrun, undertill vit; längd 55 cm. H.
Guanidfn, HN = C(NH2)2, kem., är en stark
en-syrig bas, som bildar färglösa, mycket
hygrosko-piska kristaller. G. ger med syror
välkristalli-serade salter. G. bildas vid oxidation av guanin
(däraw namnet) och framställes genom
upphettning av rodanammonium el. genom att anlagra
ammoniak till cyanamid. Vid upphettning med
alkali hydrolyseras g. i urinämne och ammoniak.
Fysiologiskt viktiga g.-derivat äro kreatin,
krea-tinin och arginin m.fl.
Guanidinpikrat, pikrinsyrans guanidinsalt,
användes som sprängämne för pansarbrytande
projektiler; okänsligt för stöt, så att det icke
exploderar, förrän projektilen har trängt genom
pansaret.
Guani’n, 2-amino-6-oxipurin, vanl. amorft
pulver, kan dock framställas kristalliniskt. G. ingår
i vissa nukleinsyror, i guano, i iridocyterna hos
fiskar och i urinen hos många evertebrater;
oxideras i människokroppen till urinsyra.
Guani’t, miner., se Struvit.
Gua’no (från spa., eg. ett sydamerikanskt
indianord), fosforsyre- och kvävehaltigt gödselmedel av
starkt sönderdelad fågelspillning jämte fiskrester,
som anhopats på regnfattiga häckplatser för
sjöfåglar, särsk. på Sydamerikas västkust. Redan
1840 kom s.k. peruguano från Chinchaöarna
utanför Perus kust till Europa. Denna g. innehöll 12
—15% kväve och 13—14 °/o fosforsyra. De bästa
lagren blevo snart tömda och allt sämre,
kväve-fattigare, tagna i anspråk. Man har sedan länge
brukat behandla g. med svavelsyra för att göra
fosforsyran lättlöslig. Den benämndes då upplöst
g. el. guanosuperfosfat, under vilket senare namn
superfosfaten av annat råmaterial förr ofta
försåldes. — Ang. fiskguano se Fiskmjöl. Hj.P
Guanoforer [-få’-], zool., se Iridocyter.
Guanoskarv, fågelart av skarvsläktet*.
Guantånamo [gQanta’namå], stad på ö. Cuba,
innanför Guantånamoviken på sydkusten; 91,737
inv. (1943). Guantånamoviken arrenderades 1903
av USA som flottbas.
Guanynsyra, en nukleinsyra, C10H14O8N5P, som
kan utvinnas ur pankreasproteider, sammansatt
ur guanin, en sockerart och fosforsyra.
Guaporé [gQapårä’], Rio G., 11 e n e z, flod i
— 201 —
— 202 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
