Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guaira, La - Guajacum - Guajakharts - Guajakol - Guajakträ - Guajakträolja - Guajava, guayava el. guava - Gualeguaychú - Gualöv - Guam - Guamuchil - Guan - Guanaco - Guanahani - Guanajuato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUAJACUM
landets främsta hamn, anlagd på en öppen kust,
som före tillkomsten av en stor vågbrytare ej
lämnade fartygen något skydd. Export av kaffe,
kakao och hudar. Järnväg förbinder G. med
huvudstaden och med Puerto Cabello.
Guaja’cum, amerikanskt växtsläkte av fam.
Zygo-phylla’ceae med 6 arter, ständigt gröna träd el.
buskar, hemmahörande i Mellanamerika. De viktigaste
arterna, G. officina’le och G. sa’nctum, ha en mycket
hård, tung, aromatiskt luktande, grönbrun kärnved,
varav erhålles guajakharts* och g u a j a
k-t r ä, pockenholts el. li’gnum sanctum, som på gr. av
de oregelbundet böjda fibrerna ej splittras utan
kan användas till svarveriarbeten, valsar o.d.
Guaja’kharts, sekretet från kärnveden av
Gua-ja’cum officina’le, utgöres av grönsvarta el. mörkt
rödbruna stycken, på ytan täckta av ett grönt
stoft. Vid rivning avger g. lukt av vanilj. Hartset
utvinnes på så sätt, att stamstycken borras på
längden och upphettas i ena ändan, varvid hartset
flyter ut, el. också utkokas veden med vatten,
varvid det avskiljes. G. består till 70 °/o av
guajakon-syra, som av oxidationsmedel överföres till
gua-jakblått, guajacinsyra 12 °/o, guajakhartssyra 10—
13 °/o, guajakgult och vanillin. Bildningen av
gua-jakblått ligger till grund för g:s användning för
påvisande av blod (det kliniskt viktiga s.k. W
e-bers prov på avföringen). J.ff.
Guajakol [-å’l], pyrokatekins monometyleter,
C6H4(OH)OCH3(i :2), finnes i stora mängder i
kreosot och vinnes ur denna genom upprepad
fraktio-nering. Den var länge bekant endast i flytande
form som en gulaktig vätska men bildar i ren form
färglösa kristaller med smältpunkt 31—320.
Användes tidigare vid tuberkulos.
Guaja’kträ, se Guajacum.
Guaja’kträolja, tjockflytande, välluktande olja,
som användes inom parfymindustriein.
Guaja’va, guayava el. guava, Psi’dium
Guajava, är den
viktigaste av de 100
arter, buskar el. små
träd, som detta
tro-piskt-amerikanska,
till fam.
myrtenväx-ter hörande
växtsläkte omfattar.
Växtens röda el. gula,
päronformade el.
äp-pellika frukt, som
även kallas g.,
användes till beredning
av ett mycket
uppskattat fruktmos,
guaj avamarmelad,
som är en stor
handelsartikel. En
bra
siliansk art, P. Cattleya’num,
smultronguaja-v a, med körsbärsstora, brunröda frukter, vilka i
smak påminna om smultron, låter sig odlas t.o.m.
vid Rivieran. A.Ve.
Gualeguaychü [gQale/Qajco’], stad i prov. Entre
Rios i Argentina, vid Rio G. nära dess mynning i
Rio Uruguay, 170 km n. om Buenos Aires; 83,209
inv. (1940). G. har flodhamn, köttfryserier,
garve-rier och kvarnar.
Gren med frukter av
guajava-trädet.
Gualöv, socken i Villands hd i Skåne,
Kristianstads län, och församling i Trolle-Ljungby och
Gualövs pastorat i Villands kontrakt av Lunds
stift, mellan Ivösjön och havet; 19,45 km2, därav
14,60 land; 837 inv. (1949; 57 inv. pr km2). G.
ligger på den plana, delvis sandiga
Kristianstadsslät-ten; åkern utgör 41 °/o av landarealen,
skogsmarken 40% (barrskogsplanteringar). Egendom:
Sjögård. Kyrkan av gråsten från slutet av
1100-talet har sin romanska karaktär bibehållen.
Skeppet blev på 1800-talet förlängt åt v., korsvalv
slogos i senare hälften av 1400-talet. Ett
intressant altarskåp av ek från o. 1510 är trol. ett
nordtyskt arbete. Dopfunten av trä och den rikt
snidade predikstolen äro från 1600-talet,
altarupp-satsen är daterad 1704. En förnäm kalvariegrupp
från 1200-talets mitt förvaras i Historiska museet
i Lund. Klockstapel. — I namnet, som givits
efter kyrkbyn, ingår som första led trol. gen.
av det fda. personnamnet Gudhi (se G. Knudsen
& M. Kristensen, ”Danmarks gamle Personnavne”,
1:1, 1936—40, sp. 424). Senare leden är lev, löv,
arvegods. Namnet skrevs 1347 Guthælef. P.;Er.
Guam [gQamm], den sydligaste, största och
folkrikaste ön av Marianerna i Stilla havet; 534 km2,
23,394 inv. (1941), därav 1,395 vita. ön består av
en vattenfattig platå av korallkalk, över vilken
reser sig i s. en rad små vulkaner till 400 m ö.h.
Här omges G. av ett korallrev, men säker hamn
saknas. Klimatet är tropiskt, tyfoner vanliga.
Befolkningen består av en blandras av den
ursprungliga fchamorros) och vita el. gula. Åkerbruk är
huvudnäring, och här odlas ris, majs, jams, taro,
batater, bananer, kokospalmer. Viktigaste
exportvaror äro kopra och kokosnötter. — ön
upptäcktes av Magalhäes 1521 och var spansk besittning
från 1668 till 1898, då den avträddes till USA, för
vilka den var av stor strategisk betydelse på
förbindelselinjen mellan Hawaii och Filippinerna samt
som utpost mot Japan. USA ha visat stort intresse
för öns förkovran samt anlagt flottstation (Apra)
och flygbas, till vilkas kraftiga utbyggande planer
uppgjorts vid 2:a världskrigets utbrott. 1941—44
var G. i japanskt våld. G. har stor radiostation och
är en viktig knutpunkt i Stilla havets kabelnät
(kablar från San Francisco, Yokohama, Java,
Filippinerna och Kina). Huvudstad är Agana (10,005
inv. 1940) med två gamla spanska fort. [J.F.]P.
Guamuchi’l, bot., de köttiga baljorna av
Pithe-colo’biwm*.
Gua’n, se Guanhöns.
Guana’co, zool., art av lamasläktet*.
Guanahani [gQanaa’ni], ursprungliga namnet på
en av Bahamaöarna (jfr Columbus, sp. 419).
Guanajuato [gpanazpa’tå]. 1) Stat i mellersta
Mexico; 30,572 km2, 1,046,490 inv. (1940). G. ligger
på mexikanska centralplatån och genomflytes i
s. av Rfo Lerma. Denna del, kallad Bajio, som
ligger 1,700—1,800 m ö.h., är mycket fruktbar och
tättbefolkad; den är Mexicos främsta kornbod med
framför allt majs- och veteodling och stora
konstbevattningsanläggningar. Statens största rikedom
äro emellertid dess värdefulla mineralfyndigheter,
silver (jfr G.2), guld, bly, koppar och kvicksilver.
Åtskillig textilindustri. Järnvägsnätet är väl
utbyggt. Huvudstad är G.2). P.
2) Huvudstad i G.i), 2,000—2,100 m ö.h., i en
— 199 —
— 200 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
